Logiskt-analytiskt sÀrbegÄvade vuxna svenskar undersöktes genom tvÄ delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkÀt (n=302), med syfte att öka förstÄelsen kring hur denna grupp ser pÄ sin begÄvning, sina relationer och bemötandet frÄn omvÀrlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otÄlighet och ett ifrÄgasÀttande av regler och normer. Majoriteten kÀnner sig annorlunda, men för de flesta innebÀr detta inte nÄgot utanförskap som vuxen. NÀstan enhÀlligt pÄtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gÄtt genom skolan utan att vara lÀrande. FÄ reflekterar över sig sjÀlva i termer av begÄvning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus pÄ förutsÀttningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera Ärs erfarenhet av bÄda skolformerna och deras ÄterberÀttande av hela sin skolgÄng, med extra fokus pÄ koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen anvÀnds ett kodschema för att tydliggöra berÀttelsernas gemensamma drag och individernas process för lÀsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lÀrande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men nÄgot de hade gemensamt var att arbetssÀttet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.

 Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudien syftar till att ge svar pĂ„ om de hinder som presenteras i tidigare forskning Ă€ven Ă€r applicerbara i primĂ€rvĂ„rden inom JĂ€rfĂ€lla kommun.FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r:Vilka hinder visar tidigare forskning att lĂ€kare har inom primĂ€rvĂ„rden nĂ€r det gĂ€ller att ge rĂ„d om fysisk aktivitet till sina patienter? Är hinder vid rĂ„dgivning av fysisk aktivitet enligt tidigare studier vĂ€sentliga i JĂ€rfĂ€lla kommun? Anser lĂ€karna i JĂ€rfĂ€lla kommun att de har som sin arbetsuppgift att förĂ€ndra mĂ€nniskors levnadsvanor mot ett mer fysiskt aktivt liv? MetodEn litteratursökning har genomförts med sökningar i PubMed, Chochrane Library samt Google Scholar. Inklusionskriterier för studierna Ă€r att de innehĂ„ller Ă„sikter och vĂ€rderingar frĂ„n lĂ€kare inom primĂ€rvĂ„rden om FA och livsstilsrelaterade frĂ„gor i preventivt syfte som publicerats senare Ă€n 1995. Fyra studier följde inklusionskriterierna. Definierade hinder och möjligheter för rĂ„dgivning av FA inom primĂ€rvĂ„rden frĂ„n litteratursökningen sammanstĂ€lldes och vĂ€gdes mot en intervjustudie pĂ„ allmĂ€nlĂ€kare i JĂ€rfĂ€lla kommun för att undersöka om vidhĂ„llna hinder Ă€ven kunde bekrĂ€ftas inom den lokala primĂ€rvĂ„rden.Resultat"Tidsbrist" och "bristfĂ€llig kunskap om FA och prevention med FA" Ă€r de största hindren enligt tidigare forskning.

Denna rapport ingÄr i ett examensarbete pÄ avancerad nivÄ inom Àmnet produktutveckling.Arbetet innefattar en fallstudie som genomförts vid RTGA, Scania CV AB i SödertÀlje.Examensarbetet omfattar 30 högskolepoÀng och har genomförts av undertecknad,teknologstudent frÄn MÀlardalens Högskola vÄrterminen 2015. Rapporten har upprÀttats i tvÄversioner, en för Scania CV AB respektive en generell version dÀr kÀnslig företagsspecifikinformation har censurerats.I takt med att utvecklingen av motorprestanda fortskrider, med avseende pÄ ökademotoreffekter samt teknikutveckling för emissionsreglering, sÄ ökar ocksÄ kravet pÄ prestandaför kylsystem som mÄste klara av att kyla bort högre effekter. Fordonskombinationer medkraftfulla laddluftkylare löper dock stor risk att drabbas av utfÀlld kondens som fryser till is iladdluftkylaren vid lÄga omgivningstemperaturer. Isen medför ett tryckfall i laddluftkylarenmed prestandabortfall som följd. Scanias lösning till problematiken Àr en sÄ kallad kylargardinsom syftar till att reducera kylluftflödet genom laddluftkylaren till den mÄn att isbildning intesker.

GrÀnsers betydelse har bÄde suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska grÀnsen har i stora drag legat fast i nÀstan 350 Är och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt lÀge vid riksgrÀnsen pÄverkas Strömstad av nationella hÀndelser pÄ ett helt annat sÀtt Àn Sverige i stort samtidigt som det Àven finns ett starkt inflytande frÄn en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska nÀrvarons pÄverkan pÄ Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser Àr effekter av ekonomisk art dÄ Strömstad toppar listor för bÄde turism och handel, men i förlÀngningen ser vi Àven en pÄverkan i hur strömstadsborna ser pÄ sig sjÀlva och sin kommun..

GrÀnsers betydelse har bÄde suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska grÀnsen har i stora drag legat fast i nÀstan 350 Är och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt lÀge vid riksgrÀnsen pÄverkas Strömstad av nationella hÀndelser pÄ ett helt annat sÀtt Àn Sverige i stort samtidigt som det Àven finns ett starkt inflytande frÄn en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska nÀrvarons pÄverkan pÄ Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser Àr effekter av ekonomisk art dÄ Strömstad toppar listor för bÄde turism och handel, men i förlÀngningen ser vi Àven en pÄverkan i hur strömstadsborna ser pÄ sig sjÀlva och sin kommun..

Det jag ville uppnÄ med denna uppsats var att fÄ insyn i förÀldrars uppfattning om deras barns matematiklÀxa och om hur matematiklÀxlÀsningen ser ut pÄ hemmaplan samt hur de stÀller sig till frÄgan om en lÀxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskÄnsk by, fÄr jag i stora drag reda pÄ att cirka en tredjedel av förÀldrarna gÀrna ser en skola utan lÀxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan lÀxor. En tredje lite mindre grupp har mÄnga Äsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till lÀxfritt. Jag fÄr ocksÄ reda pÄ enligt min tolkning av materialet att tvÄ tredjedelar av förÀldrarna nÄgon gÄng upplevt en stökig lÀxsituation. Uppsatsen tar ocksÄ upp internationell samt svensk forskning kring lÀxor, rÄdande för- och nackdelar med fokus pÄ matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn pÄ lÀrande, socioekonomiska skillnader och matematiksvÄrigheter kopplat till matematiklÀxor..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera förutsÀttningarna för en anvÀndning av balanserat styrkort i medelstora familjeÀgda företag. Vi har valt en deduktiv ansats för vÄrt uppsatsskrivande. Vi kommer att utföra en fallstudie för att beskriva fallföretagets nuvarande situation. En kvalitativ informationsinsamling i form av intervjuer och diskussioner med fallföretaget kommer att genomföras. Teoriavsnitten bestÄr av redogörelser för styrkortsmetodiken samt ett kapitel som behandlar övergripande drag hos familjeÀgda företag.

Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansiktenSammanfattningDetta Àr en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) dÄ en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en Àrlig signal för goda gener och immunokompetens hos mÀn. Oklarhet rÄder huruvida detta gÀller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick dÀrför vÀlja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrÄn maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive lÄg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ hur medarbetare upplever ett förÀndringsarbete i en organisation. Det handlar Àven om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förÀndringsarbete. Upplevelserna av ett förÀndringsarbete har studerats utifrÄn olika faktorer sÄsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att anvÀnda mig av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrÄn en kvalitativ ansats.

Denna studie fokuserar pÄ ungdomars skriftsprÄk. En stor del av det ungdomar skriver idag sker genom nÀtbaserad kommunikation, exempelvis via chatt och sms. Denna typ av skriftsprÄk innehÄller mÄnga inslag av ungdomssprÄk och andra talsprÄkliga drag. Syftet med studien Àr att dels undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilka sÀtt detta speciella skriftsprÄk framtrÀder i elevproducerad text i skolan, men ocksÄ att undersöka hur svensklÀrare ser pÄ de ungdoms- och talsprÄkliga inslagen. Studien Àr genomförd med de kvalitativa metoderna textanalys samt kvalitativ livsvÀrldsintervju.

Syftet med detta arbete var att undersöka om mobbning visar pÄ nÄgra skillnader i förskolan jÀmfört med skolan, enligt specialpedagogers, förskollÀrares och lÀrares uppfattningar. Arbetet gick Àven ut pÄ att klargör olika uttryck av mobbning i förskola och skola. Genomförandet av arbetet skedde genom intervjuer med grundskolelÀrare, förskolelÀrare, specialpedagoger samt en förskolechef. Vi har Àven presenterat litteratur kring Àmnet mobbning samt tidigare forskning. Respondenterna i vÄrt arbete ansÄg sig se en skillnad i utförandet av mobbning mellan förskola och skola.

Livsmedelsindustrin utgör en viktig del av svensk industri och Àr den fjÀrde största branschen i Sverige mÀtt i omsÀttning. Syftet var att kartlÀgga hur stora och medelstora svenska producerande livsmedelsföretag i SkÄne arbetar med produktutveckling samt hur de arbetar med och vilken instÀllning de har till outsourcing. Undersökningens resultat grundas pÄ halvstrukturerade kvalitativa intervjuer pÄ intervjupersonernas företag vid nio livsmedelsproducerande företag i SkÄne. I resultatdelen visas en kartlÀggning över hur företagen i stora drag arbetar med produktutveckling frÄn idé till fÀrdig produkt, samt hur företagen arbetar med uppföljning av existerande produkter. Resultatdelens kÀrna ligger vid outsourcing av produktutveckling och företagens instÀllning till detta, samt vilka delar och i vilken utstrÀckning företagen arbetar med outsourcing i dagslÀget.

Syftet med det hÀr arbetet var att belysa lÀrares resonemang angÄende alternativa lÀromedel. Att förstÄ vad som ligger till grund i deras val samt vilka alternativa lÀromedel de anvÀnder och varför. I denna kvalitativa studie anvÀndes semistrukturerade intervjuer som grund för insamlingen av data. Resultatet visar att en kunskap om alternativa lÀromedel finns hos respondenterna, men att anvÀndningen skiljer sig Ät. Det visar ocksÄ att respondenterna finner att ett arbeta med alternativa lÀromedel Àr givande för elevernas kunskapsutveckling, men att aspekter som ekonomi, tid och bland annat lÀrandemÄl pÄverkar valet av lÀromedel.

Denna uppsats Àr en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjÀlp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus Àr tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman anvÀnder dialogen för att förmedla att huvudkaraktÀren blir mer och mer mÀnsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med mÄnga mÀnskliga drag: han Àr av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen mÀrks framför allt karaktÀrernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktÀren Skord tillÄts vara mer dominant nÀrmare slutet av romanen..