Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur en offentlig organisation som uttalat arbetar med Lean förhåller sig till Lean, samt belysa hur värdeflödesanalyser kan tillämpas i det dagliga arbetet med Lean. I litteraturundersökningen framkom det att lean är svårt att definiera och arbeta med. Bakgrundsdiskussionen tar upp en ansträngd sjukvård som tidigare har erfarenhet av att introducera metoder och arbetssätt avsedda för privat verksamhet. Som ett resultat av litteraturundersökningen, bakgrunden och problemdiskussionen leder frågeställningen för studien till hur uppfattas Lean inom en offentlig verksamhet där man uttalat arbetar med Lean? skiljer sig uppfattningen åt beroende på vem man frågar i den hierarkiska strukturen? I så fall på vilket sätt? För att besvara frågeställningen användes kvalitativ forskningsmetodik med induktivt och deduktivt synsätt.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera på vilket sätt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stärka sitt konsumentbaserade varumärkeskapital. Metod: Vi har utgått från en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkätundersökning i syfte att ta reda på konsumenternas åsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har även genomfört semi-strukturerade intervjuer för att få förståelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumärkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen är riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.

Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för hur dagens unga medarbetare skall ledas i det dagliga arbetet och vad som motiverar dem att arbeta. I uppsatsen kommer ämnet Generation Y diskuteras och huruvida det går att tala om den gruppen människor som en kategori eller inte. Generation Y är en populär benämning på de unga vuxna som är födda mellan åren 1984-1994.Under avsnittet tidigare forskning och teoretiska perspektiv kommer Generation Y presenteras närmare med de egenskaper som anses vara typiska för de som tillhör den. Tre ledarskapsteorier presenteras för att ge en ökad förståelse för de begrepp som används i studien. Även en kortare beskrivning av den svenska arbetsmarknaden kommer att presenteras.Uppsatsen är en explorativ studie med en kvalitativ metod.

Feedback är ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhälle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det är även ett kraftfullt verktyg för att åstadkomma lärande. Feedback, ibland även kallat återkoppling och prestationsutvärdering, handlar om att utvärdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback är att möjliggöra förbättring av mottagarens prestation genom att förändra dennes beteende. Vilket sätt feedback ges på, liksom av vem den ges, påverkar både hur feedback uppfattas och vilka effekter den får.

Konceptet kring kluster har fått mycket uppmärksamhet de senaste årtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats ämnar vi undersöka några viktiga drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots ändrade förutsättningar och hårdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av två svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi drivkrafter bakom etableringarna.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice.

SammanfattningSyfte: Undersökningen har ämnat kartlägga resonemanget hos systemutvecklare angående användarmedverkan vid systemutveckling både i fråga om hur det används och hur synen på användarmedverkan ter sig. Med begreppet användarmedverkan syftas i denna studie all inblandning av användare vid utvecklingsprocessen från start till slut samt eventuellt efterarbete. Med användare menas både slutanvändare som kund och annan lämplig person som kan vara potentiell användare och som inte är en medlem av utvecklingsteamet. Inriktningen har varit på utvecklare inom konsultföretag i Örebro som arbetar med systemutveckling.Metod/ansats/frågor: En kvalitativ ansats har utförts där fyra huvudkategorier av frågor har ställts upp för respondenterna i semi-strukturerade intervjuer. De fyra kategorierna är som följer: hur det arbetas med användarmedverkan, varför det arbetas på angett sätt, hur det har arbetats med användarmedverkan tidigare samt hur det skulle vara önskvärt att arbeta under idealtypiska förhållanden.

En mängd äldreforskning pekar på att ålderdomen bör vara en förlängning av medelåldern på det viset att aktivitet, produktivitet, rationalitet, oberoende, hälsa och social förmåga även är normen på gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad från detta att ålderdomen innebär en positiv utveckling där man känner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskänslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur äldre personers upplevelse av ålderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner ? tidsuppfattning, självuppfattning och sociala relationer, samt att få en ökad förståelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande påverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att närma mig åtta äldre intervjupersoners upplevelse av ålderdomen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.