BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs först centrala begrepp för undersökningen. DÀrefter behandlas barnlitteraturens plats i Lpfö 98. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt utifrÄn nationell och internationell forskning gÀllande ÀmnesomrÄdet. I den teoretiska ramen behandlas Robert E. Probst teori kring litteraturarbete i ett socialt sammanhang.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares tankar och erfarenheter av barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.METOD:UtgÄngspunkt för undersökningen Àr kvalitativ metod och undersökningsverktyget Àr self report.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tvÄ av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, valt att beskriva greker och Grekland under en av den finansiella krisens första intensiva rapporteringsperioder under 2011. Min avsikt har varit att utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv, undersöka huruvida vissa teoretikers, bland annat Simon Cottle och Teun Van Dijks pÄstÄenden om mediernas framstÀllning av vissa grupper under pÄgÄende krissituationer stÀmmer överens med Dagens Nyheters och Aftonbladets framstÀllning av grekerna under den ekonomiska krisen.I uppsatsen har jag fördjupat mig i sex artiklar. Genom att ha studerat den litteratur av relevans för mitt arbete har jag velat undersöka huruvida det gÄr att koppla teorierna i litteraturen till artiklarnas innehÄll.Efter att ha analyserat de sex artiklarna som publicerats under en av de mest bevakade perioderna under 2011 Àr min uppfattning att flertalet av de tidigare nÀmnda teoretikers pÄstÄenden om mediernas framstÀllning av vissa grupper (i detta fall greker), under pÄgÄende krissituationer, stÀmmer överensstÀmmer med Dagens Nyheters och Aftonbladets framstÀllning av grekerna under juni 2011..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolelÀrare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar pÄ sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de anvÀnder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelÀrare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har anvÀnt oss av har handlat om estetikens framvÀxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vÄrt Àmne. NÄgra slutresultat som vi har kommit fram till Àr att mÄnga av pedagogerna som vi har intervjuat har anvÀnt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lÀra barn andra fÀrdigheter Àn att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har Àven sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gÀller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna.

BAKGRUND:Skolverket visar att barns lÀsförstÄelse under senare Är har minskat. I litteraturen har vi lÀstom hur pedagoger kan anvÀnda sig av olika stödstrukturer för att hjÀlpa barnen till bÀttreförstÄelse. Hur barn uppfattar eller erfar sin omvÀrld Àr beroende av vilka erfarenheter de harsedan tidigare. Tillsammans med barnen kan samtal kring bilderböcker vara ett sÀtt att fÄ tadel av deras förestÀllningsvÀrldar.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur barn relaterar sina erfarenheter av fenomenen rÀdsla ochensamhet ur innehÄllet i en bok.METOD:För att samla in det empiriska materialet anvÀndes kvalitativa barnintervjuer. Vi genomfördeÄtta intervjuer pÄ barn i förskoleklass i tvÄ kommuner.

Denna studie bygger pÄ observationer av barns fria lek pÄ förskolan. Barnen som observerades var i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder anvÀnder sig barn av nÀr detta sker. Barn anvÀnder sig av olika tilltrÀdesstrategier dÄ de söker tilltrÀde till en lek.

I detta arbete har vi undersökt i vilken omfattning och i vilka former feedback förekommer samt om feedback har betydelse för motivationen i lÀrandet. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor bland elever i Är 5 och 6, och bland lÀrare vilka arbetat mellan 10 mÄnader och upp till 37 Är. Enligt litteraturen Àr feedback detsamma som Äterkoppling och pÄverkar elevernas motivation i skolan och feedback bör nyttja eleven sÄ att denne motiveras att inhÀmta vidare kunskaper. Litteraturstudien pÄvisade Àven att det finns olika typer av feedback, summativ och formativ, samt att det Àr betydande bÄde för elever och lÀrare med feedback. Studien visade Àven att feedback leder till reflektion dÄ eleven fÄtt sÄ pass mycket hjÀlp att denne pÄ egen hand söker vidare kunskaper.

Proliferativa histiocytiska sjukdomar brukar i litteraturen delas in i följande undergrupper: reaktiv histiocytos (kutan eller systemisk), histiocytom och histiocytiskt sarkom (lokalt eller disseminerat). Samtliga former karakteriseras av en onormal proliferation av histiocyter. Kutan histiocytos Àr en proliferativ sjukdom som drabbar kutan och subkutan vÀvnad, om fler organ blir involverade kallas sjukdomen för systemisk histiocytos. Histiocytom Àr en benign, neoplastisk sjukdom som hÀrrör frÄn intraepiteliala celler, sÄ kallade Langerhanska celler. Histiocytiskt sarkom Àr en malign, neoplastisk sjukdom som kan delas in i tvÄ former; lokalt histiocytiskt sarkom (LHS) och disseminerat histiocytiskt sarkom (DHS).

Skolan Àr en arbetsplats dÀr lÀrare ska lÀra elever för framtiden med olika hjÀlpmedel. I studien lyfts lÀrares uppfattningar till datoranvÀndning som ett hjÀlpmedel till lÀs- och skrivinlÀrning i skolan. Tolkningen Àr att datoranvÀndningen speglar samhÀllsutvecklingen och avsikten Àr att ta reda pÄ om datorer anvÀnds i ett didaktiskt syfte i undervisningen. Fokus lÀggs pÄ att fÄ kunskap om vilka olika uppfattningar det finns bland lÀrare i Ärskurs 1-3 gÀllande datoranvÀndning som hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fem intervjuer, vilka Àr genomförda pÄ fyra olika skolor.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) Äterkommer stÀndigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som nÄgot man kan lÀra och uppleva genom, dels om sig sjÀlv, dels sin omvÀrld. Syftet med denna studie Àr att belysa vilken skönlitteratur lÀrarna anvÀnder i svenskundervisningen pÄ högstadiet, hur den vÀljs samt hur lÀrarna vÀljer att arbeta med den. VÄra informanter bestÄr av lÀrare, frÄn tvÄ olika skolor med skilda förutsÀttningar. Av studien framgÄr att skolorna trots andra skillnader Àr relativt lika gÀllande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lÀrare beskriver som central.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvÄrdnadsarbetet med palliativa patienter samt sjuksköterskans upplevelser att stödja dess nÀrstÄende. Litteraturen söktes pÄ databasen Elin@Dalarna. Valet av vetenskapliga artiklar gjordes med hjÀlp av titel och abstrakt för att se om innehÄllet var relevant för studien. Till resultatet anvÀndes totalt 17 vetenskapliga artiklar som var skrivna pÄ engelska. Artiklarna granskades med hjÀlp av granskningsmallar som bedömde artiklarnas tillförlitlighet med hjÀlp av ett poÀngsystem.

Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för vilken syn lÀrare har pÄ dans som kunskapsÀmne i grundskolan. Bakgrunden beskriver dans i skolans historia och belyser dansen genom olika aspekter. Litteraturen behandlar de olika aspekter vi tar upp och verifierar dess betydelse för barns utveckling. Vidare beskrivs i bakgrunden vad tidigare undersökningar ÄskÄdliggjort och redovisar hur dansen bemötts av lÀrare, elever, rektorer och förÀldrar till eleverna. Undersökningen har genomförts i form av enkÀtintervju och undersökningspersonerna bestÄr av klasslÀrare med erfarenhet av dans i skolan.

Vad innebÀr dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppvÀxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrÄn studenters syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien Àr 200 enkÀter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens Àr beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppvÀxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande Àr vÀl förankrade i arbets- och familjeliv.

SamhÀllet gÄr i dag mot en framtid vilken krÀver en lÀs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som gÄr ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra Àmnen försvÄrats dÄ eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmÀrksammats och hanterats pÄ olika sÀtt genom Ären. För att se hur skolorna hjÀlper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels lÀsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i tvÄ olika skolor.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete prÀglas av att kunna arbeta preventivt gÀllande de olika livsstilsfaktorerna. Det preventiva arbetet anses vara en viktig faktor nÀr det gÀller hÀlsoutvecklingen hos Sveriges befolkning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans undervisande arbete dÄ det gÀller frÄgor kring livsstil i arbetet med patienter som vÄrdas för hjÀrt- och kÀrl sjukdomar. Metod: Empirisk observationsstudie utifrÄn en kvalitativ ansats och enkÀtstudie utifrÄn en kvantitativ ansats. Resultatet analyserades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys.

Sammanbrott vid samhÀllsvÄrd för ungdomar Àr ett förekommande fenomen. Denna studiebygger pÄ litteratur kring Àmnet dÀr materialet bearbetats genom en innehÄllsanalys. Studienssyfte Àr att studera hur litteraturen framstÀller orsaker till sammanbrott i samhÀllsvÄrd. VidareÀr syftet att utforska vilka konsekvenser och effekter som uppstÄr vid sammanbrott isamhÀllsvÄrd.I studien framkommer det att sammanbrott i samhÀllsvÄrd Àr ett förekommande problem inomdenna form av myndighetsutövning. MÄnga av ungdomarna har upplevt fler Àn en placeringunder sin tid aktuella inom socialtjÀnsten.