Vi undrade i denna undersökning vilka anvÀndbarhetsproblem en stor informationsrik webbplats skulle kunna tÀnkas ha. För att ta reda pÄ detta gjordes en heuristisk utvÀrdering, dÀr specialister genom ett antal etablerade anvÀndbarhetsprinciper studerade en stor och komplex webbplats, för att se vilka principer den bröt emot. Baserat pÄ denna undersökning utformades sedan ett anvÀndningstest dÀr tolv deltagare fick ett antal uppgifter att lösa pÄ webbplatsen. Resultatet av anvÀndningstestet och den heuristiska undersökningen analyserades sedan genom teoretiska utgÄngspunkter och det konstaterades sedan att webbplatsen inte uppfyllde de anvÀndbarhetskrav som genom teorin tagits fram. Vidare konstaterades det Àven att de anvÀndbarhetsproblem som en stor webbplats skulle kunna tÀnkas ha rörde informationsarkitekturen, informationsmÀngden och hjÀlpfunktionerna..

Syftet med detta arbete var att jÀmföra vad lÀrare respektive lÀrarstudenter uppfattar som viktigt nÀr de beskriver lÀraryrket med betoning pÄ vÀrdegrundsarbete. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som insamlingsmetod. Resultat blev att bÄde lÀrare och lÀrarstudenter framförallt betonade Àmneskompetens och den socialt fostrande kompetensen som viktiga i lÀraryrket. Trots detta uttryckte lÀrarna en önskan att prioritera Àmnesundervisning framför andra uppgifter vilket inte var lika tydligt hos lÀrarstudenterna. LÀrarna vill inte ha den fostrande uppgiften i skolan.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur konkreta och abstrakta uppdrag pÄverkar konsumenters köpbeteende i livsmedelsbutiker. Genom en kvantitativ studie pÄ Ica Maxi i Karlstad undersöktes hur uppdragets karaktÀr pÄverkar faktorer som antal observationer, spenderad tid i butiken samt antal produkter i varukorgen. Resultatet visade pÄ en skillnad i hur konkreta och abstrakta uppgifter pÄverkar konsumenters beteende. Respondenter med ett konkret uppdrag gjorde fler observationer samt tog lÀngre tid pÄ sig för att ta sitt beslut. Studien fann Àven att konsumenters beteende frÄn ett uppdrag inte pÄverkade beteendet i kommande uppdrag.

MÄnga elever anser att SO-Àmnena Àr trista och jobbiga. Som blivande SO-lÀrare kÀnns detta faktum inte bra och mina tankar gÄr direkt till att det mÄste gÄ att göras nÄgot Ät. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sÀtt att höja intresset. Lokalhistoria Àr inte bara ett sÀtt att lÀsa historia utan det finns förutsÀttningar att integrera alla skolans Àmnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nÀra eleven och möjligheter finns att pÄ ett sÀtt vÀva in praktiska studier.

Uppsatsen Àr skriven med utgÄngspunkt i att understödjande förbands bidrag i operationer i stadsmiljö sÀllan nÀmns i reglementen, samt att förstÄelse för hur telekrigsförband upptrÀder och deras unika förmÄgor Àr generellt sÀtt lÄg inom försvarsmakten. Mitt syfte Àr att tydligöra hur en telekrigsenhet med dess unika förmÄga kan bidra till lösande av uppgifter i en MOUT-operation. I min uppsats försöker jag med hjÀlp av ett teoretiskt synsÀtt svara pÄ vad en telekrigsenhet kan bidraga med i en operation av ett MOUT-koncept. För att besvara denna frÄga anvÀnder jag mig av en kvalitativ textanalys och intervjuer. Resultatet som framkommer Àr att en telekrigsenhet Àr en unik resurs som kan bidra med unika underrÀttelser och verkan, frÀmst kopplat till stegen förstÄ, fÄ bÀttre lÀgesuppfattning samt att kunna engagera motstÄndaren i en MOUT-operation..

Att möta och stödja nÀrstÄende till svÄrt sjuka patienter Àr en av sjuksköterskans mÄnga uppgifter. Författarparet har genomfört en empirisk kvalitativ intervjustudie om hur nÀrstÄende uppfattar att de blivit bemötta inom kirurgisk verksamhet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem stycken deltagare vars anhöriga vÄrdas eller vÄrdats för malign sjukdom i övre mag- tarm kanalen inom kirurgisk verksamhet. Syftet med studien var att fÄ ökad kunskap i hur nÀrstÄende uppfattar bemötandet. Vidare var syftet att ta reda pÄ hur anhöriga önskar bli bemötta.

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever pÄ konstnÀrlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation pÄ Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte Àratt undersöka upplevelser av feedback frÄn lÀrarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre Ärskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrÄn metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mÄl och syfte med uppgifter ofta Àroklara och att feedback pÄ skolan brister i bÄde kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar Àr viktig.Eleverna önskar att lÀrarna tydligare uttrycker sina Äsikter. UtöverfrÄgestÀllningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag pÄ reflektionsÀmnen, riktade till lÀrarna..

Vinterkriget 1939-1940 vÀckte, hos det svenska folket, starka kÀnslor av samhörighet med Finland och mÄnga valde att aktivt stÀlla upp pÄ de finska bröderna och systrarnas sida. Efter pÄtryckningar beslutade Sveriges regering att ge tillÄtelse att bilda en frivillig militÀrstyrka och som ett led i detta bildades en frivillig flottilj, F19. F19 deltog i Vinterkriget mellan januari och mars 1940. Denna uppsats undersöker hur flottiljen och dess uppgifter överrensstÀmde med regeringens politik före, under och efter konflikten. Under Vinterkriget, liksom hela andra vÀrldskriget syftade den svenska regeringens politik till att till varje pris undvika att dras in i kriget.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan anvÀndas för att bedöma hur likvÀrdigt betyg sÀtts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvÀrdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning dÀr diagnosen jÀmförs med nationella prov skulle ge ett sÀkrare svar angÄende diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmÄga att förutsÀga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare Àn sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielÀrarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sÀtter betyg pÄ olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förÀndras över sommarlovet..

Syftet med undersökningen Àr att undersöka om sprÄkförstÄelsen i svenska pÄverkar elevers förmÄga att lösa matematiska textuppgifter. StrÀvan Àr att undersöka om det Àr sprÄkförstÄelsen eller matematikförstÄelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet Àr Àven att undersöka nÄgra pedagogers medvetenhet om detta och ta reda pÄ hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi anvÀnde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkÀt och kvalitativa intervjuer. I enkÀtundersökningen deltog 40 elever frÄn Är 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.

Jag hade frÀmst en förhoppning med detta arbete och det var att försöka öka medvetenheten hos en grupp flickor i tonÄren kring risker med Internet. Dessa flickor, 15 till antalet, var mellan 13 och 14 Är. Med risker menar jag allt sÄdant som kan skada en mÀnniska psykiskt, fysiskt eller emotionellt. Vi arbetade med olika uppgifter sÄsom gruppdiskussioner och olika vÀrderingsövningar. Till min glÀdje fann jag att de flesta i försöksgruppen var rÀtt upplysta i detta Àmne och framförallt intresserade.

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt pÄ barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den hÀr studien syftar vi till att förstÄ brusets effekt och underlÀtta för individer med koncentrationssvÄrigheter samt för individer som lyckas sÀmre med kognitiva uppgifter. Vi vill ocksÄ gÄ djupare och se om personer som inte lyckas sÄ bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjÀlp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fÄtt titta pÄ ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt pÄ personer med koncentrationssvÄrigheter samt pÄ personer vars prestation var sÀmre i experimentet.

Denna rapport behandlar hur aggregattabeller kan administreras av lagrade procedurer i en databasserver. MÄlet Àr att skapa en parser som kan hantera aggregattabeller transparent för de applikationer som anvÀnder databasen. För att kunna uppfylla transparens mÄste denna parsern kunna dra slutsatser om databasstrukturen. Genom att identifiera nödvÀndig metadata och sedan placera den i ett repository, kan parsern dra sÄdana slutsatser. Identifiering redovisas i rapporten genom en metadatastudie, vilken ligger till grund för metodens genomförande.

Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

FörvÀntningsgapet har diskuterats mycket de senaste Ären pÄ grund av företagsskandaler, men mÄnga anser att förvÀntningsgapet uppkommer pÄ grund av passivitet hos revisorn. FörvÀntningsgapet uppstÄr nÀr revisorerna och intressenterna har skilda Äsikter om revisorns uppgifter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det förekommer nÄgot förvÀntningsgap mellan mikroföretag och revisorer, vad revisorer anser att de skall utföra i ett mikroföretag samt vilka konsekvenser ett eventuellt förvÀntngsgap innebÀr för mikroföretagen. Tidigare studier har behandlat förvÀntningsgap ur olika perspektiv, dock har ingen studie behandlat mikroföretag. För att ta reda pÄ om det existerar ett förvÀntningsgap har vi tillÀmpat en fallstudie, dÀr tre företag och tvÄ revisorer varit delaktiga.