Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Denna uppsats unders?ker hur Peer Support praktiseras inom v?rden av traumatiserade flyktingar vidSvenska R?da Korsets behandlingscenter i G?teborg, Sk?vde och V?nersborg. Peer Support inneb?ratt personer med egen erfarenhet av trauma, migration eller psykisk oh?lsa arbetar som st?dpersonerinom v?rdorganisationer. Studien fokuserar p? hur denna roll integreras i den dagliga verksamhetenoch hur relationer mellan patienter, Peer Support och professionell personal formas i olikav?rdpraktiken.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund:?Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) ?r ett kroniskt och endokrint tillst?nd som globalt sett drabbar cirka en tiondel av alla kvinnor i fertil ?lder. Sjukdomens orsak ?r oklar men den p?verkar de drabbade p? m?nga olika s?tt och medf?r allvarliga kort- och l?ngsiktiga konsekvenser. Trots sjukdomens omfattning visar forskning att samh?llet och v?rden har otillr?cklig kunskap om PCOS samt hur v?rden korrekt b?r anpassas till denna patientgrupp.

Bakgrund: Subaraknoidalbl?dning ?r en allvarlig och potentiellt livshotande hj?rnbl?dning som kr?ver intensivv?rd. Traditionellt har dessa patienter h?llits i s?ngl?ge p? grund av risken f?r komplikationer, trots att det saknas evidens som st?der denna praxis. Tidig mobilisering anv?nds inom intensivv?rden f?r att minska komplikationer och f?rb?ttra ?terh?mtning, men dess effekter p? patienter med subaraknoidalbl?dning ?r inte tydligt kartlagda.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.