Stöld av intellektuell egendom har blivit erkÀnt som ett stort framtrÀdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstÄende tar sig in i företagens system och kommer Ät kÀnslig information, men undersökningar visar att insiders Àr Ànnu större hot, i form av stölder, förlust och lÀckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007). Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. UtgÄr man frÄn innovationsprocessen sÄ börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet Àr det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anstÀllda att föda nya idéer till produkter eller tjÀnster, men ocksÄ ha en strategi för att upptÀcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, Àr att hantera och skydda idéerna, sÄ de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna fÄr tag pÄ dem.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att beskriva om det finns nÄgot samband mellan de traditionella formerna av mobbning och det vi kallar nÀtmobbning. Hur omfattande Àr den traditionella formen av mobbning(verbal mobbning) och hur omfattande nÀtmobbningen Àr för elever Àr i Ärskurs 3-9.Teori: En kort beskrivning av i Heinemans, Pikas, Olweus, Salmivallis och Söndergaards teorier om mobbning. Dessa teorier kan i grova drag grupperas i huvudinriktningar, den grupporienterade inriktningen och den individorienterade inriktningen.Metod: 3902 elever i Ärskurs 3-9 pÄ ett antal skolor i Göteborgsstad har svarat pÄ Olweus elevenkÀt om mobbning och antisocialt beteende. Data har bearbetats i SPSS.Resultat: Det finns ett starkt samband mellan den vanliga traditionella mobbningen och den nyare formen av mobbning ofta kallad nÀtmobbning. Det Àr till stor del samma personer som nÀtmobbar och som nÀtmobbas antingen i skolan eller pÄ nÀtet.NÀtmobbning ska ses som en form av mobbning som eleverna utsÀtts för, en förlÀngning av den vanliga skolmobbningen.

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jĂ€mförs nĂ„gra nyanlagda parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida parker. TrĂ€den i parken har inventerats med hjĂ€lp av muntliga anteckningar,det vill sĂ€ga ljudinspelningar, som gjorts pĂ„ plats.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Ätproblem hos barn Ă€r relativt vanliga och existerar bĂ„de hos i övrigt friska barn och hos barn med andra sjukdomar och diagnoser. I vissa fall Ă€r Ă€tproblemen sĂ„ allvarliga att de leder till malnutrition. Ofta delas Ă€tproblem in i kategorier beroende pĂ„ om man tycker sig se en medicinsk orsak eller inte, man skiljer dĂ€rmed pĂ„ organiska och icke-organiska problem. Detta arbete fokuserar frĂ€mst pĂ„ det som i litteraturen brukar kallas matvĂ€gran. Syftet var att belysa omrĂ„det i stort genom att presentera och diskutera aktuell litteratur och forskning om matvĂ€gran samt att kritiskt granska olika förklarings-modeller och begrepp.

En snedfördelning av laster pÄ tak ger att en tvÀrkraft uppstÄr i nocken. TvÀrkraften ska kunna föras mellan de tvÄ takbalkarna som bygger upp takstolen, detta görs genom ett nockförband. TvÀrkraftens storlek beror av differensen mellan lasterna pÄ vardera takhalva samt hallens bredd.Laster som bidrar till snedfördelning Àr oftast variabla, exempelvis snö- och vindlast. Detta i kombination med en stor spÀnnvidd ger en stor tvÀrkraft som ska tas om hand i nocken. Med övergÄngen frÄn BKR (Boverkets Konstruktions Regler) till nu gÀllande EK (Eurokod) har snedfördelning ökat ytterligare dÄ formfaktorer för snölast pÄ tak har Àndrats markant.TrÀkonstruktioner Àr speciellt utsatta för denna tvÀrkraft, dÄ trÀ Àr ett material som Àr uppbyggt sÄ att hÄllfastheten för dragkrafter vinkelrÀtt mot fiberriktningen Àr lÄg.

Selma Lagerlöf var en mÄngsidig författare med skiftande religiösa förestÀllningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. UtifrÄn hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration frÄn den hermeneutiska metoden. Romanerna Àr Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen.FrÄgorna vi har utgÄtt ifrÄn Àr:Vad visar Lagerlöf för exempel pÄ luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta lÀror i Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen?Hur gör Lagerlöf för att förena dessa?Finns det nÄgra tendenser till att de olika trosförestÀllningarna stÀlls emot varandra och i sÄ fall hur?I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga förestÀllningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djÀvulen men visar Àven prov pÄ spiritistiska och teosofiska influenser.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

I denna uppsats har Willy Kyrklunds roman TvÄsam (1949), 1 med hjÀlp av berÀttartekniska analysverktyg sÄsom berÀttarnÀrvaro, karaktÀrsgestaltning, metatextualitet, komposition och sprÄk och stil, undersökts. I uppsatsen har de grepp som anvÀnts i textens diskuterats med avseende pÄ effekten för lÀsaren. Det har framkommit att framförallt textens montageform, inte uppfyllande genreförvÀntningarna, bidragit till att skapa ett allegoriskt betydelseplan dÀr poÀng och mening kan utlÀsas. De genrebrytande effekter texten utvinner kan sÀgas göra texten till en antiroman, en metaroman eller en allegorisk roman. TvÄsam kan sÀgas handla om skrivandet och en lÀsning av TvÄsam kan sÀgas vara ett sökande efter mening.

SUMMARYThe demands on the public environment are big and in particular on the environment of communication which we spend a lot of time in on our way to work, school etc. The city-approach is a road section that leads from the periphery of the city to the centre of the city, often through boring and meaningless industrial areas that displays the back side of the city to the voyager on the city-approach. The intentions of this thesis in landscape architecture has been to study one of the two city-approaches to the city of LuleÄ, the close surroundings and contextual position in the city and not at least give suggestions of ways how the city-approach can be changed, clarified and improved. The study of the city-approach has been made by studying literature that concern city-approaches and the architecture of roads in general. Studies of different analysis methods has been made to find appropriate approaches to work with the specific study of the city-approach to LuleÄ.

Syftet med detta arbete Àr att se hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande med andrasprÄkselever pÄ en mindre skola utan SVA-lÀrare. Integreras andrasprÄksundervisningen eller isoleras den frÄn den övriga verksamheten? Undervisningen mÄste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförstÄelse. I kursplanen för svenska som andrasprÄk stÄr det att elever vilka Àr i behov av Àmnet har rÀtt till undervisning. Syftet med svenska som andrasprÄk Àr att eleverna i slutÀndan ska hamna pÄ samma sprÄkliga nivÄ som svensktalande elever.

SammanfattningSister Kenny Rehabilitation Institute i Minneapolis Àr en sjukhusinstitution, kÀnd för sin innovativa rehabiliteringsteknik och sjukhusutrustning sedan lÄngt tillbaka i tiden.Projektet för det hÀr examensarbetet utfördes inom Sister Kenny Research Center, forskningscentret för institutet. Det som öppnade upp för projektet var en vilja att göra en ny, radikal innovation inom omrÄdet dynamiska ortoser. Fokuset lÄg pÄ mÀnniskor som drabbats av stroke, och dÀrför fÄtt en halvsidesförlamning i ena handen.Lösningar med drag-system för att rÀta ut handens fingrar kunde hittas i befintliga ortoser för denna grupp mÀnniskor. I likhet med de dragsystem som tillÀmpas i annan utrustning inom sjukhusmiljön var dessa generellt klumpiga och inte sÀrskilt funktionella.MÄlet blev dÀrför att skapa en bÀttre ortos som kunde möjliggöra en lÀngre anvÀndningstid, och ett anvÀndande i miljöer utanför sjukhuset.Ett kliniskt innovationsteam skapades, för att ta fram nya koncept, och för att garantera att bÄde anvÀndarens och konsumentens röst blev hörd mitt i innovationsprocessen.Bakgrundsstudier, observationer och intervjuer utfördes för att reda ut var de verkliga problemen lÄg, och för att separera det nya konceptet frÄn existerande.Genom anvÀndandet av diverse kreativa verktyg tog teamet fram fem koncept. PÄ ett av dessa utvecklade de finger-element, transmission och reglage-delar, som skulle utgöra en mer skonsam och anvÀndarvÀnlig ortos.Resultatet av projektet blev en ?sen-hÀrmande? ortos gjord av resÄrband, knutna till olika delar av fingret.

Examensarbetet har sin ansats i utvecklingsmetoder nÀrmare bestÀmt den lÀttrörliga utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP). BestÄndsdelen i en utvecklingsmetod Àr mÀnniskorna, deras erfarenheter och kunnande samt deras förmÄga att skapa idéer och lösa problem sÄvÀl enskilt som tillsammans. Utan nödvÀndig kompetens inom utvecklingsteamen ökar risken att utvecklingsprojekten misslyckas eller försenas. Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn intervjuer med systemutvecklare undersöka vilka nödvÀndiga kompetenser som Àr nödvÀndiga för att XP skall kunna anvÀndas pÄ ett effektivt sÀtt, Àven att uppmÀrksamma vilka problem som kan uppstÄ dÄ den sociala kompetensen saknas. Metoden som har anvÀnts för att undersöka vilka faktorer som Àr nödvÀndiga i avseende till kompetenser Àr baserad pÄ en kvalitativ ansats.

I rapporten beskrivs sjöfartshandeln i stora drag för att sedan fokusera pÄ mer tekniska detaljer, sÄ som hur propellermodellering fungerar och ett bulkfartyg avsett för att frakta sÄgat virke mellan GÀvle och Hull projekteras. Senare i rapporten studeras möjligheten att utvinna olja och gas i arktiska omrÄden.I propellermodelleringen beskrivs teorierna och metoderna för att berÀkna fram en optimal fartygspropeller. Kombinationen av bladelementteorin och momentteorin för att erhÄlla rimliga berÀkningsresultat redogörs och anvÀnds sedan för att göra ett rimligt propellerval till fartyget som projekteras.Vid projekteringen av ett bulkfartyg efter transportscenariot dimensioneras ett fartyg avsett att klara av transportuppgiften. Rimliga mÄtt bestÀms för att fartyget ska klara av att frakta den givna lastmÀngden. Stabilitets- och motstÄndsberÀkningar görs samt val av propeller och motor.

I detta examensarbete undersöker jag minnen som spÄr och representationer av det förflutna utifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur och varför representeras, problematiseras och granskas minnen av samtida konstnÀrer? Hur kommuniceras detta till en större allmÀnhet? Hur förhÄller sig minnet till rum, tid, identitet och meningsskapande?I uppsatsen analyserar jag tre samtida konstverk, som pÄ olika sÀtt problematiserar och granskar minnesberÀttelser. Analysen görs i dialog med begrepp och teorier frÄn Paul Ricoeurs tankar om mÀnniskans identitet som en berÀttande varelse, vidare Annette Kuhns kritiska minnesarbete och slutligen med kognitiv teori kopplad till förmÄgan att minnas och glömma. Representation ses ur ett konstruktionistiskt perspektiv och utifrÄn semiotikens tredelning av olika teckenkategorier, det vill sÀga ett minne kan representeras som ett spÄr, en symbol eller genom ikonisk likhet. Mitt didaktiska syfte Àr att skapa ett underlag till bildundervisning i skolan om hur minnen representeras med konstens metoder.