Sök:

Sökresultat:

317 Uppsatser om Karlsson pć taket - Sida 20 av 22

Den svenska syndafloden En komparativ studie av svensk och polsk lÀromedel i historia

Denna studie har i avsikt att undersöka och jÀmföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida lÀromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framstÀllningarna av denna historia och försöker att ta reda pÄ vad de kan bero pÄ. Undersökningen bygger pÄ en komparativ textanalys och jag granskar innehÄllet i tre polska och tre svenska lÀroböcker med hjÀlp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna frÀmst hos Klas-Göran Karlsson, samt sÄdana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det bÄde finns skillnader och likheter i framstÀllningen av den historia som presenteras i de tvÄ lÀndernas respektive lÀromedel. Den största skillnaden ligger i mÀngden av stoff som de polska lÀroböckerna kan lÀgga fram pÄ grund av sitt omfÄng, till skillnad frÄn de komprimerade svenska lÀroböckerna. Den gemensamma dÄtida historien bestÄr frÀmst av konflikter av olika slag och deras pÄverkan pÄ den historiska utvecklingen fÄr mycket olika konsekvenser för de tvÄ lÀnderna.

ICEHOTEL möter AstronomiÄret i snön : Att kommunicera med hjÀlp av 3D-skisser i en designprocess pÄ distans

Att föra en bra kommunikation vid designprocesser Àr nyckeln till ett lyckat designresultat. Vid designsituationer dÀr designer och projektledare inte befinner sig pÄ samma ort, utan istÀllet cirka 60 mil ifrÄn varandra, sÄ gÄr det att pÄstÄ att kommunikationen Àr avgörande för utgÄngen av projektet. I denna designprocess befinner jag, som designer, mig i UmeÄ medan min uppdragsgivare och projektledare Àr lokaliserade i JukkasjÀrvi utanför Kiruna. Mitt uppdrag som designer Àr att i 3D skapa skisser för hur interiören ska se ut i ICEHOTELS kommande samarbete med AstronomiÄret 2009. Den frÄga som jag har valt att bearbeta Àr sÄledes hur designarbete pÄ distans kan underlÀttas.Ett tÀlt kommer att sÀttas upp under vintern 2008/2009 pÄ Àlven nedanför ICEHOTEL i JukkasjÀrvi.

Vad kostar din tröja? : En studie om hur textilföretag kan styra och kontrollera sina leverantörer i etiska frÄgor.

SammanfattningTitel: Vad kostar din tröja?Datum: 2014-01-15Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis SjögrenNivÄ: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hpHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonProblem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom företag har förlagts i olika lÀnder runt om i vÀrlden. Svenska textilföretag gör inköp frÀmst frÄn Asien och oftast Àgs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa hÀndelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och djurskydd har under Ärens lopp avlöst varandra och högre krav pÄ att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frÄgor stÀlldes frÄn olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av stÀllda krav.

Internettrafik och nÀtneutralitet : om marknadsrÀttsliga aspekter pÄ trafikstyrning

SammanfattningTitel: Vad kostar din tröja?Datum: 2014-01-15Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis SjögrenNivÄ: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hpHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonProblem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom företag har förlagts i olika lÀnder runt om i vÀrlden. Svenska textilföretag gör inköp frÀmst frÄn Asien och oftast Àgs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa hÀndelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och djurskydd har under Ärens lopp avlöst varandra och högre krav pÄ att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frÄgor stÀlldes frÄn olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av stÀllda krav.

Arbetsmiljö och arbetsvillkor : - en studie om stress

SammanfattningVi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser ocksÄ att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrÄn deras enkÀtsvar eventuellt kunna se om de har lÄgstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras pÄ en enkÀtundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska CentralbyrÄn. EnkÀten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvÀrvsarbetande individer.

GARANTERAT LIKABEHANDLAD : en studie om sex gymnasielÀrare upplever trygghet med den egna likabehandlingsplanen

De skandinaviska lÀnderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gÀller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skÀl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns Àven tydliga instituti­onella skillnader mellan lÀn­dernas arbetsmarknadsmodeller, bÄde vad gÀller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anstÀll­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestÄnds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framstÀlls som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lÀgre nivÄer Àn idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anstÀllningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersÀttningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig frÄn de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska lÀnderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tÀnkas ha pÄ ung­doms­arbetslöshetens nivÄer och samman­sÀttning i res­pektive land, utifrÄn resultat frÄn logistisk regressionsanalys och jÀm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika Äldersgrupper i de undersökta lÀnderna.

Effekter av ljus pÄ vÀrphönsens aktivitet och koldioxidavgivning i ett försöksstall

FÄ faktorer, förutom fodret, pÄverkar hönsen sÄ mycket som ljus. För djurens vÀlmÄende och produktion och för lantbrukarens totalekonomi spelar valet av bÄde ljuskÀlla och intensitet stor roll. Eftersom lagstiftarna vill fÄ in dagsljus i allt större utstrÀckning till fjÀderfÀ Àr det lÀmpligt att studera hur bra höns trivs i ljus som pÄminner om dagsljuset och om detta ljus har negativa effekter. Studien gjordes med tre olika ljuskÀllor och med olika ljusintensitet. De olika ljuskÀllorna var glödljus (GL), lysrör med varmvitt sken (VV) och lysrör med dagsljusspektra (DL). Avsikten var att se hur mycket djurens aktivitet ökade med ökad ljusintensitet och om det var skillnader mellan de undersökta ljuskÀllorna.

EnergikartlÀggning av VVC-systemet i flerbostadshus

I studien har vÀrmeförlusterna i VVC-systemet för flerbostadshus studerats. Bakgrunden byggde pÄ att mÄnga montörer upplevde att teknisk isolering blir bortprioriterat i byggprojekten. Som argument till att inte prioritera den tekniska isoleringen anvÀnd uttrycket ?vÀrmen kommer fastigheten tillgodo?, dÀr de menar att vÀrmeförlusterna i varmvattenrören utnyttjas av fastigheten pÄ annat sÀtt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur den tekniska isoleringen pÄverkar varmvattenförlusterna samt att kartlÀgga vart vÀrmeförlusterna sker och om vÀrmeförlusterna kommer huset tillgodo.

Kommunikation mellan hem och skola : - vilka förÀldrar tycker vad?

ABSTRACTTitel: Kommunikation mellan hem och skola ? vilka förÀldrar tycker vad?Författare: Anette KarlssonHandledare: Per DannefjordStudien syftar till att belysa hur förÀldrarna pÄ Lillestadskolan uppfattar kommunikationen mellan hem och skola. Av all den kommunikation som sker mellan parterna, riktar studien ett speciellt fokus mot utvecklingssamtalen. Undersökningen ska kartlÀgga vilken typ av information förÀldrarna efterfrÄgar och hur kontinuerlig den bör vara, samt vilka förvÀntningar pÄ och erfarenheter de har av utvecklingssamtalen. Detta ska sedan stÀllas i kontrast till lÀrarnas Äsikter för att synliggöra likheter och skillnader dem emellan.

Dörren till en framtida karriÀr? : En studie av praktik pÄ fastighetsmÀklarutbildningen

Titel: Dörren till en framtida karriÀr? NivÄ: Examensarbete för Kandidatexamen i Företagsekonomi Författare: Maria Karlsson & Emelie Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011-05 Syfte: VÄr studie syftar till att undersöka samt utvÀrdera kvaliteten pÄ fastighetsmÀklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrÄn FastighetsmÀklarnÀmndens allmÀnna rÄd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt tvÄ programansvariga för fastighetsmÀklar- respektive fastighetsekonomprogrammet.Metod: Vi har i vÄra studier anvÀnt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med bÄde fastighetsmÀklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanstÀllde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar.Resultat och slutsats: Det vÄr studie har visat Àr att fastighetsmÀklarstudenternas praktik i dagens lÀge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen nÄr uppenbarligen inte ut till kontoren dÄ de flesta vÀljer att inte ta del av den.

Vill ni ha det som i Danmark? : En komparativ studie om skillnader i arbetsmarknadsinstitutioner, ungdomsarbetslöshet och arbetslöshetens sammansÀttning i de skandinaviska lÀnderna.

De skandinaviska lÀnderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gÀller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skÀl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns Àven tydliga instituti­onella skillnader mellan lÀn­dernas arbetsmarknadsmodeller, bÄde vad gÀller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anstÀll­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestÄnds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framstÀlls som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lÀgre nivÄer Àn idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anstÀllningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersÀttningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig frÄn de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska lÀnderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tÀnkas ha pÄ ung­doms­arbetslöshetens nivÄer och samman­sÀttning i res­pektive land, utifrÄn resultat frÄn logistisk regressionsanalys och jÀm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika Äldersgrupper i de undersökta lÀnderna.

JÀmförelse mellan en tredimensionell och en tvÄdimensionell
numerisk analys för tvÄ fallstudier

NÀr en underjordskonstruktion byggs Àr det viktigt att veta hur bergmassan reagerar vid uttag av berg. Om exempelvis taket skadas eller gÄr i brott kan det med tiden medföra ett ras. En bergmekanisk analys i projekteringsstadiet ger information om hur hÄlrummet lÀmpligen bör utformas, preliminÀrt bedöms ocksÄ var och hur mycket förstÀrkning som krÀvs för att minimera risken för att berg ska falla ut. Ett av de verktyg som ofta anvÀnds vid en bergmekanisk analys Àr numerisk modellering. Genomförandet av numerisk modellering Àr ofta ett stÀllningstagande mellan berÀkningstid och noggrannhet.

Oligopolets fall? : En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions-och rÄdgivningsbranschens marknadskoncentration

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang & Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel & Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? ? En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions- och rÄdgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken Àr det nödvÀndigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rÄdgivningsbranschen och dess marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav pÄ gemensam revision för större bolag samt krav pÄ byrÄrotation. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida Grönbokens förslag Àr rÀtt vÀg att gÄ för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förÀndra revisions- och rÄdgivningsbranschens marknadsstruktur.

Dörren till en framtida karriÀr? : En studie av praktik pÄ fastighetsmÀklarutbildningen

AbstraktTitel: Dörren till en framtida karriÀr?NivÄ: Examensarbete för Kandidatexamen i FöretagsekonomiFörfattare: Maria Karlsson & Emelie JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011-05Syfte: VÄr studie syftar till att undersöka samt utvÀrdera kvaliteten pÄ fastighetsmÀklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrÄn FastighetsmÀklarnÀmndens allmÀnna rÄd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt tvÄ programansvariga för fastighetsmÀklar- respektive fastighetsekonomprogrammet.Metod: Vi har i vÄra studier anvÀnt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med bÄde fastighetsmÀklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanstÀllde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar.Resultat och slutsats: Det vÄr studie har visat Àr att fastighetsmÀklarstudenternas praktik i dagens lÀge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen nÄr uppenbarligen inte ut till kontoren dÄ de flesta vÀljer att inte ta del av den.

Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet

Ljud inom landskapsarkitektur Àr relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln Àr avsevÀrt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet Àn den audiella. Hur ljud upplevs Àr subjektivt och i jÀmförelse med synen, svÄrare att ÄskÄdliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet Àr starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I stÀder blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att vÄra stÀder förtÀtas tvingas ljuden att trÀngas om utrymmet.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->