Det pÄgÄr en transformering av svenska stridskrafter till följd av en förÀndradomvÀrldsbild och en teknisk utveckling. Obemannade farkoster studeras och bedömskunna tillföra vÀrdefulla förmÄgor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nyttan med smÄ UAV-system för bataljonsnivÄnvid en internationell militÀr operation. De fyra utvalda basfunktionerna ledning,underrÀttelser, verkan och skydd utgör analysfaktorer.Uppsatsens resultat omfattar en kontextuell del och en teknisk del. Den omfattar Àven envÀrdering av smÄ UAV-system i ett typfall, strid i bebyggelse. Uppsatsen visar att detfinns ett flertal uppgifter inom basfunktionerna, som smÄ UAV-system kan lösa medvarierad förmÄga.

Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av lÀrare som bedriver undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ dessa lÀrares attityder till och erfarenheter av momentet friluftsliv. UtifrÄn nyligen publicerade uppgifter om att friluftslivsmomentet i skolorna har minskat och att lÀrare finner det svÄrt att tillÀmpa utförde vi ett antal intervjuer med lÀrare frÄn olika skolor i medelstora kommuner i södra Sverige. Vi har i tidigare forskning funnit svar pÄ hur man tidigare sett pÄ och arbetat med friluftsliv pÄ olika sÀtt. Intervjuerna som utfördes var kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ lÀrarnas Äsikter kring Àmnet friluftsliv.

Radiofrekvensidentifiering (RFID) Àr en teknik som har funnits en lÀngre tid men aldrig fÄtt nÄgot riktigt genombrott pÄ marknaden. Intresset för tekniken finns, men anvÀndandet har inte tagit fart. Anledningen till detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad detta beror pÄ.Uppsatsen har tvÄ syften dÀr huvudsyftet Àr att undersöka vilka faktorer som har pÄverkat utvecklingen av RFID negativt, dÀrefter ett bisyfte som Àr att undersöka hur framtiden för RFID ser ut.Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteratur samt intervjuer av tvÄ respondenter, som anvÀnder sig av RFID i sitt arbete. Den ena respondenten utvecklar RFID lösningar till andra företag, medan den andra respondenten arbetar som forskare. För att komma fram till en slutsats jÀmför vi litteratur med de uppgifter som kommit fram genom intervjuerna.

Denna examensuppsats skrevs under utbildningen pÄ speciallÀrarprogrammet pÄ Malmö Högskola under vÄren 2015. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr talet Àr tankens redskap. Jag har genom fokusgrupper och lÀrarnas reflektioner i form av dokument samlat in min empiri. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrÄn Kintsch och Rawsons modell för lÀsförstÄelseprocessen och bedömningens olika former. Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna, nÀr de bedömer elever, bedömer hur vÀl eleverna kan genomföra olika aktiviteter kopplade till lÀsförstÄelse.

Uppdragstaktiken har under mÄnga Är varit den ledande ledningsfilosofin i Försvarsmakten.En ledningsfilosofi som vÄr MilitÀrstrategiska doktrin frÄn 2002 sÀger att vi ska tillÀmpa ochsom mÄnga av oss officerare, pÄ olika nivÄer anser sig tillÀmpa. Min erfarenhet frÄnFörsvarsmakten visar att vi inte alla gÄnger har uppdragstaktik i fokus och min hypotes harvarit att vi inte lever som vi lÀr. Detta mÄste bero pÄ nÄgonting och syftet med uppsatsen Àratt undersöka huruvida det svenska sÀttet att tolka uppdragstaktik mÄste omformuleras ochinom vilka Àmnen uppdragstaktik ska utbildas i med hÀnsyn till andra förÀndringar som skettinom den svenska Försvarsmakten avseende teknikutveckling, nya uppgifter,omstruktureringar, tillkomsten av olika doktriner etc.Inom ramen för uppgiften har följande frÄgor besvarats:? Vad har den svenske officeren för utbildning/skolning avseende uppdragstaktik?? Hur tolkar den svenske officeren uppdragstaktik?? Hur tillÀmpar den svenske officeren uppdragstaktik?Resultatet visar enligt respondenterna pÄ en samstÀmmig syn att det behövs bÄdeklargöranden och Àndringar inom den militÀra utbildningen för att den svenske officerenskall kunna förstÄ och tillÀmpa uppdragstaktik pÄ ett optimalt sÀtt.

VÄrt intresse för Àmnet vÀcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vÄrdnadstvister till skillnad frÄn tidigare oftare dömde till mÀnnens fördel och att flera barn dÀrigenom hamnade hos olÀmpliga fÀder. Syftet med arbetet var att undersöka om de Àndringar som gjordes i förÀldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bÀsta tillÀmpades. Som undersökningsmaterial anvÀnde vi förarbetena till Àndringarna i förÀldrabalken, domar frÄn hovrÀtten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat frÄn Högsta domstolen. Vi fann att lagÀndringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vÄrdnad Àven i fall dÀr misstankar fanns om vÄld och övergrepp frÄn fÀdernas sida mot mödrar och barn.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och förstÄ hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i matematik inom grundskolan. Vi har undersökt hur en Àmnesintegration kan se ut och vilka konsekvenser den kan ge. Datainsamlingen genomfördes utifrÄn intervjuer som var av halvstrukturerad form. Undersökningen genomfördes pÄ en skola som anvÀnder sig av Àmnesintegration som ett kontinuerligt inslag i matematikundervisningen. Samarbetet leds av en matematiklÀrare och en danslÀrare, Àven rektorn pÄ skolan utgör en del av samarbetet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen pÄ förskolan pÄverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivÄer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans lÀroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollÀrare. Deras utsagor har analyserats utifrÄn ett maktperspektiv med utgÄngspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har ocksÄ analyserats frÄn ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna.

UtifrÄn utvecklingen av smygteknik för stridsfartyg Àr det av intresse att studera densvenska flottans nya roll inom de framtida internationella uppgifterna. Syftet med dennauppsats Àr att studera hur signaturanpassning inverkar pÄ stridsfartygens förmÄga underdessa uppgifter. FrÄgestÀllningen Àr: Hur pÄverkar signaturanpassning ett fartygsförmÄga dÄ det anvÀnds vid internationella humanitÀra och fredsfrÀmjande operationer?I avhandlingen diskuteras signaturanpassningens betydelse utifrÄn de tre följandepunkterna:- Olika former av signaturanpassning av fartyg- Tre olika svenska fartygstyper som Àr aktuella för internationella insatser- Teorier om vilken roll de marina stridskrafterna har i humanitÀra ochfredsfrÀmjande insatserFördelar och nackdelar summeras och kommenteras. Det framkommer tvÄ huvudsakligaslutsatser.

PatientnÀrmre vÄrd Àr en relativt ny vÄrdmodell som förekommer pÄ fler och fler avdelningar pÄ sjukhus i Sverige. Modellens mÄl Àr att sjuksköterskans administrativa uppgifter ska minskas för att tiden istÀllet ska tillbringas i patientens nÀrhet. Denna nÀrhet ska medföra en ökad omvÄrdnadskvalité samt förbÀttrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbeta med PatientnÀrmre vÄrd. Under datainsamlingen anvÀndes semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk ansats anvÀndes för att analysera resultatet.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförrÄd. Materialet bestÄr av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen Àr genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekrÀftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lÀrarna har en varierad ordkunskapsundervisning dÀr eleverna fÄr lÀra sig nya ord genom textlÀsning, skriftliga uppgifter, film, sÄnger, körlÀsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. LÀrarna undervisar om ordbildning nÀr det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare Àn att fokusera pÄ att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under sÀrskilda lektioner.     Samtliga lÀrare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

Vittnesbeviset Àr det vanligaste och viktigaste bevismedlet. Ofta kan vittnesuppgifter vara den enda bevisningen i ett mÄl och fÄr dÀrför en avgörande betydelse för mÄlets utgÄng. Vittnesutsagor Àr dock ett relativt otillförlitligt bevismedel och vissa problem som Àr specifika för vittnesbeviset kan uppstÄ vid domstolens vÀrdering av vittnets uppgifter. Har vittnet t.ex. varit alkohol- eller drogpÄverkad nÀr denne gjorde sina iakttagelser av en hÀndelse, mÄste domstolen ta detta i beaktning vid vÀrderingen.

Vittnesbeviset Àr det vanligaste och viktigaste bevismedlet. Ofta kan vittnesuppgifter vara den enda bevisningen i ett mÄl och fÄr dÀrför en avgörande betydelse för mÄlets utgÄng. Vittnesutsagor Àr dock ett relativt otillförlitligt bevismedel och vissa problem som Àr specifika för vittnesbeviset kan uppstÄ vid domstolens vÀrdering av vittnets uppgifter. Har vittnet t.ex. varit alkohol- eller drogpÄverkad nÀr denne gjorde sina iakttagelser av en hÀndelse, mÄste domstolen ta detta i beaktning vid vÀrderingen.

DÄ den svenska offentliga sektorn handlar kontorsmaterial, idrottsarenor, tjÀnster eller andra former av inköp hamnar detta under benÀmningen offentlig upphandling. Den totala summan av offentlig upphandling i Sverige uppskattas överstiga 500 miljarder svenska kronor Ärligen. NÀr en offentlig upphandling skall genomföras skapas ett förfrÄgningsmaterial frÄn upphandlaren genom vilket leverantörer fÄr lÀmna anbud om att kunna slutföra det kontrakt som erbjuds. NÀr anbuden kommer in Àr det upphandlarens uppgifter att avgöra vilket anbud som Àr det mest fördelaktiga, detta genom att vÀga olika faktorer emot varandra. Denna studie undersöker ifall faktorn pris prioriteras i denna beslutsfattande situation frÄn upphandlaren.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur elever pÄ omvÄrdnadsprogrammets tredje Är ser pÄ sin utveckling av synen pÄ arbetslivet under utbildningstiden. Intresserat har sÀrskilt legat pÄ deras syn pÄ ett arbete inom Àldreomsorg och pÄ hur de ser pÄ omvÄrdnadsyrkets status. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta respondenter. Resultatet av studien Àr att eleverna har haft positiva förvÀntningar pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och de praktiska inslagen Àr centrala i valet av omvÄrdnadsprogrammet. Eleverna har Àndrat sin syn pÄ att arbeta inom Àldreomsorgen till det positiva, i de flesta fallen.