Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktär·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades.

Mitt examensarbete handlar om att pröva grupparbete som undervisningsform. Syftet är att studera hur eleverna löser en uppgift i grupp. Eftersom eleverna, i framtiden, kommer att konfronteras med arbetsuppgifter som, på ett eller annat sätt, kommer att innebära arbete i grupper eller arbetslag, ville jag få en överblick av elevernas sätt att lösa en uppgift tillsammans.Eleverna fick som uppgift att konstruera och tillverka en produkt som skulle kasta en bandyboll 30 m.Eleverna skulle själva stå för konstruktionen och genomförandet av uppgiften. Loggbok fördes varje dag, där eleverna skrev ned vad som gjorts och hur de tänkte. Själv fungerade jag mer som handledare eller ?coach?.

Detta är en studie om hur norska och svenska dagstidningar hanterade problem med källkritik, nyhetsvärdering och krisjournalistik i samband med gisslandramat på gasanläggningen In Amenas i Algeriet i januari 2013. Syftet med undersökningen är att se hur journalisterna arbetade i en situation där det fanns extremt lite information att tillgå, samtidigt som allmänheten krävde ständiga uppdateringar. Tidningarna som ingår i undersökningen är Verdens Gang, Aftenposten, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen. Vi har valt att genomföra undersökningen i två steg. Första steget var att göra en kvantitativ innehållsanalys för att ta reda på vilka källor journalisterna har använt sig av.  Till det har vi använt 93 artiklar författade under tidsperioden 16-30 januari 2013.

Det är lagstadgat att arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sänka riskerna för ohälsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder på att detta inte fungerar tillfredställande i många skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlägga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i två utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frågeställningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkät kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de båda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs på ett likartat sätt och att arbetsmiljöproblemen till stor del är likartade.

AbstraktDenna studie har som syfte att undersöka skolbibliotek och dess betydelse för svenskämnets litteraturundervisning. Materialinsamlingen bygger på kvalitativa intervjuer med fem skolbibliotekarier. Intervjupersonernas utsagor diskuteras utifrån teorier som behandlar ämnesområdet ur olika infallsvinklar. Dessa teorier omfattar resonemang kring: skolbibliotekariens roll och uppgifter; skönlitteratur och främjandet av läslust samt skolbibliotekariens sociala relationer med lärarna. I resultatdiskussionen framgår bland annat att skolbiblioteket kan utnyttjas för att låta eleverna komma i kontakt med annan litteratur än läroböcker, exempelvis skönlitteratur.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka verksamheter som ingår i utomhusundervisningen i åk 1-6 i skolorna i Pargas, vilka möjligheter och vilka hinder lärarna upplever samt hur eleverna upplever utomhusundervisningen. Undersökningen riktar sig till samtliga klasslärare i Pargas stad. Utgående från att allt fler rapporter visar på barns och ungdomars stillasittande, försämrade hälsa och stressymptom behöver vi medvetet fundera på hur vi kan förändra skolans arbetsmetoder för att befrämja välmående och hälsa. Uppsatsen strävar till att ringa in vad utomhuspedagogik innebär, att ge en liten bakgrund samt redogöra för några, främst nordiska forskares syn på utomhusundervisning. Studien innefattar en lärarenkät, några lärarintervjuer samt belyser elevernas åsikter med hjälp av en elevenkät.

Abstract Iribarren Cortes, Laura & Lundh, Pernilla (2010) Vad gör en specialpedagog/speciallärare? ?What does a special educator do? Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Grunden för arbetet har varit att ta reda på vad en specialpedagog och en speciallärare gör. Frågeställningarna omfattar vad deras uppgifter är och vilka strävansmål de arbetar utifrån. Huvudsyftet med undersökningen är att ge läsaren en större inblick i vad en specialpedagog och speciallärare gör och även belysa hur deras arbetssätt och arbetsmetoder kan se ut och skilja sig åt. Syftet besvaras genom observation av två arbetsmiljöer inom den specialpedagogiska verksamheten samt intervjuer med en specialpedagog och en speciallärare.

Detta examensarbete handlar om vad några elever i årskurs 2, 5 och 9 säger om sin lust att lära i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, där fokus ligger på lärande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, där 4 elever i varje årskurs, dvs. 12 elever ingår i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

För några år sedan togs politiska initiativ på överstatlig nivå att definiera entreprenörskap som en grundläggande kompetens hos varje samhällsmedborgare och en angelägenhet för skolväsendet. Som en följd av detta kom även den svenska grundskolans nationella styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehålla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lärare förstår och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser på lärarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisade i grundskolans årskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lärarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmågor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmåga och initiativförmåga.

Forskning har visat på ledarskapets betydelsefulla roll för att främja hälsa och minimera arbetsrelaterad ohälsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kännetecknas av hög arbetsbelastning och påfrestning vilket är riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohälsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress på arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys.

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa.

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

Barn som genomgår kriser av olika slag är något som vi lärare garanterat kommer att möta under våra yrkesverksamma år. För att på bästa sätt kunna hjälpa dessa elever behövs kunskap om vad som händer när ett barn drabbas av en kris och hur man ska hantera krisen. Genom vår undersökning ville vi ta reda på hur väl rustade lärare och rektorer anser sig vara ute på skolor inför dessa uppgifter. Vi har intervjuat fyra lärare och en rektor från två olika skolor i södra Sverige för att få reda på vad de anser är deras roll när ett barn hamnar i en kris. Vi har även undersökt hur krisplanerna från dessa skolor är utformade.

I studien undersöks om ett laborativt arbetssätt påverkar 46 elevers intresse och förståelse för matematik. Genom enkäter av flervalskaraktär studeras elevernas inställning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare undersöker vi hur de ser på laborativ matematik och hur de lägger upp sin undervisning, Då urvalet är litet gäller resultatet endast för studien.Gensvaret på laborationer och praktisk problemlösning tyder på att de flesta uppskattade att arbeta i grupp på ett mer praktiskt och undersökande sätt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivå kunde inte påvisas under studien. Enkätsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lätt och ibland svår, att vissa avsnitt är roliga, medan andra är tråkiga.

Bakgrund      Skogsmaskiner har under många år förstört både fornlämningar och gränsmärken. Idén till databasen/tjänsten uppkom av egna erfarenheter vid en förrättning, där flertalet gränsmärken hade blivit överkörda av skogsmaskiner. Syfte              Examensarbetets syfte är att lyfta fram en ny idé för att minska skadorna på fornlämningar och gränsmärken som skogsmaskiner orsakar, samt hur lägesnoggrannheten påverkar den nya tjänstens ändamål.Metod           Examensarbetet består av en litteraturstudie med syfte att besvara och ge en bakgrund till problemställningen. För att undersöka hur vanligt det är att lantmätare/mätingenjörer stöter på att gränsmärken blivit skadade av skogsmaskiner genomfördes en enkätundersökning. För en djupare inblick av lägesnoggrannheten på utrustningen i skogsmaskiner och vilken kvalitet på koordinaterna som krävs för en mer ändamålsenligt tjänst gjordes en intervjustudie.Slutsats         De uppgifter som finns tillängliga idag ska vara användbara när det gäller fornlämningar, för en ändamålsenlig tjänst som ska fungera ute i skogen där lägesnoggrannheten inte alltid är den bästa.