Sök:

Sökresultat:

317 Uppsatser om Karlsson pć taket - Sida 21 av 22

SmÄföretagens finansiering vid ökat kapialbehov : -En fallstudie med tre smÄföretag

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/VÀxjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: SmÄföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mÄl Àr att fler ska vÄga starta egna företag och att fler företagare ska vÄga satsa för att vÀxa. I Lissabonprogrammet stÄr det att man vill skapa ett europeiskt mervÀrde dÀr smÄ och medelstora företag mÄste fÄ bÀttre tillgÄng till kapital och lÄn sÄ att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att smÄföretag ofta har svÄrt att hitta rÀtt finansieringsform. Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur vÄra undersökta smÄföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingÄr följande frÄgestÀllningar:?Hur finansierar smÄföretag sitt ökade kapitalbehov???Vilka finansieringssvÄrigheter har smÄföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?? AvgrÀnsningar: Vi har undersökt tre svenska smÄföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvÄrigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre smÄföretag. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer bestÄende av en serie öppna frÄgor som bygger pÄ en förutbestÀmd intervjuguide kring vÄrt tema.

Modellering av avrinning frÄn gröna tak : Avrinningskoefficienter och modellparametrar

Expansion och förtÀtning av stÀder leder till att sÄvÀl areal som andel hÄrdgjord yta ökar i vÄra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenavrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönomrÄden. Den ökade mÀngden dagvatten riskerar att orsaka problem i omrÄden dÀr ledningsnÀtet dimensionerats för de dagvattenmÀngder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnÀtets kapacitet Àr ofta mycket kostsamt och det Àr dÀrför önskvÀrt att istÀllet minska belastningen pÄ de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta Àr att byggnaders takyta beklÀds med vÀxter, sÄ kallade gröna tak.

ÅtgĂ€rder för Energieffektivisering vid Gummifabriken i VĂ€rnamo

VÀrnamo kommun förvÀrvade 2008 gummifabriken i VÀrnamo. Tanken Àr att omvandla den nÀstan 20 000 m2 stora fabriken frÄn 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att slÀppa ifrÄn sig vÀrme frÄn industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebÀra att underhÄlla denna byggnad idag sÄ Àr en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som Àr lÀmpliga och krÀvs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushÄllning skall förbÀttras sÄ finns krav pÄ att exteriören och frÀmst fasaderna skall bevaras.

Att undervisa en nation : Historieundervisning i Kenya och Tanzania

Islamologen Jan HjÀrpe har en gÄng skrivit att ingen historieskrivning Àr oskyldig. Vilket Àven stÀmmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien Àr en del av sÄvÀl individens som nationens minne, dÀrför mÄste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har pÄpekat att för att ens identitet skall övergÄ till en identifikation mÄste den aktiveras och ges en innebörd. AlltsÄ mÄste en nationell, eller annan, identitet sÀttas i förhÄllande till nÄgon eller nÄgot annat för att göras legitim och anvÀndbar.

HÄltagning för brandgasventilation i tak

I början pÄ förra seklet hade de brandbefÀl och brandmÀn som kom till en eldhÀrjad byggnad samma scenario framför sig som idag, det brann nÄgonstans i byggnaden och det var rökutveckling. DÄ som nu visste de att brandgaserna mÄste vÀdras ut för att sÀnka temperaturen i byggnaden och komma Ät att slÀcka branden- De verktyg de hade tillgÀngliga föra fullgöra detta uppdrag anvÀnds Àn idag sÄsom brytjÀrn, yxa, handkraft och orÀdda brandmÀn. För omkring femtio Är sedan var metoderna för hÄltagning i princip fortfarande av samma slag som ovan nÀmnt. BrandkÄrerna försökte rekrytera plÄtslagare som kunde utbilda övriga brandmÀn att anvÀnda nymodigheter som plÄtlyft och plÄtsaxar. Mellan Ären 1960 och 1990 har utvecklingen pÄ omrÄdet brandteknik utvecklats som en reaktion pÄ att Àmnet allt mer akademiserats och studerats pÄ universitet och högskolor runt om i vÀrlden. Detta har medfört en positiv utveckling inom omrÄdet brandgasventilation som gett upphov till mÄnga nya metoder för att dimensionera rökgasluckor och konstruera andra inbyggda brandsÀkerhetsanordningar.

Brand i hallbyggnad: En studie i FDS och Evac

I Sverige har debatten om brand i hallbyggnad pÄgÄtt under en lÀngre tid. Grundkravet enligt EKS 8 för hallbyggnader som innehÄller samlingslokal Àr R30, men konstruktionsdelar som vid kollaps inte leder till fortskridande ras eller ger för stort skadeomrÄde kan förbli oskyddade. Framförallt handlar debatten om möjligheter till oskyddade takbalkar av stÄl samt vilka verifieringsmetoder som ska vara tillÀmpningsbara.I denna studie har FDS-simuleringar utförts med olika scenarier dÀr parametrar som bland annat brÀnsletyp, takhöjd och öppningsstorlekar har varierats. Dessa scenarier har jÀmförts och parametrarnas betydelse har analyserats. Fokus i denna studie har varit analys av temperaturerna i takbalkarna, men Àven utrymningssimuleringar har utförts i programmet Evac.

Hur upplever medarbetarna det hÀlsofrÀmjande arbetet som Landstinget i VÀrmland gör för sina medarbetare? : Vad uppfattar de att arbetsgivaren gör för dem?

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar folkhÀlsan. MÀnniskors instÀllning och hÀlsa pÄverkas stÀndigt av den omgivande miljön, samspel mellan mÀnniskor men ocksÄ av de faktorer som finns nÀra pÄ grund av livsstil och arv. Fram till i början av 2000-talet var det vanligast att arbetsgivarna jobbade med förebyggande hÀlsoÄtgÀrder dÀr fokus lÄg pÄ ohÀlsa och sjukdom (patogenes). DÀrefter har ett hÀlsofrÀmjande arbete som fokuserar pÄ friskfaktorer (salutogenes) vÀxt sig allt starkare runt om i vÀrlden. Forskning visar att fokus pÄ hÀlsa leder till friskare personal men att det Àr svÄrt att fÄ korrekta och mÀtbara resultat (Karlsson 2010; Goetzel & Ozminowski 2008).Arbetsgivaren Landstinget i VÀrmland har sedan 2010 utöver förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete satsat pÄ att frÀmja hÀlsan hos sina medarbetare utifrÄn det salutogena perspektivet.

Utvecklad vÀrdeflödesanalys för produktutveckling inom industriellt byggande: En fallstudie pÄ BAC SÄg och Hyvleri

Inom byggbranschen Àr tvÄ centrala frÄgor att höja produktiviteten och öka sÀkerheten. Produktiviteten inom byggbranschen anses vara, i jÀmförelse med andra branscher, lÄg dÄ tidigare studier har visat att 30-35 % av ett byggnadsobjekts totala produktionskostnad kan kategoriseras som slöseri, dÄ aktiviteterna inte skapar vÀrde för kunden. SÀkerhetsaspekten Àr viktig dÄ byggbranschen har dubbelt sÄ mÄnga allvarliga arbetsolyckor som övriga branscher. Detta, i kombination med att mÄnga företag skapar varor och tjÀnster som inte Àr anpassade till kundernas behov och önskemÄl, har lett till att en modell vid namn Utvecklad vÀrdeflödesanalys har skapats. MÄlet med modellen, som bestÄr av fyra steg, Àr att generera kundanpassade produktutvecklingsförslag som förbÀttrar produkten ur ett antal definierade parametrar (Kundbehov, P2, P3,?, Pn).

Biogasrötning av socker- och foderbetor : JÀmförelse av fÀrska, stuklagrade samt ensilerade betor i laboratorieskala

Fossil fuels are affecting our climate negatively and there is a limited amount of them in the world, which leads to the importance of finding alternative fuels. One alternative is biogas, which is produced though a digestion process of different organic materials in a biogasreactor. Organic substrate that comes from farms has the biggest potential to increase the production of biogas in Sweden. Primarily crops from farms, but also waste products like manure are of great importance.Today there is a calculated theoretical potential for biogasproduction of 14TWh per year, which is around ten times larger than Sweden?s production today.

Samha?llsplanering med BREEAM Communities : Certifieringsverktygets pa?verkan med ha?nsyn till miljo?ma?ssig ha?llbarhet

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Svensk dokumentÀrfilm 2006 till 2010 : Hur ekonomiska premisser avspeglas i dokumentÀrproduktionen

SjÀlvframstÀllning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren anvÀnder olika strategier för att minnas och att konstruera sig sjÀlv och sitt sjÀlv i en berÀttande text. I den hÀr uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berÀttelserna hÄlls samman av ett antal karakteristiska teman och berÀttarstrukturella mönster.För det första kan sÀgas att sjÀlvframstÀllningarna förefaller vara en förlÀngning av politikerrollen. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr hur barndomen betraktas med politikerblicken.

ÅtgĂ€rdsprogram som verktyg för lĂ€rande

Sammanfattning/Abstract Helene Erös och Jennie Karlsson (2013). Action programs as tool for learning. Specialpedagogprogrammet 90hp Skolutveckling och ledarskap LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde: Skolverket (2012) presenterade nyligen de senaste resultaten frÄn PIRLS och TIMMS. De visade att Sveriges elever i Ärskurs 4 hade försÀmrats inom lÀsning och i matematik hade de lÀgre resultat Àn andra EU/OECD lÀnder. Detta Àr alarmerande och mÄste tas pÄ allvar. SÀmre resultat leder pÄ sikt till att fler och fler ÄtgÀrdsprogram behöver utfÀrdas.

Barns uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka historiebruk barnförfattare anvÀnder sig av nÀr de skriver om historia och att ta reda pÄ vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterÀra böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. MÄlet Àr att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att lÀsa skönlitterÀra böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istÀllet fokusera pÄ författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen bestÄr av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att pÄ ett vetenskapligt sÀtt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjÀlp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider.

MĂ€nniskan och leken : - en begreppsanlytisk studie

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

Utan samförstÄnd om IT-verktyg? : En fallstudie av erfarenheter av IT som pedagogiskt verktyg pÄ tvÄ skolor

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->