Vi föds, vi lever och vi dör. NÀr ett barn föds Àr det oftast förknippat med glÀdje, men nÀr en mÀnniska dör Àr kÀnslor av en annan sort dominerande. NÀr vi förlorar nÄgon vi Àlskar Àr det starka kÀnslor i omlopp och vi gÄr in i en sorgeprocess. I dagens samhÀlle Àr vi dÄligt rustade att sörja. Döden Àr ett tabubelagt Àmne, och vi kommer inte i kontakt med den pÄ samma sÀtt som vi gjorde för hundra Är sedan dÄ det var vanligt att mÀnniskor dog i hemmet.Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva sorg som fenomen ur ett psykologiskt perspektiv samt jÀmföra sorgeförloppet med Cullbergs (2003)kristeori.

Bakgrund och problemdiskussion: Den globala miljön mÄr inte bra. En följd har nÀringslivet idag ett allt större fokus pÄ miljöfrÄgor. Transportbranschen Àr en av de branscher med absolut störst miljöpÄverkan och flera initiativ görs för att minska densamma med hÄllbarhetsstrategier och miljömÄl som resultat. Men hur implementeras dessa frÄgor i en verksamhet vars grundverksamhet Àr miljömÀssigt ohÄllbar? Syfte: Uppsatsens syfte Àr att förklara hur hÄllbarhetstrategier och miljömÄl implementeras i organisationer inom transportbranschen.

I denna rapport genomförs en energikartlĂ€ggning av Martinskolan i HökarrĂ€ngen (Stockholm) med mĂ„l att ge Ă„tgĂ€rdsförslag för minskad energianvĂ€ndning, minskade koldioxidutslĂ€pp samt bibehĂ„llet eller förbĂ€ttrat inomhusklimat.EnergianvĂ€ndningen kartlĂ€ggs utifrĂ„n platsbesök, konstruktionsritningar, tekniska ritningar och uppgifter frĂ„n leverantörer av el, vatten och vĂ€rme. EnergianvĂ€ndningen samt föreslagna energieffektiviseringsĂ„tgĂ€rder simuleras i VIP-Energy.År 2013 anvĂ€nde sig Martinskolan av 632 MWh nettovĂ€rme samt 188,9 MWh el (normalĂ„rs- korrigerade vĂ€rden). Detta berĂ€knas generera 18,8 ton koldioxid. NettovĂ€rmeanvĂ€ndningen Ă€r över genomsnittet för skolor i Sverige, medan elanvĂ€ndningen Ă€r nĂ„got lĂ€gre.ÅtgĂ€rder för att minska energianvĂ€ndningen presenteras i tvĂ„ paket. Paket 1 bestĂ„r av enkla Ă„tgĂ€rder med lĂ„g investeringskostnad: Justering av tidkanal för tvĂ„ ventilationssystem, byte till LED-belysning samt installering av 100 kvm solceller.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen stÀller sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förstÄelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förstÄelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehÄllet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas Äsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anstÀllda frÄn tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebÀr en frikoppling i praktiken en samordning.

Syfte: Att skapa djupare förstÄelse av nationella dansk-svenska kulturkrockar och bidra till en teoretisk utökning. Vidare Àmnar arbete föreslÄ anvÀndbara lösningar till tvÀrkulturella problem inom fallföretaget och eventuellt andra dansk-svenska samarbeten. Metod: Arbetet har baserats pÄ hermeneutisk ansats. En deduktiv ansats har Àven legat till grund för studien. Vid empirisk datainsamling anvÀndes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjufrÄgor.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur bedömningen av nationella prov i kursen Svenska B i gymnasieskolan ser ut med fokus pÄ genre och grammatiska aspekter som hör till den argumenterande genren, samt att se huruvida bedömningen av detta har Àndrats mellan 1996 och 2008. Först konstruerades en textanalysmodell som ligger till grund för analys av tre elevtexter frÄn det nationella provets bedömningshÀften frÄn olika Är (1996, 2002 samt 2008). Analyserna avser tes och argument, syntax, meningsfunktion, konnektivbindning samt stil och retorik. Sedan granskas bedömargruppens analyser av samma texter för att undersöka vad de fokuserar pÄ i sin bedömning. Slutligen jÀmförs de olika analyserna med fokus pÄ likheter och skillnader mellan dessa och bedömargruppens analyser frÄn de olika Ären. Vid denna jÀmförelse upptÀcktes en skillnad i hur bedömargruppen har bedömt de olika texterna.

Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade pÄ hans mÄngsidighet inom skilda artistiska omrÄden. SÀrskild uppmÀrksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmÀn uppfattning Àr att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra behandlares uppfattningar om faktorer som motverkar negativ ungdomskultur pÄ institutioner för ungdomar med sociala problem. Studien lyfter fram upplevelser samt erfarenheter dÀrmed anvÀndes ett kvalitativt nÀrmandesÀtt, med hermeneutisk utgÄngspunkt. Fem semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid insamlingen av mjukdata. Med hjÀlp av latent innehÄllsanalys analyserades materialet för bÀttre överblick.Resultatet belyser faktorer som bidrar till att det blir negativt bland ungdomar pÄ institutioner. Dessa faktorer kan exempelvis vara att ungdomarna inte kÀnner av personalens nÀrvaro, blir sedda samt hörda.

Syftet med denna studie Àr att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med Àldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem Àldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna lÄg fokus pÄ följande frÄgestÀllningar, förekommer specifika drag hos en Àldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med Àldre patienter och har psykoterapeutens egen Älder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med Àldre patienter. Resultatet visar att Äldras Àr ett nytt livsskede i en mÀnniskas liv, som innebÀr förluster, sorger men ocksÄ utveckling och fördjupad sjÀlvkÀnnedom. En tid av försoning och integritet.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer pedagogerna anser Àr möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker Àven varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts pÄ grund av vÄra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vÄr verksamhetsförlagda tid. Varför Àr det oroligt i ett klassrum medan det inte Àr det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero pÄ.

Syftet med studien Ă€r att Ă€r att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag sĂ„ som temperament och karaktĂ€r Ă€r hos personer diagnosticerade med Asperger jĂ€mfört med personer som inte har nĂ„gon diagnos. Ett annat syfte Ă€r att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag sĂ„som temperament och karaktĂ€r. ÅttioĂ„tta försökspersoner deltog i enkĂ€t studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade nĂ„gon diagnos, i enkĂ€ten fick de svara pĂ„ 293 pĂ„stĂ„enden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktĂ€rsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Bristen pÄ manliga lÀrare i grundskolan har diskuterats i decennier. Hem- och konsumentkunskap (hkk) har beskrivits som kvinnligt kodat och bara var tionde lÀrare i Àmnet Àr man. I uppsatsen undersöks dÀrför hur manliga hkk-lÀrare beskriver vardagen i ett kvinnodominerat yrke. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sju informanter.Merparten av mÀnnen har tidigare arbetat i restaurang- eller storkök, och för flera var Àmnet ett biÀmne i lÀrarutbildningen. Informanterna visar glÀdje och stolthet i yrket och framhÄller eleverna som drivkraft.

MÀnniskans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framstÀllandet av T-Forden Àven Frederick Taylor gjorde stora anstrÀngningar för att standardisera arbetssÀtt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och anvÀnda standardiserade arbetssÀtt, Àven benÀmnt metodstandarder, har kommit att förÀndras drastiskt med tiden med hÀnsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det vÀxande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjÀnstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning Àr att ge förslag till generella framgÄngsfaktorer för metodstandarder.

I uppsatsen undersöks fyra svenska översĂ€ttningar av Shakespeares King Lear vad gĂ€ller hur de behandlar kulturspecifika uttryck och viktiga stildrag hos originalet, som ordlekar, sammansĂ€ttningar och blankvers.Den centrala frĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilka olika strategier som prĂ€glar de fyra översĂ€ttningarna, om de i första hand Ă€r stilistiskt trogna originalet eller om de har anpassats för att lĂ€ttare kunna förstĂ„s av mĂ„lsprĂ„kspubliken. FrĂ„gestĂ€llningen motiveras av det tidsmĂ€ssiga avstĂ„ndet till originalet och av att Shakespeares text innehĂ„ller en mĂ€ngd för renĂ€ssanspubliken aktuella referenser, som kan vara svĂ„ra att förstĂ„ för en senare tids publik.Analysen visar att det finns en tydlig skillnad mellan översĂ€ttarna, i synnerhet mellan Björn Collinders och Britt G. Hallqvist versioner. Medan Hallqvists översĂ€ttning Ă€r tydligt mĂ„lsprĂ„ksanpassad och talsprĂ„klig i stilen prĂ€glas Collinders översĂ€ttning av stilistiskt originalnĂ€ra lösningar, skriftsprĂ„klighet och arkaismer. Mellan de tvĂ„ ytterligheterna befinner sig Carl August Hagbergs och Jan Ristarps versioner, som Ă„ ena sidan har talsprĂ„kliga och mĂ„lsprĂ„ksanpassade drag, Ă„ andra sidan prĂ€glas av lexikala och syntaktiska arkaismer.ÖversĂ€ttarnas olika val kan förklaras med deras olika syften och ideal.

Aktiebolagets uppkomst gĂ„r att hĂ€rledas Ă€nda tillbaka till medeltidens handelsliv, frĂ€mst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, dĂ€r kapitalet utgjorde sĂ€kerheten i bolaget, samt att delĂ€garnas egna förmögenheter skiljdes frĂ„n detta kapital var en nyhet pĂ„ den tiden. Än idag Ă€r aktiebolaget en viktig del av affĂ€rslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger pĂ„ en kapitalkonstruktion, det vill sĂ€ga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenĂ€rer genom att stĂ€lla upp regler för att se till att bolaget alltid har nĂ„got slags kapital, ett sĂ„ kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte pĂ„ villkor dĂ„ bolaget mĂ„ste trĂ€da i likvidation.