MÄlet med detta examensarbete var att hitta, utvÀrdera och rekommendera ett nytt uppföljningsprogram för komponenter Ät SOS Flygambulans. Genom kontakt med andra flygbolag hittades nÄgra olika program. Bland dem valdes tvÄ stycken ut som mest lÀmpade för SOS Flygambulans. Dessa tvÄ program var MTrax och CAMS. Med hjÀlp av demos frÄn tillverkarna av programmen kunde de undersökas och beskrivas.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

Styr is a computer program that the construction company NCC use in their construction projects. The program is used to keep the economy of their projects in a good order and things for the best in an early phase. The problem is a low extent of utilization. During the latest decade NCC has put a lot of job and money trying to develop the program. The question is how to get the employees to use the program in a greater extent.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

I den hÀr undersökningen har jag belyst hur elever som gÄr sitt första Är pÄ gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen pÄ högstadiet. MÄlet har varit att belysa teknikÀmnets relevans för tekniska studier pÄ gymnasiet, dess inverkan pÄ teknikintresset samt pÄverkan pÄ valet av tekniskt program pÄ gymnasiet. Andra frÄgor som jag har belyst Àr om eleverna i första hand vÀljer program eller skola, och hur viktig inriktningen pÄ tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av den narrativa analysmetoden inom berÀttelseforskningen, och resultatet bestÄr av fem berÀttelser som skapats utifrÄn intervjuerna.

The purpose of this study was to examine what participants in the third phase (fas 3) of the Swedish unemployment program, Jobb- och utvecklingsgarantin, think about their situation, what they think about the program and if they feel stigmatized due to their unemployment. The data for the study was collected at one of the organizers of the program, which provides an introduction program for the participants. A qualitative method was used and the data was collected through six semi-structured interviews. The results were analyzed using Antonovskys theory of Sense of Coherence (SOC). The conclusions of the study were that the participants felt support from the staff at the organizer.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Under vÄr utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet pÄ en skola dÀr 82% av en Ärskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det vÀckte vÄr nyfikenhet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts genom intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att det inte Àr en tillfÀllighet att sÄ mÄnga blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett Är pÄ den undersökta skolan.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trÀdgÄrdsrelaterade program inom kriminalvÄrd kan vara utformade och hur dessa program pÄverkar de intagna. Studien Àr designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberÀttelser frÄn intagna och personal pÄ fÀngelser. I resultatet framkom att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsÀttning. Erfarenheter frÄn personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan gynna de intagna. HÀlsoeffekter som framkom var bland annat bÀttre samarbetsförmÄga, ökad socialisering och minskad stress.

Jag har alltid haft ett intresse för att förstÄ olika aspekter inom religion och andlighet. Under senare Är har jag Àven utvecklat ett intresse för att förstÄ sÄ kallade ockulta fenomen. Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i TV4?s program Det OkÀnda, 2009. Valet av programmet Det OkÀnda blev ett naturligt val för mig dÄ jag tidigare följt programmet under nÄgra sÀsonger i syfte att ta del av det utbud av ockultism som finns i massmedia, för att bredda min kunskap inom Àmnet ur det perspektiv som ges i media.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trÀdgÄrdsrelaterade program inom kriminalvÄrd kan vara utformade och hur dessa program pÄverkar de intagna. Studien Àr designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberÀttelser frÄn intagna och personal pÄ fÀngelser. I resultatet framkom att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsÀttning. Erfarenheter frÄn personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan gynna de intagna. HÀlsoeffekter som framkom var bland annat bÀttre samarbetsförmÄga, ökad socialisering och minskad stress.