Klassrummet är den självklara arenan för inlärning i skolan. Men vilka motiv finns det till att kliva ut ur det traditionella sammanhanget och istället använda skolans utemiljö som lärandemiljö? I min undersökning fokuserar jag på skolträdgården som en plats för lärande, men också på vilken social betydelse den kan ha. En skolträdgård som anläggs och bedrivs av lärare och elever tillsammans kan betraktas som ett pedagogiskt verktyg. Hur ser kunskapsinhämtningen ut där? Förändras relationer mellan lärare och elever när man förflyttar sig från den konventionella lärandemiljön? Förs praktiska och teoretiska kunskaper närmare varandra?Idag är det ovanligt att skolor har en skolträdgård men i folkskolans Sverige var det ett vanligt fenomen.

Allt fler kommuner införskaffar idag lärplattformar att användas i skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lärande påverkas. Denna studie undersöker detta utifrån tre olika aspekter; kontext, ansvar och självreglerat lärande. En sociokulturell teori och en teori för självreglerat lärande används för tolkning och analys. Undersökningsmetoden är en enkätsstudie med både lärare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning på området och visar att elevers och lärares uppfattning är att lärplattformen har möjligheter att underlätta lärandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebära ett större ansvarstagande i de egna studierna..

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande.

Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska år nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet är att genom enkätundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har på elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer på ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik från Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det går att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser såsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgår att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag är dålig.  .

Detta arbete har utförts på avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet. Uppgiften var att undersöka hur omvärldens utbildningar inom produktdesign, innovation och entreprenörskap ser ut och kommer att förändras i framtiden. Detta med utgångspunkt i det arbete som för närvarande pågår inom CDIO-ramverket (Conceive Design Implement and Operate) men även inom andra utbildningsinitiativ. Bakgrunden till arbetet är att det uppstått en klyfta mellan industrin och akademin. Nyutexaminerade ingenjörer besitter inte de kompetenser som näringslivet vill att de ska ha med sig i bagaget efter avlagd examen.

Studien har syftat till att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur. Jag har jämfört enkät- och intervjumaterial från två olika skolor som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Den ena har sedan flera år tillbaka ett läsprojekt på skolan där skönlitteraturläsning inkluderas i, och ges undervisningstid i flera ämnen, och den andra arbetar mer traditionellt med läsning ungefär en lektion i veckan inom svenskämnet. Då underlaget i undersökningen är litet kan inga generella slutsatser dras, men det verkar som om eleverna som deltagit i läsprojektet, skola Ett, läser något mer på fritiden än eleverna på skolaTvå..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal är ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ?Spjutspetsskolan? höstterminen 05 och innebär att alla elever har en mentor som en gång i månaden ringer till elevens vårdnadshavare och diskuterar om och hur eleven når sina kortsiktiga mål. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid två skolor, där totalt sju lärare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning på samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal..

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur bildsalarnas utformning kan påverka elevernas möjligheter i deras arbete med bildämnet i skolan. Olika skolor prioriterar den fysiska miljön i olika omfattning och detta menar vi kan missgynna en likvärdig utbildning.Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer och observationer på tre gymnasieskolor med olika bakgrund och inriktning. Skolorna, varav två är kommunala och en är en Waldorfskola, valdes medvetet ut med avsikt att jämföra skolornas möjligheter i bildlokalerna och för att kunna besvara dessa frågeställningar:Vilka skillnader och likheter finns i de olika skolornas lokaler för bildarbete?I vilken grad anser bildlärarna i undersökningen att deras lokaler för bildarbete är utformade för att ge eleverna en fullgod bildundervisning?Vad är enligt bildlärarna viktiga delar i en väl fungerande lokal för bildarbete?För att ge en i överblick i forskning om skolans fysiska miljö behandlar vi genom en litteraturgenomgång även dessa frågor:Hur kan den fysiska lokalutformningen påverka välmående och prestationsnivån hos elever och lärare i skolan?Vilket ansvar har skolan gällande den fysiska miljöns utformning?Hur värderas och prioriteras i den fysiska miljöutformningen utifrån forskning på området?Resultatet av studien visar på stora skillnader i bildlokalernas utformning och kvalité på de tre skolorna. I två av skolorna ansåg bildlärarna att deras lokaler i stor utsträckning var anpassade för att ge eleverna en fullgod utbildning och i en skola uttryckte bildläraren att det fanns stora brister i lokalens anpassning till ämnet.

Det här arbetet handlar om hur man som lärare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. Här tas även upp hur och när man berättar för ett barn att någon dött. Det är av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjälpa dessa att gå vidare i livet, hur vi hjälper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en präst får man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhället kan fungera. I arbetet har jag även tagit upp hur viktigt det är att ha en handlingsplan för krissituationer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig åt mellan förskola och skola. Metoden som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer är genomförda med sex stycken pedagoger på två olika skolor under vår VFU-period. Vi ställde frågor till varje pedagog som bl.a.

Vi gjorde en undersökning med syfte att ta reda på vilka faktorer i lärandet som orsakar stress bland elever i år 4 och 5. Efter att ha varit ute på verksamhetsförlagd utbildning i olika skolor har vi upplevt stress hos elever och har då funderat över vad som är stressande hos eleverna. Vi genomförde undersökningen med en enkät samt intervjuer med eleverna för att få fram svaren vi behövde till vår undersökning. Resultatet visade att matematik upplevdes som det mest stressande av alla ämnen i skolan. Eleverna upplevde att de inte har tid för allt de ville eller borde göra och att det kunde vara svårt att hinna med arbetstakten i skolan..

Vi lever i ett samhälle som har förändrats snabbt under kort tid. Idag efterfrågas individer som är flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat är den som ska forma elever till det samhället efterfrågar. Samtidigt ingår eleven i en grupp vars sammansättning kan se olika ut. Syftet med studien är därför att undersöka olika skolklassers gruppklimat och dess påverkan på elevernas studieresultat.

SyfteFör de flesta barn går det lätt att utveckla skriftspråket och läsningen under det första skolåren men för en del barn kan det vara svårt, och i vissa fall nästan omöjligt, att knäcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade läs- och skrivsvårigheter under andra skolåret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolåret (Häggström, 2003). Syftet med den här undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med äldre elever i grundskolan resonerar kring läs- och skrivsvårigheter och följande frågor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptäcka, förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag använt mig av perspektiv på specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) när jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

Syftet med denna studie är att i en kommun söder om Stockholm undersöka det eventuella stöd som elever i år 1-5 med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi erhåller. Studien är baserad på en enkät som skickats till samtliga speciallärare och specialpedagoger i den aktuella kommunen. En telefonintervju med en person på kommunnivå genomfördes för att komplettera undersökningens resultat. Studien visar att alla skolor utom en har speciallärare och specialpedagoger till elevernas förfogande. Rektorn på varje skola ansvarar för stödundervisningen, då kommunen sedan en tid decentraliserat ansvaret för detta.