Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att reda ut vad en helig dÄre Àr för nÄgonting, hur fenomenet har pÄverkat kristendomen och litteraturen, frÀmst i Ryssland och pÄ Irland.Jag har funnit att det Àr i det ortodoxa Ryssland som den heliga dÄrskapen har varit allra störst, och att flera av de mest Àlskade av de ryska helgonen tillhörde denna gren av Kristusdyrkan.Vidare har heliga dÄrar funnits pÄ Irland, dock i en nÄgot annorlunda gestalt. Naturromantiken Àr hÀr viktigare, men pÄ mÄnga sÀtt, vad gÀller skÀl till dÄrskapen, och i hur den yttrar sig, Àr de ryska och de irlÀndska dÄrarna lika.DÀrefter har jag tittat pÄ skönlitteratur, och gestalter som lÄnat drag frÄn de heliga dÄrarna. Framför allt har jag koncentrerat mig pÄ tvÄ texter ? Shakespeares kung Lear, som rymmer inte mindre Àn tre olika dÄrar ? och Dostojevskijs Idioten, dÀr huvudpersonen pÄ mÄnga sÀtt Àr en mycket övertygande helig dÄre.Min slutsats vad gÀller varför vi inte ser nÄgra heliga dÄrar idag Àr denna: I och med reformationen, och framvÀxten av nationalstaten i Europa fanns det inte lÀngre nÄgot utrymme för dÄren. En i grunden oberoende figur som stÄr utanför den sociala stegen, och sÀger sanningen till alla, smÄ som stora, nÀr de bryter mot Kristi budskap.

LÀroboken har anvÀnts en del genom tiderna. FrÄn början var det mest genom den kristna religionen som man började anvÀnda sig av lÀroböcker. De frÀmsta lÀroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. LÀroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till tvÄ perioder: 1500- och 1600-talet dÄ trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet dÄ lÀroboken blev det grundlÀggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nÀstan alla lÀrare (alla utom en) anvÀnder lÀroboken, vilket ocksÄ stÀmmer bra med litteraturen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ekonomisk krishantering sker i ideella idrottsföreningar samt varför ekonomiska kriser uppstÄr bland ideella idrottsföreningar. Vidare undersökte vi skillnader i ekonomisk krishantering mellan idrottsföreningar och vinstdrivande företag. Vi studerade Àven krishanteringsmodeller för att se om nÄgon gick att tillÀmpa i idrottsföreningar. Till sist studerade vi hur föreningarna kan förebygga kriser. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med fem ishockeyföreningar.

ÖvervĂ€gande delen av forskning kring socialtjĂ€nstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller förĂ€ldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte pĂ„trĂ€ffats forskning riktad mot förĂ€ldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex förĂ€ldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjĂ€nsten och olika vĂ„rdgivare sĂ„som familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys pĂ„ narrativ bas, visar att förĂ€ldrarna Ă€r i stora drag nöjda med det samarbete som pĂ„gĂ„r gĂ€llande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. FörĂ€ldrarna har dock dĂ€rmed inte avsagt sig förĂ€ldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet betrĂ€ffande sina barn. Studien tar ocksĂ„ fĂ€ste pĂ„ anknytningsteorin bĂ„de ur barnet och förĂ€lderns synvinkel gĂ€llande fortsatt relation.

VÄrt syfte med denna studie var att ta reda pÄ nÄgra iranska flyktingars tankar kring hur deras identitet har pÄverkats av migrationsprocessen. De frÄgestÀllningar vi haft som fÄtt genomsyra hela arbetet Àr: Hur har migrationsprocessen pÄverkat flyktingens identitet? Hur identifierar sig flyktingen idag? Vilka personer, grupper och sammanhang Àr viktiga för flyktingen? Vilken betydelse har dessa för formandet av identiteten?Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ, och vi har genomfört tre intervjuer med mÀn och en med en kvinna. Alla fyra informanter flydde till Sverige för drygt 20 Är sen, dÄ de var strax under, eller strax över tonÄren. Vi har arbetat utifrÄn abduktiv metod, det vill sÀga att vi har varvat teori med empiri.

I denna uppsats har vi studerat hur lÀrarkÄrens professionalisering gestaltats i lÀrarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet Àr. Modellen bestÄr av fyra centrala omrÄden: erkÀnnande av samhÀllet, yrkesetiska regler och kÄranda, pedagogisk kunskap och sjÀlvstÀndighet i yrkesrollen. Genom dessa omrÄden har vi nÀrmare studerat professionaliseringen och lÀrarnas arbetssituation i de tre utvalda Ärtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spÀnnande lÀsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de Àr skrivna i.

Att vara vacker och smal Àr ett modernt skönhetsideal. Massmedia har kommit att spela en grundlÀggande roll i det moderna samhÀllet. StÀndigt pÄminns individen om idealet via bilder av vackra och smala mÀnniskor. Begreppet sjÀlvbild Àr omfattande, och en mÀnniskas sjÀlvbild Àr sammansatt av mÄnga faktorer sÄsom vissa individuella drag i utseendet, sÀrskilda karaktÀrsegenskaper och tidiga livserfarenheter. Barns arbete med att hitta sig sjÀlva i tillvaron börjar sÄ fort de fötts.

Den hÀr uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. UtifrÄn ett diskursanalytiskt angreppssÀtt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första Är, dokument som tjÀnar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger sÄledes en inblick i den omvÀrldssyn partiet framför och i de ÄtgÀrdsförslag partiet lagt fram för att komma till rÀtta med rÄdande könsmaktsordning. Visionen om ett jÀmstÀllt samhÀlle blir framtrÀdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mÄngfald, solidaritet och kÀrlek. Analysen uppehÄller sig sÄledes frÀmst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och lÀnkas samman i texterna.

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns nÄgot genusperspektiv i valda nedslag i gymnasielÀroböcker i Àmnet historia. De teoretiska utgÄngspunkterna och definitionerna har hÀmtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv ? En granskning av genusaspekterna i Àmnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jÀmstÀlldhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har dÀrefter place-rats i den sÄ kallade genustrappan som i Nilsson version bestÄr av fem olika steg; genusmedveten, jÀmstÀlldhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstÀrkande.

Sammanfattning Philip Jonsson(2012) ? Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11? Malmö högskola: LÀrarutbildningen Uppsatsen Àr en jÀmförelse mellan Janusz Korczak och dagens lÀroplan frÄn 2011. Uppsatsens resultat Àr att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och lÀroplanen för 2011. HÀr har jag valt att fokusera pÄ tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran. Janusz Korczak strÀvade efter att engagera barn i samtal, tro pÄ de och ge barnen möjligheter till att tro pÄ sig sjÀlva och utvecklas.

Min studies syfte Àr att undersöka hur tvÄ skolor har anpassat sig bÄde pÄ ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen utgÄr ifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov i ett inkluderande perspektiv. FrÄgan Àr hur man gör det?För att svara pÄ studiens syfte sÄ har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lÀrare pÄ en kommunal skola och pÄ en friskola.Jag valde att inte anvÀnda mig av förskrivna frÄgor stÀllda till respondenterna utan anvÀnde mig av frÄgeomrÄden istÀllet. De frÄgeomrÄden som anvÀndes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsÀttningar och behov.

Uppsatsen har haft för avsikt att ge ett bidrag till forskningen om nutida svensk dramatik genom attapplicera Bertholt Brechts teaterteori kring den episka teatern och distanseringsbegreppet pÄ dramat?Tant Blomma? av Kristina Lugn. MÄnga av de sÀtt och stilmedel som Brecht kallade fördistanseringar finns att upptÀcka i denna text. Bland annat anvÀnder sig Lugn av sÄng, dans, ettmÄnga gÄnger lyriskt och orealistiskt sprÄk, metafiktion och citat pÄ ett sÀtt som fjÀrmar publikenfrÄn illusionen om att det Àr verkligt liv som gestaltas pÄ scenen. Dessutom finns det drag ireplikerna som mÄste sÀgas vara distanserande, bland annat genom att rollen kommenterar sig sjÀlvi tredje person.Min slutsats Àr dÄ att min analys av ?Tant Blomma? visar att det finns mÄnga stildrag somskulle kunna verka distanserande, och det finns stöd för ett episkt spelsÀtt i replikerna.

Ambitionen med den hÀr uppsatsen Àr att rikta blickarna mot den grupp elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i sin undervisning. Studien Àr ett försök att undersöka och tolka hur dessa elever uppfattar sitt lÀrande och sin sjÀlvbild i en inkluderande skola. Det teoretiska materialet baseras frÀmst pÄ ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dÀr symbolisk interaktionism (Mead, 1976), stÀmplingsteori (Goffman, 2001) och social konstruktionism (Berger & Luckman, 2003: Gergen & Gergen, 2008) Àr utgÄngspunkter. Gemensamt för dessa Àr att de betraktar mÀnniskan som en social varelse och det Àr i det sociala samspelet som individens sjÀlvbild konstrueras. Studien har utgÄtt frÄn den kvalitativa forskningsprocessen och för att besvara syftets frÄgestÀllningar genomfördes Ätta stycken intervjuer med elever i Mellansverige, i en skola dÀr man valt en inkluderande organisationsform som lÀrandemiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssÀtt under matematiklektionerna. I Lpo 94 stÄr att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sÀtt att lÀra. Eleven skall ocksÄ ges möjlighet att utforska och arbeta sÄvÀl sjÀlvstÀndigt som i grupp. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Dewey menar, och mÄnga med honom, att kunskap befÀsts bÀst dÄ handen fÄr arbeta tillsammans med ögat.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.