Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbättras genom att de tre ämnena sammanlänkas i en allt större utsträckning. Bakgrunden är att många skolor arbetar ämnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mål. I min åsikt är de tre ämnena lämpliga att förenas på grund av deras kommunikativa innehåll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildämnets kreativa och konstnärliga tänkande berikar övriga skolämnen. Som blivande bildlärare ser jag förstås gärna att bildämnet får ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang.

Bakgrund. År 2012 anmäldes 15 070 misshandelsbrott mot ungdomar i åldern 7 till 17 år i Sverige och både internationell och svensk forskning visar att ungdomar är den grupp i samhället som är mest utsatta för brottslighet sett till andel i befolkningen. Att begå brott i ung ålder ökar även risken för brottslig inblandning i vuxen ålder och framtida social utslagning. Syfte. Syftet var att, utifrån polisanmälningar, kartlägga och undersöka den integritetskränkande brottsligheten av ungdomar, mot ungdomar i Dalarnas län under år 2012.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Gemensamma genomgångar och därefter tyst räkning var den vanligaste undervisningsformen under vår grundskoletid på 70-talet. På många skolor i grundskolans senare del är det fortfarande det vanligaste arbetssättet. Forskning visar att om eleverna får arbeta i par eller grupp inverkar det positivt på deras inlärning. Undersökningar konstaterar dessutom att läroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om läroböckerna stämmer överens med kursplanen i matematik med avseende på muntlig kommunikation.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns skillnader i antalet dyslektiker mellan könen på de skolor som vi har undersökt. Vi vill även se om det finns andra faktorer som påverkar att det kan finnas skillnader i könsfördelningen av dyslektiker på skolorna. Det har framkommit i olika forskningsstudier om dyslexi att det är fler pojkar än flickor som är dyslektiker. De uppgifterna har på senare tid ifrågasatts av nya forskningsrön inom dyslexi. Det som intresserar oss i vår undersökning är hur könsfördelningen hos dyslektiker ser ut inom yrkesförberedande program i förhållande till högskoleförberedande program.

Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvärlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever använder sig av sitt informella kunnande när de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrågas i litteraturen kring elevers förståelse av momentet bråk inom matematiken.Undersökningen grundar sig på frågeformulär och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vår undersökning på tre skolor där 21 elever i ålder 6-8 år med olika etniska bakgrunder medverkat.Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolämne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar på att eleverna använder sig av sina informella kunskaper när de löser uppgifterna i frågeformuläret..

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

I den här uppsatsen presenteras en jämförande fallstudie av gymnasialundervisning av andraspråkselever i ämnet naturkunskap. Iundersökningen jämförs två skolors undervisning i ämnet påsamhällsprogrammet i klasser där andraspråkselever är i majoritetrespektive minoritet. Vidare undersöks skolornas förhållningssätt tillandraspråkselevers situation i den ordinarie undervisningens blandadeklasser. Fallstudien består av rektors- och lärarintervjuer samtklassrumsobservationer av lärares metodik. Som utgångspunkt förobservationerna av lärares tillvägagångssätt i klassrummet användsSheltered Instruction Observation Protocol (SIOP), anpassat förfrämjandet av språkutvecklande ämnesundervisning för klasserbestående helt eller delvis av andraspråkselever.Studien visar på både likheter och skillnader i förhållningssätt mellande undersökta skolorna gällande undervisning av andraspråkelever i denordinarie undervisningen.

Detta examensarbete handlar om dans i skola och förskola. Syftet är att undersöka dansen i några förskolor, skolor och fritidshem, att ta reda på hur attityden ser ut och hur dansen används. Meningen är också att arbetet ska kunna ge tankar och idéer om hur dans kan integreras i den egna undervisningen. Kunskapsbakgrunden belyser dans och rörelse ur olika perspektiv, hur pedagoger kan främja rörelse och hur man kan integrera det med andra ämnesområden. I undersökningen har jag filmat ett dansprojekt, skickat enkäter till 5 pedagoger och 5 föräldrar och 8 barn har blivit intervjuade i grupp.

I vårt examensarbete har skolgårdsmiljöer undersökts på de olika stadierna det vill säga låg, mellan- och högstadiet. Det som framförallt har fokuserats på är vad skolgårdarna har att erbjuda eleverna med dess utformning, men det har också legat i vårt intresse att även få elevernas synpunkter kring miljön. Undersökningarna har skett på tre stycken skolor som alla ligger i Lund stad. Efter att gjort denna undersökning kan vi konstatera att majoriteten av eleverna på låg- och mellanstadiet är relativt nöjda med sina skolgårdar på högstadiet är däremot eleverna till stor del missnöjda då det inte finns något att göra. Utöver detta kan vi också konstatera att bollsporterna dominerar skolgården, pojkar och flickor leker ofta könsuppdelat..

Motivation inom matematikämnet anses av många forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i årskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svår eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lärare som representerade fyra skolor i två kommuner. De flesta av de intervjuade lärarna menar på att de själva har en väldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska känna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lärarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik är mycket ovanligt i grundskolans tidigare årskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svår är ständigt pågående..

Mycket forskning tyder på att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten på skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmått att tillfredsställa det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebär i skolutvecklingsmässiga sammanhang. Mina intentioner med arbetet var att få en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lärande förhållandena för pedagogerna ser ut. Råder det ett fördelaktigt klimat för den lärande organisationen. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjun.Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara så mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska..

Denna uppsats handlar om attityder till ämnet svenska som andraspråk. Som verksam lärare på en gymnasieskola har jag många gånger mötts av negativa attityder till ämnet från både kollegor, skolledare och elever. Attityderna har många ansikten. De kan komma till uttryck i hur skolledare arbetar med personalrekrytering och organisationsmodeller, hur andra aktörer i skolan ser på ämnet (som ett stöd eller steg in i svenskan), och hur de ser på dem som deltar i undervisningen i svenska som andraspråk.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka attityder några lärare i svenska som andraspråk och deras elever har till ämnet svenska som andraspråk i två gymnasieskolor i Dalarnas län. Förutom själva attitydundersökningen vill jag ta reda på vilka organisationsmodeller de undersökta skolorna har arbetat fram för ämnet, samt om man kan se något samband mellan lärarnas och elevernas attityder och hur ämnet har organiserats på skolorna.För att få svar på dessa frågor har jag valt att använda två olika metoder.