Syftet med denna studie Ă€r att utvĂ€rdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i Ă„ldrarna 16-19 Ă„r. Vidare syftar studien till att utvĂ€rdera verksamhetens arbetssĂ€tt vid kritiska hĂ€ndelser enligtcritical incident-metoden. SĂ„ledes fin-ner författarna följande frĂ„gestĂ€llningar relevanta för utvĂ€rderingen: Vilka slags kritiska hĂ€n-delser uppstĂ„r i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska hĂ€ndelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska hĂ€ndelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? UtvĂ€rderingen grundas i uppgifter frĂ„n nio respondenter, varav en av respondenterna Ă€r utvĂ€rderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frĂ„geformulĂ€r och kompletterande intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som lÀste vid Realskolan i RÀttvik mellan Ären 1930 och 1959. KÀllmaterialet bestÄr av antagnings- och avgÄngsmatriklar frÄn Realskolan i RÀttvik dÀr uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att lÀsa vidare pÄ gymnasium efter avslutad skolgÄng hÀmtats. OvanstÄende insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som lÀste pÄ skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som lÀste vidare pÄ gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrÄn SCB?s socioekonomiska indelning, SEI.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Försvarsmakten har idag en oönskad Àldre Älderstruktur som inte Àr avpassad förorganisationens uppgifter och struktur i framtiden. Samtidigt Àr man Àr tvungen att sÀga uppyngre officerare för att kortsiktigt kunna klara de ekonomiska mÄlen. Detta Àrkontraproduktivt vilket gör att Försvarsmakten i framtiden vill skapa ett nyttpersonalförsörjningssystem. För att kunna genomföra detta mÄste ett antal av dagensofficerare yrkesvÀxla för att göra plats för det nya systemet. Uppsatsens syfte Àr att fÄ insikteri vilka förutsÀttningar det finns för dagens officerare att yrkesvÀxla till ett civilt arbete.Uppsatsen svarar pÄ vad som Àr officerskompetens och hur officerskompetensen kanbeskrivas med andra ord.

Skolan Àr ett stÀndigt debatterat Àmne dÀr mÄnga har Äsikter om dessutformning sÄ vÀl som syfte. I olika mÀtningar redovisas det om skolans förfall och hur Svenskaskolan har svÄrt att mÀta sig med jÀmbördiga nationer runt om i vÀrlden. Rollen som lÀrare harkommit att omprövas dÀr den idag innefattar en allt större administrativ börda som aldrig tycksavta. En ökad arbetsbörda tenderar ofta att leda till stress och försÀmrad motivation sÄvÀl somarbetstillfredsstÀllelse. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad det Àr som motiverar ochdriver personalen samt vilka faktorer som bidrar till arbetstillfredsstÀllelse.

Genom att peka pÄ de svÄrigheter som eleverna möter nÀr de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktÀr vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmÄga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna stÀller till problem av olika slag bÄde för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstÄr ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjÀlp med att komma över. Uteblir hjÀlpen hindras eleven/eleverna frÄn att nÄ en korrekt lösning. NÀr gruppen kommunicerar uppstÄr ett unikt vÀxelspel som styr och pÄverkar gruppmedlemmarna.

Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmÀn för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrÄgor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, dÀr samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, dÀr de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rÀtt, dÄ de fÄr fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, pÄ problem inom skolans ÀmnesomrÄden.

Examensarbetet har kommit till eftersom det finns frĂ„gor om hur bestĂ€llarna uppfattar att entreprenörernas kvalitetssystem fungerar i praktiken. Blir det en fylld pĂ€rm i bokhyllan som ingen orkar ta del av, eller Ă€r det ett vĂ€l anvĂ€nt hjĂ€lpmedel? Övrig industri har ett försprĂ„ng i jĂ€mförelse mot byggbranschen som genom sin speciella produktion skiljer sig frĂ„n den traditionella tillverkningsindustrin. Ofta producerar man en specifik byggnad för att i nĂ€sta projekt bygga nĂ„got helt annat. Detta gör att ett kvalitetssystem bör anpassas sĂ„ det passar de förhĂ„llanden som rĂ„der vid ett byggföretag.

Denna kvalitativa studie ger exempel pÄ hur lÀsstrategianvÀndningen kommer till uttryck i tvÄ spanskklasser steg 3. Fokus lÀggs bÄde pÄ hur de tvÄ lÀrarna undervisar om lÀsstrategier och pÄ anvÀndningen av dem bland eleverna. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för undervisningen ÀrPÄ vilket sÀtt undervisar lÀrarna i tvÄ specifika spanskklasser om lÀsstrategier och hur pÄverkar deras tillvÀgagÄngssÀtt elevernas anvÀndning av desamma?Vilka lÀsstrategier anvÀnder eleverna i dessa tvÄ spanskklasser sig av?Finns det i dessa klasser skillnader pÄ lÀsstrategianvÀndningen mellan högpresterande och lÄgpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i sÄ fall ut?I genomförandet av studien har lÀrarintervjuer, klassrumsobservationer och gruppsamtal med elever varit de metoder som anvÀnts. Studien pekar pÄ att en medvetenhet om lÀsstrategier Àr viktig.

Syftet med externredovisning Ă€r att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella stĂ€llning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste Ă„rtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgĂ„ng Ă€r personalen. Problem uppstĂ„r nĂ€r dessa företag ska vĂ€rderas dĂ„ personalen inte kan tas upp som en tillgĂ„ng i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital Ă€r ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nĂ€mns i Årsredovisningslagen Ă€r det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt Ă„tskillnader över Ă„ren av rapporteringen.

Statistik frÄn Skolverket tyder pÄ att elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄr mÄlen i matematik i lika stor utstrÀckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna Àr att eleverna har svÄrigheter med det svenska sprÄket vilket blir ett hinder för dem nÀr de lÀr sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda pÄ hur flersprÄkiga elever som gÄr pÄ gymnasieskolans introduktionsprogram anvÀnder sig av sin flersprÄkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flersprÄkiga elever som lÀser matematik pÄ svenska. Eleverna har olika modersmÄl och olika skolbakgrunder.

Historiskt sett har lövsÄgverk i Sverige haft dÄlig lönsamhet och fÄ studier över konstadsfördelningen har gjorts. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att kartlÀgga ett lövsÄgsverks kostnader och intÀkter för att kunna göra berÀkningar pÄ vilken produktion som krÀvs för att sÄgverket ska bli lönsamt.TvÄ provsÄgningar genomfördes för att fÄ svar pÄ utbytet i sÄgverkets klingsÄg respektive bandsÄg. Uppgifter om sÄgverkets kostnader och intÀkter togs fram med hjÀlp av personal pÄ sÄgverket. ProvsÄgningarna visade att sÄgutbytet i klingsÄgen var 24,3 % och 62 % i bandsÄgen. NÄgra av anledningarna till det lÄga utbytet i klingsÄgen var att endast en dimension tillverkades, brÀdor som inte höll kvalitetskraven flisades upp och att marginalerna för virkets krympning i torkprocessen var onödigt tilltagna.

SamhÀllsfunktioner och andra typer av tjÀnster erbjuds i allt högre grad via webben. För att inte riskera att stÀnga vissa grupper ute frÄn de fördelar denna utveckling erbjuder, behöver tjÀnster pÄ webben göras tillgÀngliga Àven för grupper med sÀrskilda behov. Gemenskap och delaktighet Àven för grupper med sÀrskilda behov kÀnnetecknar ett demokratiskt IT-samhÀlle. FörmÄgan att hantera tid Àr central i mÀnniskans liv. WebbtjÀnster som vill erbjuda sina anvÀndare kognitiv tillgÀnglighet mÄste ta hÀnsyn till tidsförstÄelse som en kognitiv aspekt.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och tolka hur elever upplever arbetet med agendan. Vi Àr montessorilÀrare och undervisar i montessoriklasser dÀrför var det naturligt för oss att studera Maria Montessoris skrifter om sjÀlvstÀndighet och frihet, vilket kan tolkas som dagens elevinflytande och delaktighet. Studier har gjorts av lÀroplanen för grundskolan samt av andra pedagoger och deras syn pÄ elevinflytande och delaktighet. Studien pÄbörjades i ett annat arbete dÀr 36 elever fick besvara en enkÀt om funktionen av den gamla agendan. Resultatet visade att eleverna var nöjda med den, medan pedagogerna ansÄg att den gav för lite utrymme för elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lÀrande.

Abstract Bedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga och resonera kring lÀrares och elevers tankar om och syn pÄ bedömning samt hur de resonerar kring sjÀlv- och kamratbedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur elever i Ärskurs fem ser pÄ bedömning och om elevers och lÀrares Äsikter skiljer sig Ät. För att nÄ syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning Àr en positiv utgÄngspunkt för elevers lÀrande och detta poÀngterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras pÄ intervjuer av fyra lÀrare och Ätta elever.