MÄlet för detta examensarbete Àr att ta fram ett förslag till interiörlayout för vÀgambulanser.Landstinget VÀsternorrland (LVN) ville ha ett layoutförslag som skulle anvÀndas för att kommunicera sinakrav pÄ inredningen till ambulansen producenterna under sin inköpsprocess.Utforma ambulansinteriörer Àr en komplex process eftersom det sÄ mÄnga faktorer att ta hÀnsyn till. Dethandlar inte bara om att ta den utrustning som finns och placera det dÀr det finns utrymme kvar i kabinen.Man mÄste börja med anvÀndaren i fokus och de uppgifter som skall utföras i ambulansmiljön.Sedan handlar om hur dessa uppgifter utförs.Olika individer har olika arbetssÀtt och dÀrmed kommer de att anvÀnda samma utrustning pÄ olika sÀtt!Med andra ord Àr det svÄrt att hitta designlösningar som passar 100% av arbetssÀtten samtidigt som manskall anvÀnda samma utrustning. Ett första steg Àr att börja med de medicinska arbetsprocesserna ochbestÀmma hur de ska utföras. Det kommer att möjliggöra standardisering Àven andra delar av ambulansinteriören.Detta Àr ett arbete som fortfarande pÄgÄr. Just nu finns det till exempel inga bestÀmmelser inom ambulanssjukvÄrdeni VÀsternorrland för var och hur utrustning skall positioneras.En annan stor utmaning i detta projekt har varit fordonet.

Sjuksköterskan behöver stÀrka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll Àr en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssÀker omvÄrdnad. För att utöva ett gott ledarskap krÀvs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god sjÀlvkÀnnedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskan som ledare av vÄrd. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som pÄverkar ledarbeteendet, FörhÄllningssÀttets betydelse och Professionens komplexitet.

Bakgrund: Stroke Àr vÀstvÀrldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje Är fÄr ungefÀr 30 000 mÀnniskor stroke i Sverige. NÀr nÄgon insjuknat i stroke berörs Àven deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrÄn vÀsentlig litteratur. Metod: I studien anvÀndes latent innehÄllsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).

Detta Àr en fallstudie som handlar om de varierande uppfattningar som en arbetsgrupp vid en vÄrdavdelning har haft av ett pÄbörjat arbete med grupputveckling. Denna grupp gavs möjlighet för forskaren att studera under hösten 2013 och en studie av denna arbetsmetod Àr idag aktuell. Arbetet med grupputveckling har skett genom en modell innehÄllande hÀlsopromotion. För att ta reda pÄ gruppens uppfattningar av denna metod genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer med dem. Materialet har till en början inspirerats av en fenomenografisk analysmetod.

Ett beslutsstödjande system Àr ett verktyg som kan anvÀndas av beslutsfattare i syfte att ta fram information som skall utgöra underlag för beslut. AnvÀndargrÀnssnittet anses vara den viktigaste aspekten att beakta i samband med utveckling av beslutsstödjande system eftersom det Àr via detta som anvÀndarna interagerar med systemet. Enligt litteraturen finns det svÄrigheter i denna utveckling, exempelvis genom att systemet skall stödja olika anvÀndargrupper samt uppgifter som anvÀndarna skall kunna utföra. I denna uppsats studeras de faktorer som Àr viktiga att beakta vid utveckling av grÀnssnitt för beslutsstödjande system. Exempel pÄ en faktor som litteraturen nÀmner som viktig Àr typ av anvÀndare.

I denna uppsats studeras hur en 15-Ärig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri anvÀnder ett kommunikationshjÀlpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att lÄta pojken öva pÄ anvÀndandet av sitt hjÀlpmedel samt anvÀnda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gÄ pÄ café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjÀlpmedel Àr en pratapparat i form av en bÀrbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehÄller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förvÀg, samt en talsyntes. Uppsatsens material bestÄr av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Detta arbete syftar att undersöka fyra olika rektorers syn och uppfattning kring barnskötaren och förskollÀrarens kompetenser och pÄ vilket sÀtt dessa kompetenser skall anvÀndas i förskolan. Arbetet Àmnar Àven ge en fördjupning och precision av begreppen förskolepedagogik och pedagogisk verksamhet, bÄde utifrÄn teori och utifrÄn rektorers uppfattning. I arbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuer samt undersökt förskolans utveckling, pedagogik och yrkesgrupper. Resultatet Àr att det finns en god och enhetlig syn pÄ vad svensk förskolepedagogik innefattar, bÄde i teori, lÀroplan och i praktik. DÀremot finns det skillnader i rektorernas uppfattning om vad pedagogisk verksamhet innebÀr, vilket resulterar i att det Àr svÄrt att faststÀlla vilka exakta uppgifter förskollÀraren och barnskötaren skall ha i verksamheten.

I och med det enorma anvÀndningsomrÄdet av datorsystem i dagens samhÀlle finns mÄnga typer av anvÀndare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare fÄ referenser och guidning för att skapa anvÀndbara applikationer frÄn början. PÄ sÄ vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. FrÄn och med puberteten dÄ mÀnniskan kan anses vara vuxen Àndras förmÄga till andrasprÄksinlÀrning, trots detta finns det mÀnniskor som lÀr sig andrasprÄk i vuxen Älder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror pÄ mÄste anvÀndas i designen av en andrasprÄksinlÀrningsapplikation för att tillgodose mÀnniskans kognitiva förmÄgor.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, pÄ en specifik skola, om bakgrundsmusik pÄ lektioner i idrott och hÀlsa. Vi ville Àven se om valet av musik har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lÀrarna anvÀnder sig den musikanlÀggning som fanns i idrottssalen. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkÀter, som delades ut till samtliga elever i Ärskurs nio pÄ en skola i Uppsala. Med enkÀterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan pÄverka under en lektion i idrott och hÀlsa.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka matematiklÀrares syn pÄ modern teknik samt pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta anvÀndes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslÀrares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvÀndande i sin undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder den moderna tekniken som belöning, dÀr datortid anvÀnds för att locka elever att fÀrdigstÀlla uppgifter. De anvÀnder Àven modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller Àmnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

SVT:s Uppdrag granskning sÀnde i januari-februari 2011 tvÄ avslöjande reportage om Ikea och dess grundare Ingvar Kamprad. I den hÀr uppsatsen görs en kvantitativ innehÄllsanalys av hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, SmÄlandsposten och Svenska Dagbladet rapporterade kring Kamprad i 74 artiklar under efterspelet till granskningen. ForskningsfrÄgan Àr huruvida rapporteringen i ett mediedrev styrs av huvudpersonens status i samhÀllet. Resultatet tolkas med hjÀlp av teorier om mediedrev och framing och jÀmförs med tidigare forskning om tvÄ politiska affÀrer: Rainer-affÀren 1983 och Freivalds-affÀren 2000. Undersökningen visar att flertalet kriterier för ett mediedrev inte stÀmmer in pÄ rapporteringen kring Kamprad.

I detta arbete har en utredning om aktiebolaget gjorts. Denna bolagsform skiljer sig frÄnandra bolagsformer dÄ aktiebolaget Àr uppbyggt pÄ olika organ. De olika organen hartilldelats olika kompetenser i form av behörigheter och befogenheter för denverkstÀllandemakten samt förvaltningen av bolaget. Det kan vara svÄrt att direkt urskiljagrÀnsdragningen mellan styrelsens och VD:s kompetens. Syftet med denna uppsats harvarit att försöka besvara frÄgan var en grÀnsdragning mellan styrelsens och VD:skompetens gÄr, vilka kriterier och faktorer som kan anvÀndas vid en bedömning samt vilka ÄtgÀrder som kan riktas mot organen om ett överskridande av denna kompetens har skett.

Artilleri anvÀnds dagligen av USA i Afghanistan som en del i stöd till manöverförband genom forceprotection och show of force. Sverige har infört det nya artillerisystemet Archer som Ànnu inte testats internationellt vilket skapar ett behov av att samla in och analysera erfarenheter frÄn internationella insatser med artilleriförband. Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra det svenska pjÀssystemet med system som anvÀnds av andra lÀnder i Afghanistan för att kunna dra slutsatser avgörande vÄrt systems funktionalitet i en internationell kontext. De huvudsakliga slutsatserna sÀger att Archer som system Àr vÀl lÀmpad för en insats i Afghanistan. Archer har möjlighet att lösa mÄnga av de uppgifter som amerikanska artilleriförband har löst i Afghanistan.

NĂ€r företag engagerar sig i CSR-frĂ„gor frĂ€mjar det miljö och samhĂ€lle. Denna rapport utreder hur CSR-arbetet ocksĂ„ kan gynna företaget ur ett ekonomiskt perspektiv. Rapporten behandlar hamburgerkedjan Max Hamburgares hĂ„llbarhetssatsning och besvarar frĂ„gorna:? Är Max Hamburgares CSR-arbete ekonomiskt lönsamt för dem sjĂ€lva?? Är nĂ„gon/nĂ„gra av Max Hamburgares CSR-Ă„tgĂ€rder förlust- respektive vinstaffĂ€rer?För att besvara frĂ„gorna har en omfattande studie kring Ă€mnet och företaget genomförts med internet som största hjĂ€lpmedel. Kompletterande telefonintervjuer har utförts med Max Hamburgares hĂ„llbarhetschef för att fĂ„ djupare kunskap samt konfirmerande uppgifter.

Orofaciala funktioner sÄsom mimik, tal, tuggning och svÀljning Àr viktiga för livskvaliteten. Det rÄder generell brist pÄ normerade test som bedömer dessa funktioner och dÀrför har Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) utvecklats. Syftet med föreliggande studie var att normera NOT-S för barn med typisk utveckling i Äldrarna 3:0-6:0 Är. Testet bestÄr av en strukturerad intervjudel och en undersökningsdel med sex avsnitt vardera.