Omfattande ekonomistyrning tillÀmpas i första hand utav stora företag och dessutom Àrformella styrverktyg konstruerade för tillÀmpning i stora företag. Ett företagsekonomistyrning Àr betydelsefull dÄ flera företag möter hÄrd konkurrens och finanskriser.DÀrmed Àr det intressant att studera smÄ och medelstora företags ekonomistyrning, eftersomekonomistyrningen likvÀl kan vara till fördel för smÄ och medelstora företag. Uppsatsenssyfte Àr att beskriva ekonomistyrningen hos smÄ respektive medelstora företag samt attanalysera skillnader mellan smÄ och medelstora företags tillÀmpning utav formellastyrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod dÄ avsikten Àr att skapa endjupare förstÄelse för formella styrverktyg i smÄ och medelstora företag. Uppsatsen Àrgenomförd med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt i avsikt för att se helheten iforskningsproblemet.

ElnÀtet pÄ JBF Àr förÄldrat och bristfÀlligt dokumenterat. NÀtet har inte uppgraderats i den takt som hade varit nödvÀndig för att hÄlla en god leveranssÀkerhet och hög spÀnningskvalitet. Syftet med rapporten var att identifiera problemomrÄden pÄ föreningens elnÀt samt ta fram en ÄtgÀrdsplanering med rutiner och arbetsformer som genererar stabilitet i organisationen pÄ föreningen. Tanken med ÄtgÀrdsplaneringen var att översynen vid projekt skulle förbÀttras, kommunikationsvÀgarna definieras och hanteringen av felanmÀlningar fÄ en tydlig arbetsgÄng.För att ge en bild av hur lÀget pÄ nÀtet ser ut idag har intervjuer genomförts, dataprogram har anvÀnts för att ge information om ledningsbestÄndet och kundÀrenden har studerats. Syftet har inte bara varit att ta reda pÄ elnÀtets status utan Àven att fÄ en överblick av hur processer och projekt har genomförts, vilka rutiner som följts och generellt sett hur Àrenden hanteras pÄ föreningen.

Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsĂ€ttningar, genomförande samt pĂ„verkan pĂ„ undervisningen och elevers lĂ€rande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjĂ€lp av tvĂ„ fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehĂ„llsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, dĂ€r tvĂ„ representeras av arbetslag för ÅR F-3 och tvĂ„ av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsĂ€ttningar och utmaningar, men ocksĂ„ gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förvĂ€ntningarna. Faktorer som framhĂ„lls haft negativ inverkan pĂ„ implementeringen handlar frĂ€mst om dess förutsĂ€ttningar.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka avtryck ett kompetensutvecklingsprojekt i svenska som andrasprÄk sÀtter hos de deltagande lÀrarna och deras undervisningspraktik. Kompetensutvecklingen genomfördes pÄ en skola dÀr majoriteten av eleverna Àr flersprÄkiga och mÄluppfyllelsen Àr lÄg. I studien följs tre lÀrare under projektets gÄng, dvs. över tvÄ terminer. Undersökningen har drag av ett aktionsforskningsprojekt, dÄ jag har varit bÄde lÀrarnas handledare under kompetensutvecklingen samt genomfört undersökningen.

Uppsatsen har haft för avsikt att ge ett bidrag till forskningen om nutida svensk dramatik genom attapplicera Bertholt Brechts teaterteori kring den episka teatern och distanseringsbegreppet pÄ dramat?Tant Blomma? av Kristina Lugn. MÄnga av de sÀtt och stilmedel som Brecht kallade fördistanseringar finns att upptÀcka i denna text. Bland annat anvÀnder sig Lugn av sÄng, dans, ettmÄnga gÄnger lyriskt och orealistiskt sprÄk, metafiktion och citat pÄ ett sÀtt som fjÀrmar publikenfrÄn illusionen om att det Àr verkligt liv som gestaltas pÄ scenen. Dessutom finns det drag ireplikerna som mÄste sÀgas vara distanserande, bland annat genom att rollen kommenterar sig sjÀlvi tredje person.Min slutsats Àr dÄ att min analys av ?Tant Blomma? visar att det finns mÄnga stildrag somskulle kunna verka distanserande, och det finns stöd för ett episkt spelsÀtt i replikerna.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina vÀggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets grÀnser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa vÀggar i ett försök att fÄ en inblick i organisationskulturens prÀgel. Det var detta intresse som vÀckte idén till denna jÀmförande studie vars syfte Àr: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de tvÄ studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats Àr ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frÄgestÀllning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden Àr en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkÀtundersökning dÀr full anonymitet erbjudits de bÄda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren pÄ det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats Àr att det finns bÄde kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de tvÄ undersökta organisationerna.

Medier har makten att bekrÀfta eller förneka samhÀllets uppfattningar. De utgÄr frÄn saker som vi i stort settÀr överens om och gör dÀrmed dessa till sanningar. Det Àr dÀrför viktigt att se över vilka meddelanden mediernager. Syftet med vÄr uppsats var att ta reda pÄ hur ideal, normer och budskap ser ut i ett barnprogramsamt huruvida de skiljer sig frÄn samhÀllets stereotyper och förestÀllningar; för att kunna avslöja och studeravilka budskap en modern julkalender i Sverige sÀnder ut. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för attkunna se helheten och inte bara de olika delarna, dÄ vi sÄg samtliga 24 avsnitt av Hotell Gyllene Knorren.

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga faktorer av betydelse för beskrivning av ett företags position i en affÀrsmiljö. Detta syfte har sedan brutits ned i fyra forskningsfrÄgor med avseende att var och en fylla delar av syftet för att tillsammans skapa en helhet dÀr syftet fylls. De olika forskningsfrÄgorna handlar om: makrofaktorer pÄ marknaden, karaktÀristiska drag pÄ marknaden, aktörerna pÄ marknaden och företagets prestation pÄ en given marknad. Detta examensarbete har genomförts pÄ Plannja AB med utgÄngspunkt frÄn företagets verksamhet i LuleÄ. Plannja AB tillverkar takplÄt, vÀggplÄt och andra kreativa lösningar i tunnplÄt.

Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsĂ€ttningar, genomförande samt pĂ„verkan pĂ„ undervisningen och elevers lĂ€rande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjĂ€lp av tvĂ„ fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehĂ„llsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, dĂ€r tvĂ„ representeras av arbetslag för ÅR F-3 och tvĂ„ av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsĂ€ttningar och utmaningar, men ocksĂ„ gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förvĂ€ntningarna. Faktorer som framhĂ„lls haft negativ inverkan pĂ„ implementeringen handlar frĂ€mst om dess förutsĂ€ttningar.

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet Ă€r dels att uppmĂ€rksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. FrĂ„gestĂ€llningen utgĂ„r dĂ€rmed ifrĂ„n hur dekadensen Ă„terspeglas i romanens huvudkaraktĂ€rsskildringar, samhĂ€llsstĂ€mningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets ThĂ©orie de la decadence (1883), dĂ€r han skildrar samhĂ€llets, individens och sprĂ„kets förfall. UtifrĂ„n dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar mĂ€nniskans ambivalens inför att leva i en vĂ€rdemĂ€ssigt förfallen vĂ€rld. Dekadensteorin Ă€r dĂ€rmed utgĂ„ngspunkten för analysen dĂ€r jag genom nĂ€rlĂ€sning urskiljer framtrĂ€dande dekadenta drag.Framförallt betydande Ă€r den s.k.

Åland har ett av vĂ€rldens mest omfattande nationalitetsskydd, men med snart hundra Ă„r pĂ„ nacken Ă€r det inte alltid det gĂ„r ihop med nyare konventioner om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Denna uppsats undersöker hur det Ă„lĂ€ndska nationalitetsskyddet har kommenterats av EuroparĂ„dets rĂ„dgivande kommittĂ© i deras arbete med att övervaka implementeringen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Dessa kommentarer och den Ă„lĂ€ndska utvecklingen granskas i förhĂ„llande till Will Kymlickas teori om minoritetsnationalism, vilken framför att nationella minoriteter, liksom majoritetsbefolkningar, kan frĂ„ngĂ„ en frĂ€mlingsfientlig och exkluderande nationalism baserad pĂ„ etnicitet och anta en inkluderande medborgerlig nationalism som Ă€r öppen och vĂ€lkomnande gentemot invandring. För att detta ska ske menar Kymlicka att minoriteten behöver ett visst inflytande över immigrationsflöden och integrationsbestĂ€mmelser, dĂ€r framför allt de senare utgör en viktig del av det Ă„lĂ€ndska nationalitetsskyddet. Med hjĂ€lp av idĂ©analys har den Ă„lĂ€ndska nationalismen analyserats, och resultaten visar att den har gĂ„tt frĂ„n att ha etniska inslag till att anta tydligt medborgerliga drag.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsÄng utifrÄn tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i musikklasser tÀnker kring dessa omrÄden samt att reflektera över hur olika synsÀtt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten Àr mÄngfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapomrÄdet och musikalitetsbegreppet. En mÀngd faktorer pÄverkar hur undervisningen utformas, frÄn yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsÀtt och vÀrderingar. Vare sig vÀrderingarna Àr medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

DÄ konsumenterna fÄr allt högre inverkan pÄ marknaden mÄste företagen kÀmpa hÄrdare för att hitta unika delar för att kunna fÄ lojala kunder, dÄ det kostar mer att skapa nya kundrelat-ioner Àn att behÄlla sina nuvarande. Eftersom konkurrensen hÄrdnar och det blir allt fler aktö-rer pÄ marknaden mÄste företagen strida om kundernas lojalitet, hÀr kommer lojalitetsprogram och dess betydelse in. MÄlet med uppsatsen Àr att se hur viktigt ett lojalitetsprogram kan vara för ett företag samt jÀmföra kundernas uppfattning med företagets egen uppfattning. Vi har valt att göra en kvali-tativ undersökning i form utav en intervju med kundklubbsansvarig pÄ företaget, samt en kvantitativ undersökning i form utav en enkÀtundersökning till kundklubbsmedlemmar, detta för att fÄ bÀsta resultat samt kunna jÀmföra men ocksÄ sÀtta dessa tvÄ emot varandra. DÄ svarsfrekvensen pÄ enkÀtundersökningen var vÀldigt lÄg ger detta undersökningen en lÄg till-förlitlighet och dÀrmed bör man Àven ifrÄgasÀtta medlemmarnas engagemang till klubben.

Syftet med min studie har varit att belysa tvÄ olika lÀrstilsmodeller Dunn & Dunns Learning Style Inventory (LSI) och Vermunts Inventory of Learning Styles (ILS) för att urskilja deras olikheter.Detta arbete Àr en forskningskonsumerande uppsats som Àr baserad pÄ tidigare forskning inom Àmnet lÀrstilar. Vetenskapliga artiklar, översiktsgranskningar, rapporter och böcker har bearbetats och analyserats och kategorier har utformats för att jÀmföra och analysera lÀrstilsmodellerna i relation till varandra.I resultatet presenteras bÄda lÀrstilsmodellernas karaktÀriserande drag vilka Àr lÀrstilsförfattarnas definition av termen ?lÀrstil? samt den specifika lÀrstilens uppkomst. Sedan behandlas centrala begrepp och kategorier som anvÀnds inom lÀrstilen samt lÀrstilens pedagogiska innebörd. DÀrefter presenteras mÀtinstrumentets namn samt sjÀlva utformningen av mÀtinstrumentsformulÀret.

Uppsatsens syfte Àr att förstÄ Walter Stenströms konstsaga Pojken och trollen eller Àventyret, med hjÀlp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrÄn Jungs psykologi analysera eventuella allmÀnmÀnskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger pÄ en hermeneutisk grund, varpÄ texttolkningen utgÄr frÄn nÀrlÀsning som metod, som innebÀr att texten detaljstuderas. Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, dÀr olika arketypiska symboler Àr frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens borttrÀngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kÀrna, som med Jungiansk terminologi benÀmns som SjÀlvet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjÀlten som befriar och ÄterstÀller balansen inom individen.   Analysen visar ocksÄ att sagan kan tolkas utifrÄn ett barnpsykologiskt perspektiv, dÀr de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt.