Gamification Àr en strategi som anvÀnder spelmekanismer och spelkomponenter för att skapa motivation och engagemang hos anvÀndare av olika typer av system. Denna studie syftar till att undersöka om gamification kan anvÀndas för att motivera anvÀndare av system för tillverkningsindustrin.Studien har genomförts med en initial litteraturstudie och kvalitativa intervjuer med experter inom gamification samt utveckling av system för tillverkningsindustrin. IntervjufrÄgor har dÀrefter stÀllts mot tidigare genomförd forskning, för att identifiera möjliga resultat.Resultatet av denna studie visar att spelmekanismer och spelkomponenter skulle kunna anvÀndas i ett system för tillverkningsindustrin, förutsatt att det finns ett tydligt affÀrsmÄl, mÀtbar och anvÀndbar data samt identifierade drivkrafter hos organisationens maskinoperatörer. Vidare har ett antal punkter identifierats som kan vara motiverande för en anvÀndare av system för tillverkningsindustrin:Möjlighet för operatörerna att följa utvecklingen i sitt expertomrÄdeKartlÀggning av operatörernas drivkrafter, vilken dÀrefter anvÀnds för att förbÀttra operatörernas arbetssituation, med exempelvis mer givande uppgifterBelöningar som utdelas Àr matchade mot operatörernas preferenser, med syfte att vara mer effektiva som motivationsskapare.

SAMMANFATTNING Syfte: Att med kvantitativa metoder försöka finna faktorer som kan förklara skillnaderna i mÀngd antibiotikaförskrivning mellan tandlÀkare i SkÄne och VÀsterbotten i Sverige. Metod: I denna utredande demografiska studie, gjordes en initial sökning i databasen Pubmed för att finna kvantitativa faktorer som pÄverkar tandlÀkares antibiotikaförskrivning. Statistiska uppgifter hÀmtades sedan frÄn olika svenska register och tolkades för resultatet. Resultat: Ingen enskild faktor som undersöktes kunde förklara den högre förskrivningen av antibiotika som ses i SkÄne. Resultaten stödjer hypotesen att det inte finns nÄgon kvantitativ faktor som kan förklara SkÄnes förskrivning av antibiotika. Slutsats: Skillnader i mÀngd ordinerad antibiotika mellan de tvÄ regionerna i Sverige kunde inte förklaras genom att undersöka de kvantitativa faktorerna som anvÀnts i denna studie. Skillnader i förskrivning Àr troligen ett resultat av kvalitativa faktorer och fler studier inom omrÄdet efterfrÄgas. Nyckelord: antibiotika, förskrivning, tandvÄrd, Sverige.

I Sverige har varje svensk medborgare rÀtt att ta del av allmÀnna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte Àr sekretessbelagda. Att en allmÀn handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen dÀr det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebÀr att sekretesslagens regler blir tillÀmpliga.I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos FörsÀkringskassan som Àr skyddade av sekretess och vilka som fÄr lÀmnas ut. Av uppsatsen framgÄr att det Àr FörsÀkringskassans handlÀggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lÀmnas ut eller inte. I vissa fall kan handlÀggare dock överlÀmna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgÄr hur bedömningen bör gÄ till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga.

Syfte Syftet med arbetet Àr, att genom studier av applicerande företags tillvÀgagÄngssÀtt vid framtagande av investeringsbeslutsunderlag och genom jÀmförelse av dessa med de utvÀrderingar företagen senare gjort, bedöma tillvÀgagÄngssÀttens tillförlitlighet och samtidigt visa i vilken utstrÀckning konventionella investeringskalkyler kan tillÀmpas vid bedömning av systemens vÀrde. Metod Jag har valt ut tre intervjuobjekt utifrÄn utbudet av applicerande företag. Vidare har jag intervjuat tvÄ företag som utvecklar automatiserade system för rekrytering för att fördjupa kunskaperna om systemen bakom lösningarna och för att ta del av dessa företags erfarenhet av omrÄdet. Slutsats TillvÀgagÄngssÀtten för framtagande av beslutsunderlag Àr olika frÄn fall till fall. Det gÄr inte att peka pÄ nÄgon eller nÄgra regelmÀssigheter i dessa. FörvÄnansvÀrt mÄnga av de intervjuade företagen har förbisett lönsamhetsbedömning vid beslutstillfÀllet och grundat beslutet pÄ lösa förhoppningar om odefinierade kostnadsbesparingar som systemet kan komma att generera. Dock Àr de underlag och uppgifter som framtagits av diverse bolag riktiga med reservation för referensfakta, det vill sÀga vilket utgÄngslÀge systemet vÀrderas mot.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Med antibiotika menas antibakteriella substanser som utvinns ur levande organismer men Àven syntetiskt framstÀllda lÀkemedel med antibakteriell effekt omfattas av begreppet. Utvecklingen av antibiotika till effektiva lÀkemedel för snart sextio Är sedan revolutionerade behandlingen av infektioner. Tack vare antibiotika, som i dag Àr en sjÀlvklar tillgÄng i vÄrt vÀlfÀrdssamhÀlle, kan bakteriesjukdomar hos mÀnniska och djur effektivt botas. Denna möjlighet hotas nu genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot antibiotika. Det finns i vÀrlden idag sjukdomsalstrande bakterier som Àr resistenta mot alla kÀnda antibiotika.

NÀr organisationer implementerar ett nytt ERP-systemligger deras intresse pÄkonkurrensfördelar och ekonomiska vinster. Det fokuseras pÄ vilka fördelar systemet kan georganisationeni form av snabbare ledtider, reducerade kostnader, bÀttre beslutsstöd och resursöversikt. Dessa konkreta fördelar ÀrÀvenlÀttare att hÄlla koll pÄ och att mÀta. SvÄrigheter finns i att hantera fördelar som systemet kan ge anvÀndarna. Implementation av ett nytt, verksamhetsövergripande, ERP-system kan pÄverka kÀrnprocesser, arbetsmönster och uppgifter.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling pÄ nÄgon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger pÄ material frÄn databasen UngDOK dÀr uppgifter frÄn inskrivnings- och utskrivningsformulÀr som mottagningarna anvÀnder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanstÀllts och analyserats. FrÄgestÀllningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gÀller könstillhörighet och psykisk hÀlsa vid pÄbörjad öppenvÄrdsbehandling. En annan frÄgestÀllning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremÄl för varierade beroende pÄ kön. Resultatet visade att flickor i regel mÄr psykiskt sÀmre Àn pojkar.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet Àr att ge ett förslag pÄ hur man som lÀrare kan engagera och motivera fler elever till att strÀva efter att nÄ mÄlen i Àmnena svenska och historia pÄ högstadiet. UtifrÄn tidigare forskning, olika teoretiker, lÀroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgÄr frÄn ett tematiskt arbetssÀtt dÀr skönlitteratur har en central roll i temat och dÀr lÀromedel ersÀtts med olika varierade moment som film, museum besök, gÀstförelÀsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus pÄ Franska revolutionen, ideologier och de samhÀllströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar bÄde i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet strÀcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

I denna komparativa studie av anvÀndbarhet undersöktes telefonerna Sony Ericsson T630, Simens S65 och Nokia 6230 för att kunna se vilka felassociationer deras respektive grÀnssnitt ger upphov till. Studien Àr gjord dÀrför att jag fann de metoder för att studera grÀnssnitt i mobiltelefoner jag kommit i kontakt med fokuserade alltför mycket pÄ effektivitetsaspekten av anvÀndbarhet. Metoderna var inriktade pÄ vana anvÀndare och för studier av mÀnniskor med relativt liten erfarenhet var de obrukbara. Under arbetet har en ny metod för studier av denna typ tagits fram med fokus pÄ ÀndamÄlsenlighets-aspekten av ISO 9241-11. Jag har undersökt hur vÀl sju medelÄlders personer klarat av de olika grÀnssnitten och kartlagt deras tidigare mobiltelefonvanor.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvÄrdnadsarbetet med palliativa patienter samt sjuksköterskans upplevelser att stödja dess nÀrstÄende. Litteraturen söktes pÄ databasen Elin@Dalarna. Valet av vetenskapliga artiklar gjordes med hjÀlp av titel och abstrakt för att se om innehÄllet var relevant för studien. Till resultatet anvÀndes totalt 17 vetenskapliga artiklar som var skrivna pÄ engelska. Artiklarna granskades med hjÀlp av granskningsmallar som bedömde artiklarnas tillförlitlighet med hjÀlp av ett poÀngsystem.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur sprÄkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och mÄlinriktat arbete med smÄgrupper kan utföras i Är 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrÄnperspektiv eftersom jag sjÀlv Àr en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat tvÄ lÀrare om varför de anser att arbetssÀttet gynnar elevers sprÄkutveckling och Àven dokumenterat svar frÄn en frÄgestÀllning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget pÄverkar deras sprÄkutveckling. Jag har ocksÄ studerat vad som stÄr i litteraturen kring min frÄgestÀllning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, sprÄkutveckling genom integrerad undervisning, sprÄkutveckling genom samarbete i smÄgrupper och modersmÄlslÀrarnas delaktighet.

En organisations vÀrderingar beskriver för medlemmarna hur organisationen önskar att vara eller bli, vÀgleder medlemmarna om vilka beteenden som Àr önskvÀrda och om hur organisationens mÄl ska nÄs. En stark och enad organisationskultur dÀr alla strÀvar mot organisationens mÄl kan endast uppnÄs genom att medlemmarna delar organisationens vÀrderingar. I detta examensarbete har anstÀlldas attityder till sin organisations vÀrderingar undersökts. Mer specifikt, om de anstÀllda upplever att det Àr viktigt att dela organisationens vÀrderingar för att klara av sina uppgifter, om de delar organisationens vÀrderingar och hur vÀrderingarna kommer till uttryck i deras dagliga arbete. Tio intervjuer har genomförts med en yrkesgrupp i organisationen Samhall.