I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring elevernas svÄrigheter, kring dem matematiska begrepp och kring formuleringen av de olika textuppgifter som framkommer inom avsnittet algebra. HÀr ville jag ta reda pÄ om det Àr matematiska begreppen eller om det Àr formuleringarna i matematikuppgifterna som eleverna har svÄrt att förstÄ samtidigt som jag ville se vilka strategier som eleverna anvÀnder sig av nÀr de fÄr olika typer av uppgifter inom avsnittet algebra. De klasser som jag ska göra min undersökning pÄ Àr tvÄ Äk 1 klasser som gÄr handelsprogrammet. Detta medför att de lÀser matematik ?A kursen och hÄller pÄ med avsnittet som handlar om algebra och ekvationer.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Detta examensarbete behandlar hur man genom att anvÀnda en resonerande problemlösningsmetodik kan pÄverka elevers lÀrande och intresse. Den innefattar ocksÄ en studie om hur elever resonerar dÄ man arbetar med uppgifter som behandlar taluppfattning om brÄktal. Detta undersöks genom att jag har sammanstÀllt en lektionsserie dÀr elever resonerar kring uppgifter gruppvis och i helklass. För att mÀta huruvida frÄgestÀllningen kan besvaras har jag anvÀnt mig av ett flertal metoder innefattande observationer, enkÀter och intervjuer med bÄde elever och lÀrare. En tendens jag sett i materialet Àr att klassrumsatmosfÀren pÄverkar elevers instÀllning till den resonerande metodiken bÄde utifrÄn ett lÀrande- och intresseperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i lÀroböcker för Matematik A. Centralt i studien Àr de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser Àr: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nÄ syftet genomfördes en analys av uppgifter i tvÄ lÀroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i lÀroböckernas uppgifter.

SAMMANFATTNINGJag har i mina tidigare yrkesÄr i förskoleklass upptÀckt hur viktigt det Àr att barnen förstÄr de matematiska begreppen och har ord pÄ dem. De mÄste ges en möjlighet att tidigt fÄ utveckla en grundlÀggande taluppfattning. Syftet med min studie blev dÄ att undersöka hur elever med svag taluppfattning förstÄr subtraktion, som jag upplevt Àr den första svÄrigheten de stöter pÄ i matematiken. Jag ville ocksÄ undersöka om mitt sÀtt att kunna variera matematiken i subtraktion, skulle hjÀlpa eleverna att hitta en gynnsam tankeform. Jag gjorde min studie med en grupp pÄ 6 elever i Äk.

Mentorskapet Àr en stor del av lÀraryrket för mÄnga gymnasielÀrare. VÄr uppfattning Àr att mentorskapet mellan lÀrare och elev tenderar att fÄ otydliga grÀnser, Àven pÄ skolor dÀr det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svÄrt för lÀraren att avgrÀnsa mentorsrollen. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut pÄ en skola dÀr det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frÄgor om vad lÀrare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingÄ i mentorskapet samt hur detta förhÄller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns pÄ ett utvalt rektorsomrÄde. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs. Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Syftet med arbetet var att undersöka lÀroböcker i matematik för att se om det fanns nÄgra svÄrigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville Àven se om förÀndrade bilder till en uppgift pÄverkade elevernas förmÄga att lösa den, i förhÄllande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda pÄ detta valde vi att granska tre olika lÀroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning dÄ en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och dÀr bilden Àr orealistisk, vilket skulle kunna skapa svÄrigheter för elever.

Bakgrunden till uppsatsen Àr den internationaliseringen som skett inom det svenska Försvaret. DÀrförmÄgan till lufttankning blivit intressant dÄ det som regel anvÀnds under internationellaflygoperationer.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns ett behov av lufttankning av JAS 39 Gripen,grundat utifrÄn de operativa förmÄgorna i Försvarsmaktens huvuduppgifter. FrÄgan Àr om det finns ettsvenskt behov av lufttankning för att lösa tilldelade uppgifter?Metoden som anvÀnds Àr dels deskriptiv och dels komparativ. Studien utgÄr frÄn manöverteorinsgrundelement.

Denna uppsats har som syfte att utreda hur anvÀndandet av talgrÀnssnitt i personbilar pÄverkar köruppgiften. En empirisk studie i verklig miljö har utförts. Tidigare studier, i simulatormiljö, har visat attmed hjÀlp av röststyrning av bilens funktioner, sÄsom radio, kan föraren hÄlla bÄda hÀnderna pÄ ratten samt ha blicken riktad framÄt mer Àn dÄ funktionerna styrs manuellt med knappar och reglage. Detta leder till en sÀkrare bilkörning. Tal krÀver en annan typ av mental resurs Àn vad bÄde syn och manuella rörelser gör.

I vÄrt examensarbete har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper inom ett av matematikÀmnets metoder, nÀmligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla Àr överens om att elever lÀr bÀst nÀr de fÄr anvÀnda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehÄller dels en enkÀtundersökning som vi gjort bland pedagoger pÄ en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet Àr i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssÀttet.VÄr slutsats Àr att pedagoger har en positiv instÀllning till laborativ matematik, de upplever att de har material, Ätminstone i de lÀgre skolÄren.

Syftet var att undersöka vilka huvudrÀkningsstrategier nÄgra elever i skolÄr fem anvÀnde sig utav, om eleverna Àr konsekventa i val av metod, om lÀraren undervisat i huvudrÀkningsstrategier och om eleverna lÀttare löser uppgifter som Àr satta i ett sammanhang. För att ta reda pÄ vilka huvudrÀkningsstrategier eleverna anvÀnde gjorde vi kvalitativa intervjuer med nio elever samt deras lÀrare. Undersökningsmaterialet bestod av sex additions- och subtraktionsuppgifter varav tvÄ var benÀmnda uppgifter. Resultatet visade en positiv bild dÀr majoriteten av eleverna inte uppvisade nÄgra större svÄrigheter vid lösning av uppgifterna. Eleverna var i stort sett konsekventa i val av lösningsmetod vilket i vissa fall kunde stÀlla till problem med glömda minnessiffror samt hopblandning av rÀknesÀtten.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

I lÀrares uppdrag ingÄr att anpassa undervisningen till alla elever för att frÀmja deras fortsatta lÀrande. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare anser att klassrumssituationen Àr för de högpresterande eleverna, samt hur lÀrare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Samtliga arbetar i Ärskurserna 1-6. Resultatet visar att de medverkande lÀrarna anvÀnder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjÀlp av olika strategier och dÀrför kan ges till alla elever.