Intresset för Àmnet uppstod efter en lÄng yrkesverksamhet i mÀnniskobehandlande organisationer och den brist pÄ samverkan och förstÄelse för andra yrkesomrÄdens perspektiv som framkommit i den dagliga verksamheten. En önskan att se hur samverkansarbetet praktiseras, hos dem i vars uppgifter samarbete över institutionsgrÀnserna ingÄr som en central del. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur case managers organiserar sitt arbete utifrÄn frÄgetÀllningarna: vilka uppgifter har en case manager? Hur beskriver de sin respektive arbetsmodell och vilka för- och nackdelar ser de med sitt arbete? För att svara pÄ frÄgorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju case managers i tre skilda arbetsmodeller: klinisk case management, personligt ombud och Assertive Community Treatment (ACT). Teoridelen bestÄr av en sammankoppling av de tre begreppen: biopsykosocialt perspektiv, samverkan och mÀnniskobehandlande organisationer.

Logistikfunktionen spelar en viktig roll i de stridande förbandens förmÄga att uppnÄ verkan och genom en vÀl fungerande underhÄllskedja kan förbandens kapacitet att lösa uppgifter under en lÄng tid avsevÀrt förbÀttras.Den hÀr avhandlingen redovisar hur logistiken kan kopplas till de uppgifter som Försvarsmakten har fÄtt frÄn regeringen, hur underhÄllstjÀnsten bedrevs under invasionsförsvaret och hur underhÄllstjÀnsten bedrivs i dagens grund- och insatsorganisation. AvgrÀnsningar i avhandlingen har gjorts sÄ att exempel och trender pÄ pluton- och kompaninivÄ Àr hÀmtade frÄn Ledningsregementet i Enköping.Avhandlingen konstaterar att det finns skillnader inom logistiken jÀmfört med tidigare och att det idag inte finns nÄgra konkreta typförband utan att förbandet sÀtts upp efter kravspecifikationer frÄn de klienter som de skall understödja.Vidare forskning inom omrÄdet skulle kunna vara hur denna förÀndring Äterspeglats i utbildningen av de vÀrnpliktiga samt hur de mer komplexa materielsystemen pÄverkar de vÀrnpliktigas förmÄga att verka i sin befattning inom logistiken..

I komplexa organisationer kan det vara svÄrt att uppnÄ mÄlöverensstÀmmelse, syftet med denna studie Àr dÀrför att belysa och förklara hur en operativ enhet med komplexa uppgifter hanterar problemen med mÄlöverensstÀmmelse och att identifiera hur införandet av en balanserad styrningsform kan pÄverka mÄlöverensstÀmmelsen. För att samla in det empiriska materialet utfördes personliga intervjuer med de tre personerna ur ledningsgruppen för Avdelningen för kvalitets- och miljöledning pÄ LuleÄ tekniska universitet. Dessutom utformades en enkÀt som de övriga medarbetarna fick svara pÄ. I studien framkommer det att om operativa enheter med komplexa uppgifter anvÀnder sig av kommunikation, delaktighet och utformar ett visst belöningssystem kan man nÄ lÄngt i skapandet av mÄlöverensstÀmmelse. Dessutom framkommer det i studien att införandet av en balanserad styrning har en positiv effekt pÄ kommunikation, delaktighet och utformningen av belöningssystem inom organisationen..

Trends in International Mathematics (TIMSS) Àr en internationell studie som undersöker hur elever presterar i matematik och naturvetenskap i Ärskurs 4 och 8. Sedan första TIMSS undersökningen genomfördes Är 1995 har matematikresultatet för svenska elever i framförallt algebra sjunkit, jÀmfört med andra lÀnder som Àr med i undersökningen (Skolverket, 2012).Denna studies syfte Àr att undersöka förhÄllandet mellan aritmetik och algebrauppgifter i lÀromedel för Ärskurs 3. Studien har anvÀnt sig av tvÄ olika lÀromedelsserier, för att kunna genomföra studien behövdes ett utarbetat och trovÀrdigt analysverktyg som svarade pÄ studiens syfte. DÀrför anvÀnds Bernsteins (1990) begrepp klassifikation och ramar för att undersöka hur grÀnserna mellan de olika matematikomrÄdena aritmetik och algebra i matematiklÀromedel för Ärskurs 3 upprÀtthÄlls.Resultatet visar att de fyra olika analyserade lÀromedlen innehÄller vÀldigt fÄ uppgifter om algebra. Den ena lÀroboksserien har ett tydligt förhÄllande mellan aritmetik och algebrauppgifter, det vill sÀga att det finns en tydlig grÀns mellan matematikomrÄdena.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mÄl i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgÄr frÄn bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sÀtts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mÄl och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien Àr att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mÄl i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhÀllsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna Àr baserad pÄ subjektiva kÀnslor, i ett hÀr-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förÀndrings- och sjÀlvstÀndighetsprocess.

Att förstÄ och ha kunskap om hur man löser olika slags problem Àr nÄgot vi alla behöver. I det samhÀlle vi lever i idag Àr det en av förutsÀttningarna för att inte bli lurad och för att kunna följa med i demokratiska processer. NÀr förmÄgan till logiskt och strategiskt tÀnkande stÀrks, höjer det förmÄgan att dra slutsatser och att analysera. I den kommande gymnasieförordningen, GY?07, kommer fem matematiska förmÄgor att bedömas vid betygssÀttning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den sprÄkliga drÀkten imatematiska textuppgifter inverkar pÄ elevernas förmÄga att lösa uppgiften.Fokus i undersökningen har lagts pÄ elever i matematiksvÄrigheter. UtifrÄn teorier om olika svÄrigheter som sprÄkets utformning kan ge inommatematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen pÄkategorierna signalord, kontextualisering och förstÀrkning av bild. Sex uppgiftervaldes ut frÄn lÀromedel för att omformuleras i ytterligare tvÄ varianter vardera.Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i Ärskurs fyra dÀreleverna fick lösa sex uppgifter. UtifrÄn resultatet valdes elever ut förkvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i dendefinierade mÄlgruppen. Resultatet visar att eleverna har lÀttare att hitta svar nÀr det finns ett signalord iuppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del kÀnnertilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte gÄr att lösa.

SprĂ„ket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flersprĂ„kiga elever ofta har problem med att förstĂ„ undervisningens innehĂ„ll i matematik. De mĂ„ste med andra ord behĂ€rska sprĂ„ket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svĂ„righeter nĂ€r de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka sprĂ„kets betydelse för problemlösning i matematik, samt att fĂ„ en uppfattning om det finns nĂ„gon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund Ă€n svensk och deras svenskfödda kamrater nĂ€r det gĂ€ller sprĂ„kets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i Ă„rskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. TvĂ„ olika metoder har anvĂ€nts för att nĂ„ ett resultat, en diagnos i tvĂ„ versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrĂ„n resultatet som uppnĂ„tts att framgĂ„ng tydligt mĂ€rks hos flertalet elever nĂ€r det gĂ€ller textbaserade problemlösning i matematik.

Syftet med detta examensarbeteÀr att undersöka nÄgra grundskolelÀrares instÀllning till muntliga uppgifter i skolan. Med hjÀlp av intervjuer med fyra idag yrkesverksamma lÀrare i grundskolans Ärskurser 6?9 har jag undersökt i vilken utstrÀckning de införlivar muntlighet i sin undervisning samt hur de muntliga delarna bedöms. Studien tar Àven upp problemet talÀngslan, skillnader mellan lÀrares och elevers tal i klassrummet vad gÀller exempelvis taltid och talets innehÄll samt synen pÄ muntligt kontra skriftligt i skolsammanhang. Det har visat sig skilja i resultaten av de fyra intervjuerna bland annat beroende pÄ hur lÀnge de fyra lÀrarna varit verksamma inom yrket och vilken Ärskurs de undervisar i.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Denna studie grundar sig pÄ en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmÄga pÄverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan tvÄ personer och dels ett mobiltelefonsamtal. UtifrÄn teorier om den proaktiva hjÀrnan och det resursmÀssigt begrÀnsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer Àn vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer pÄtaglig dÄ försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktÀr. Resultaten visade sig ge stöd Ät hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utstrÀckning Àn vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte pÄvisa att denna distraktion blir mer tydlig dÄ personer utför mer komplexa uppgifter Àven om resultatet hade en tendens att gÄ i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlÀgg till debatten om hur öppna kontorslandskap (dÀr de anstÀllda stÀndigt exponeras för kollegors samtal) pÄverkar mÀnniskors arbetsprestationer..

Min avsikt har varit att utforma ett arbetsmaterial som ett komplement till de lÀromedel som finns idag. Det viktigaste för mig har varit att försöka utgÄ frÄn elevernas intresse och fÄnga deras nyfikenhet, att erbjuda stor variation pÄ uppgifter och arbetssÀtt och att sedan arbeta vidare med deras egna frÄgestÀllningar, men utifrÄn vissa givna uppgifter. FrÄgan varför blir central i ett reflekterande arbetssÀtt. Jag har gjort ett jÀmförelsememory, dÀr paren konstrueras med bilder frÄn Indien och Sverige, det vill sÀga en bild frÄn Sverige och en frÄn Indien, förestÀllande liknande situationer eller föremÄl. Detta Àr utformat utifrÄn teorier om vi-och-dom-kÀnsla, elevernas olika lÀrstilar, Gardners teorier om De sju mÀnskliga intelligenserna och multipla intelligenser, lÀrarnas möjlighet att nyttja sitt frirum i lÀroplanen samt kursplaner i framförallt bild, geografi, samhÀllskunskap och svenska.

Under mÄnga Är har det funnits en diskussion om att robotsystem 70 behöver bytas ut mot en mer modern kortrÀckviddig eldenhet. Vid luftvÀrnsregementet har ett konceptförslag framta-gits för en eventuell eftertrÀdare till det nuvarande robotsystemet. För att visa pÄ att det finns fler alternativ som kan vara tÀnkbara ersÀttare för robotsystemet har en analys av tre relativt olika eldenheter gjorts utefter vissa vÀrderingskriterier som Äterspeglas i Försvarsmaktens grundlÀggande förmÄgor. Analysen görs genom tre scenarion som skall spegla nÄgra av de uppgifter som ett kortrÀckviddigt luftvÀrn skall hantera. Detta för att visa pÄ fördelar och nackdelar med eldenheterna.

Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att fÄ reda pÄ vad det Àr för typ av matematikuppgifter anvÀndaren (eleven) kan möta. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Dessa Àr matematik, olika sÀtt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sÀtt att kategorisera datorprogram. Sammanfattningsvis visar resultatet att det Àr svÄrt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende pÄ val av program kan eleven möta uppgifter dÀr det matematiska innehÄllet innefattar allt frÄn ett upp till sex olika omrÄden av grundskolans matematik.