I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare?Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan. .

Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrån ett tal-, läs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lärare på olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. Utifrån studien har vi sett att samtliga lärare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, läs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock åt och under flera observationer har vi också kunnat konstatera att lärarna "inte lever som de lär" utan att miljön ser ut på ett annat sätt än vad de säger sig vilja eftersträva..

Detta examensarbete syftar till att jämföra föräldrars inställning till matematikläxor. Vi jämför två olika grupper. Grupperna skiljer sig åt på så vis att den ena i stor utsträckning utgörs av flerspråkiga föräldrar med svenska som andra språk och den andra utgörs av enspråkiga föräldrar med svenska som modersmål. Vår arbetsprocess började med att undersöka tidigare forskning kring föräldrars syn på matematikläxor och fortsatte sedan i en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till berörda föräldrar på mellanstadiet på två skolor. Resultatet visade att de flerspråkiga föräldrarna spenderade mer tid vid läxläsning än de enspråkiga föräldrarna..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse skolgårdarnas utformning har avseende lek och fysisk aktivitet för elever i årskurs F-3 på två skolor.Hur bidrar skolgården till lek och fysisk aktivitet?Hur upplever läraren att skolgården fungerar för utomhusaktiviteter?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoderna observation och intervju på två skolor i Stockholm, en skola i västra respektive östra Stockholm. Skolorna kallas Västskolan och Östskolan i detta arbete. Två raster på Västskolans gård och två raster på Östskolans gård observerades. Totalt intervjuades två lärare i idrott och hälsa, en lärare på respektive skola, som är involverad i rastverksamheten.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl förberedda pedagoger är att bemöta barn från utomnordiska länder. I vår undersökning har vi tillämpat den kvalitativa metoden och intervjuat fyra stycken pedagoger som arbetar på mångkulturella skolor. Resultatet visar att ett av det viktigaste att tänka på är att visa hänsyn, respekt och att ge tid för dessa barn. Dessutom visar undersökningen att det borde ingå en kurs som handlar om hur man på bästa sätt bemöter barn från utomnordiska länder i alla blivande pedagogers utbildning. Vi har även kommit fram till flera intressanta förslag till fortsatt forskning inom detta ämne..

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare i två kommuner ser påoch arbetar med individualisering i matematikundervisningen i årskurs 7-9. Den empiriskastudien avsåg att besvara syftet utifrån ett antal frågeställningar vilka belysteindividualisering, konkretisering, begreppsförståelse och problemlösning imatematikundervisningen.Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturdel och teoridel i denna studie handlar omhur skolan och lärarna, enligt styrdokument och forskning, skall genomföra sitt uppdrag föratt eleverna på ett individualiserat sätt skall bli goda problemlösare. Studien har sin teoretiskautgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket utgår från den ryske psykologen Lev SVykovskijs (1896-1934) teorier om lärandet.Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av struktureradefokusgruppsintervjuer. Totalt intervjuades fem fokusgrupper, vilket representerade allakommunala 7-9 skolor i de två kommunerna.Resultat: Individualisering i bemärkelsen att nå och lyfta alla från sin nivå är en paradoxenligt de intervjuade lärarna i de två undersökta kommunerna. Duktiga och självgående eleverfår inte den handledning under dialog som de borde kunna kräva och de kan därför inteutvecklas optimalt.

The purpose of this essay was to find out whether the students, which had moved from the school of Gustaf Adolf to the school of Elineberg, had been integrated into their new environment. We chose to analyze the degree of integration concerning their schoolwork, how they interacted with the students from the new school, the school of Elineberg, and their level of wellbeing in their new school. We have used two methods, surveys and interviews, to be able to obtain the general picture of how the integration of the students has succeeded.Our conclusions are that the student has adapted well in their new school despite many obstacles along the way. Our essay shows that the students get along well with their new school friends during class, but they don´t socialise in their spear time. Although they seem to have accepted the closure of their old school some students express that they wish the school would be reopened.

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag då flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?Gymnasiemässan?. Resultatet av vår undersökning är att flickorna inte är otekniska..

Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

Många skolor använder idag nivågruppering som metod att differentiera för att individualisera undervisningen och möta eleverna på deras nivå. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur nivågruppering fungerar i teori och praktik. Detta genom en litteraturstudie respektive intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolan. Arbetet utgår ifrån frågeställningar rörande vilka skäl som framförs till att undervisa nivågrupperat, hur nivågruppering kan organiseras, vilka fördelar och nackdelar som finns med arbetssättet och hur gruppklimatet kan påverkas. Dessa olika aspekter beskrivs kortfattat i litteraturstudien och intervjuundersökningen belyser lärares praktiska erfarenheter av nivågruppering.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur stödåtgärderna ser ut för elever som är i behov av särskilt stöd i engelska, fysik och hem- och konsumentkunskap och om de skiljer sig åt mellan ämnena. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie där datainsamlingsmetoden har varit fokusgruppsintervjuer. Dessa har utförts på samtliga kommunala skolor i år 7-9 i en ?pendlingskommun?. På varje skola intervjuades en engelsk-, en fysik- och en hem- och konsumentkunskapslärare.

I dagens samhälle är lärarnas lön en starkt debatterad fråga, där det diskuteras huruvida lärarnas löner är för låg. Men samtidigt väljer många att arbeta och utbilda sig till lärare. Då är frågan om det är den fasta lönen som driver en lärare till att prestera ett bra resultat, med en hög kvalité på undervisningen? Kanske finns det en annan form av belöning som påverkar motivationen hos lärare? Vi har valt att kontrollera detta genom att undersöka om ett belöningssystem påverkar lärares motivation och prestation. Detta gör vi genom att se om vi kan hitta något samband mellan olika typer av belöningar och elevernas betyg, vilket är den variabel vi använder för att mäta resultatet av en lärares prestation.Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka om belöningar till lärare kan påverka deras motivation och prestation.

Målet med vårt arbete är att genom en enkätundersökning ta reda på elevers attityder till matematik i skolår 4, 5 och 6 och jämföra eventuella skillnader och förändringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen är gjord på två skolor där två klasser per skolår undersöktes. Enkätundersökningen är utförd på 139 elever. Resultatet visar att det sker en förändring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolår 4 skiljs åt jämfört med skolår eleverna ur skolår 5 och 6, dvs.

En femtedel av de elever som har utländsk bakgrund nådde inte målen i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte når målen, vad man kan göra åt det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i två skolor i en kranskommun till Stockholm. Språk och kultur är faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var två av de faktorer som eleverna trodde påverkade eleverna med utländsk bakgrunds måluppfyllelse i matematik..