Bakgrund: Allt fler företag vÀljer att pÄ ett eller annat sÀtt involvera hÀlsa i arbetet genom olika typer av hÀlsofrÀmjande insatser för att bland annat minska sjukfrÄnvaron. Det hÀlsofrÀmjande arbetet ger möjligheter att utveckla goda hÀlsorelaterade beteenden och en god hÀlsa för mÀnniskor i arbete. Genom att fler företag vÀljer att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser har diskussionen om det etiska dilemmat kommit upp till ytan.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur individer upplever trÀning pÄ arbetstid som inkrÀktande pÄ dennes privata sfÀr. Vidare syftar uppsatsen till att ge organisationer en vÀgledning i sitt arbete med trÀning pÄ arbetstid.Metod: Studien har framstÀllts i form av en fallstudie bland medarbetare i ett kommunÀgt företag med huvuduppgift att rena och hantera Kalmars vatten. Uppsatsen har en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi, dÀr den kvalitativa intervjun har legat till grund för datainsamlingen.Slutsats: Studien har visat att sÄ lÀnge individer upplever att de kan pÄverka sin situation Àr deras privata sfÀr inte hotad.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ hur medarbetare upplever ett förÀndringsarbete i en organisation. Det handlar Àven om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förÀndringsarbete. Upplevelserna av ett förÀndringsarbete har studerats utifrÄn olika faktorer sÄsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att anvÀnda mig av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrÄn en kvalitativ ansats.

Framför dig har du en studie som har undersökt hur Ätta andrasprÄkselever i gymnasieskolan ser pÄ sin flersprÄkighet och vad de har för tankar och erfarenheter kring det. Metoden har varit kvalitativ genom enskilda intervjuer med förhÄllandevis öppna frÄgor. Den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten har drag av hermeneutik vilket gjort att författarens subjektiva förförstÄelse setts som en tillgÄng i studien vid tolkning och analys. Resultatet visar att informanterna till övervÀgande del ser pÄ sin flersprÄkighet som nÄgot positivt och fÄ har upplevt att samhÀllet eller skolan skulle ha en negativ instÀllning. I skolsammanhang kan det dock stundtals vara svÄrt att förstÄ allt menar informanterna dÄ de inte enbart ska tillgodogöra sig innehÄllet utan samtidigt befinner sig i en sprÄkutvecklingsfas.

Syftet med min uppsats Àr att granska Tove Janssons stilistiska drag i hennes sÀtt att skriva ur ett barns perspektiv. UtifrÄn mitt undersökningsmaterial vill jag belysa en stor förÀndring mot vuxenförfattarskapet i Tove Janssons sÀtt att skriva. Jag vill med med min analys utröna hur Tove Jansson gestaltar barnets upplevelse av tillvaron: det mytiska och magiska mitt i vardagen, spÀnningen mellan trygghet, skrÀck och den grÀnslösa fantasin. Min uppsats Àr uppdelad i tvÄ delar. I den empiriska analysen förklarar jag begrepp och termer ur kunskapsmÀssigt etablerade teorier, som Àr relevanta för min senare analys.

HemtjÀnst Àr ett bistÄnd som erbjuds till personer med olika former av funktionsnedsÀttning sÄsom Älder eller handikapp för att skapa en möjlighet att bo hemma trots funktionsnedsÀttning. Det dagliga arbetet i hemtjÀnsten planeras i huvudsak av personalen. Hur detta görs Àr olika pÄ regional, lokal och individ nivÄ. I takt med samhÀllsutvecklingens krav pÄ effektivitet och kvalitet stÀlls hÄrdare krav pÄ hemtjÀnstens verksamhet. Personalen i hemtjÀnsten ska uppnÄ goda resultat med sitt arbete till en sÄ liten kostnad som möjligt för kommunen.

Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansiktenSammanfattningDetta Àr en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) dÄ en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en Àrlig signal för goda gener och immunokompetens hos mÀn. Oklarhet rÄder huruvida detta gÀller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick dÀrför vÀlja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrÄn maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive lÄg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Personer med Aspergers syndrom har svÄrigheter inom det sociala samspelet. De Àr intresserade av kompisrelationer men har svÄrt att behÄlla vÀnner. Det Àr viktigt att mÀnniskor i skolmiljön innehar en förstÄelse för elever med Asperger. Tidigare forskning Àr nÀstintill enbart baserad pÄ pojkar och den hÀr undersökningen utgÄr ifrÄn flickor. En kvalitativ metod anvÀndes med semistrukturerade intervjuer.

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker ocksÄ genom en interventionsstudie, med drag Ät aktionsforskning, huruvida detta samband kan stÀrkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan anvÀndas sprÄkutvecklande, för att kunna skapa varierande lÀrmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn pÄ samma skola bildade jÀmförelsegrupp. I varje klass undervisar tvÄ lÀrare; dessa, samt skolans musiklÀrare, var involverade i interventionen.

Sammandrag Det hÀr arbetet handlar om elevgrupper pÄ tre olika nivÄer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. TvÄ av grupperna har svenska som sitt andrasprÄk; en av dem gÄr pÄ grundlÀggande vuxenutbild-ning och den andra pÄ den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstasprÄk, och dessa studerar pÄ gymnasial vuxenutbildning.För att faststÀlla andrasprÄkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivÄ utifrÄn Processbarhetsteorin och dÀrefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. DÀrefter anlÀggs olika perspektiv pÄ bisatsanvÀndning, sÄsom nivÄer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivÄ Àr viktigare faktor för L2-tillÀgnande Àn förstasprÄk.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Idag lever upp till 48 personer utav 10 000 med drag av Aspergers syndrom. DÄ kunskaperna ofta Àr otillrÀckliga inom ÀmnesomrÄdet kan detta orsaka en bristfÀllig förstÄelse i mötet med vÄrdpersonalen. Detta medför emellanÄt ett lidande för personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden hos personer med Aspergers syndrom och deras möte med den svenska vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ ansats.

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip.

The aim of this essay is to investigate how the author JT LeRoy (a. i. Laura Albert) questions and broadens the concept of authenticity in literature and authorship. My study is based on LeRoy?s novel Sarah [2000] and the collection of short stories The heart is deceitful above all things [2001], as well as articles written about the construction of Laura Albert?s alter ego JT LeRoy.

Inom den kommunala hemsjukvÄrden delegeras flera hÀlso- och sjukvÄrdande vÄrduppgifter till bÄde utbildad och outbildad vÄrd- och omsorgspersonal. Bakgrund HemsjukvÄrd innebÀr hÀlso- och sjukvÄrd nÀr den ges i patienters bostad, eller motsvarande, och dÀr ansvaret för de medicinska ÄtgÀrderna Àr sammanhÀngande över tid. De lagar och författningar som reglerar delegering Àr tydliga vad gÀller skyldigheter och gÀllande ansvarsfrÄgan. Den som tillhör hÀlso- och sjukvÄrdspersonal fÄr delegera en arbetsuppgift till nÄgon annan endast nÀr det Àr förenligt med kravet pÄ en god och sÀker vÄrd. Delegering Àr inte till för att lösa brist pÄ personal eller av ekonomiska skÀl.

Denna studie har utförts i uppdrag av UmeÄ kommun i syfte att uppfylla det lokala delmÄlet om en giftfri uppvÀxt. De vill nu fÄ en uppfattning om hur massagolv kan pÄverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvÀndning. Massagolv Àr fogfria och porfria golv, de lÀggs ut som en flytande plastmassa och efter hÀrdning blir de mycket tÄliga mot bÄde kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras pÄ hÀrdplasterna epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhÄllanden.