Sociala medier Àr nÄgot de flesta anvÀnder sig utav idag, bÄde företag och privatpersoner. Internet Àr ett bra forum för att uttrycka sina Äsikter pÄ nÀr möjligheten att vara anonym finns och att det sprids snabbt. Spridningsmöjligheterna Àr bra nÀr de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt sÄ som att sprida nyheter och annan viktig information. SÀmre blir det nÀr uppgifter som uppfattas krÀnkande sprids snabbt vilket leder till en större skada Àn nytta. Denna spridning bidrar idag till att krÀnkningsbrotten blir grövre nÀr fler personer fÄr ta del av de krÀnkande uppgifterna.

Tyreoideasjukdomar Àr vanliga, de förekommer i alla Äldrar och Àr vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebÀr brist pÄ tyreoideahormoner som reglerar kroppens ÀmnesomsÀttning. Det finns mÄnga subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit Àr den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de lÀkemedel som finns Àr LevaxinŸ och Euthyrox.

Tyreoideasjukdomar Àr vanliga, de förekommer i alla Äldrar och Àr vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebÀr brist pÄ tyreoideahormoner som reglerar kroppens ÀmnesomsÀttning. Det finns mÄnga subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit Àr den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de lÀkemedel som finns Àr LevaxinŸ och Euthyrox.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka om sprÄkförstÄelsen i svenska pÄverkar elevers förmÄga att lösa matematiska textuppgifter. StrÀvan Àr att undersöka om det Àr sprÄkförstÄelsen eller matematikförstÄelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet Àr Àven att undersöka nÄgra pedagogers medvetenhet om detta och ta reda pÄ hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi anvÀnde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkÀt och kvalitativa intervjuer. I enkÀtundersökningen deltog 40 elever frÄn Är 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra arbetslags funktion, uppgifter och samarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi besökte tre skolor dÀr vi tidigare har gjort vÄr verksamhetsförlagda utbildning. PÄ dessa skolor valdes sex lÀrare ut som arbetar i fyra olika arbetslag. LÀrarna intervjuades enskilt och vi anvÀnde oss av kvalitativ metod. Undersökningen visar att arbetslaget har olika betydelse för olika pedagoger beroende pÄ hur arbetslaget ser ut.

All systemdokumentation som finns pÄ Flextronics Àr dokumenterad pÄ en mall i Word. Utvecklingen inom Flextronics WE, Karlskrona Àr stor. MÄnga datasystem anvÀnds pÄ företaget inom olika avdelningar lokalt men Àven i Europa, och ingen gemensam ruin för hanteringen av systemdokument finns. Helpdesken pÄ Flextronics servar hela Karlskrona och vÀstra Europa pÄ deras datasystem och nÀtverk. VÄr uppgift Àr att ta fram en kravspecifikation för hantering av systemdokumentationen. För att helpdesken skall kunna utnyttja denna information krÀvs att informationen lagras pÄ ett enkelt och överskÄdligt sÀtt dÀr man lÀtt kan söka uppgifter. Lösningen skall vara Web-baserad sÄ att alla anvÀndare skall kunna utnyttja informationen bÄde internt och externt via företagets intranet..

MÄnga elever anser att SO-Àmnena Àr trista och jobbiga. Som blivande SO-lÀrare kÀnns detta faktum inte bra och mina tankar gÄr direkt till att det mÄste gÄ att göras nÄgot Ät. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sÀtt att höja intresset. Lokalhistoria Àr inte bara ett sÀtt att lÀsa historia utan det finns förutsÀttningar att integrera alla skolans Àmnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nÀra eleven och möjligheter finns att pÄ ett sÀtt vÀva in praktiska studier.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger pÄ en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjÀnst Àr den taktiska datalÀnken link 16. En avsikt med uppsatsen Àr att visa pÄ vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa tvÄ radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. PÄ grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns nÄgon internationell anpassningsförmÄga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmÄga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbÀttras pÄ befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmÄga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgÄngspunkt.Att förbÀttra skyddsförmÄgan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tillÀggsskydd innebÀr att fartyg fÄr helt förÀndrade förutsÀttningar att klara av nya hot och uppgifter och dÀrmed ocksÄ fÄ en förbÀttrad livslÀngd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som Àr realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer ocksÄ att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbÀrande konstruktioner..

Monster fyller en vĂ€ldigt viktig roll i dagens skrĂ€ckfilm och skrĂ€ckspel dĂ€r en av deras största uppgifter Ă€r att vara skrĂ€mmande. Denna uppsats Ă€r en studie som fokuserar pĂ„ hur man designar skrĂ€mmande monster inom spel och film. Vi har, med hjĂ€lp av teoretiska tolkningar, tagit reda pĂ„ faktorer som kan pĂ„verka vad mĂ€nniskor ser som monster samt hur man kan göra monstret skrĂ€mmande pĂ„ en kognitiv nivĂ„. Exempel pĂ„ sĂ„dana hĂ€r faktorer Ă€r kultur, etnicitet, religion. Även sexism och rasism har en betydelse i detta samband.

Syftet var att jag skulle undersöka huruvida kamratbedömning kan anvÀndas för att frÀmja att elever blir mer delaktiga i bedömningen av sin kunskapsutveckling. Med elevernas lÀrande i fokus vill jag ge eleverna möjlighet att sjÀlva fÄ syn pÄ var de befinner sig i sin utveckling och i interaktionen med lÀraren och andra elever fördjupa sin förstÄelse och se möjliga vÀgar vidare i lÀrandet. Jag har genomfört klassrumsobservationer som har spelats in, jag har analyserat resultatet och kommit fram till att kamratbedömning hjÀlper elever dels att förstÄ var de befinner sig i lÀrandeprocessen, dels hur de ska arbeta vidare med sina uppgifter och framöver i undervisningen i Àmnet. LÀraren kan i den inspelade kamratbedömningen fÄ syn pÄ vilka fÀrdigheter som övas och anvÀnds i elevernas kamratbedömning och anvÀnda den för bedömningsarbete och betygsÀttning..

Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda pÄ vad lÀrare i dagens skola anser om problemlösning. Vad tycker de egentligen att problemlösning Àr, och hur arbetar de problemlösande? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Informanterna var matematiklÀrare i mellanstadiet, och alla intervjuer spelades in pÄ band. DÀrefter transkriberades informanternas svar och sammanstÀlldes i fyra kategorier.

I denna uppsats undersöker jag 33 vanliga svenskars attityder till orden mormor och farmor, utifrÄn hypotesen att mormor upplevs som varmare och intimare och farmor som kÀrvare och mer distanserat. Undersökningen avser ocksÄ huruvida en eventuell attitydskillnad kan kop-plas till hur ofta informanten har trÀffat sin mormor och farmor. Undersökningsmetoden har bestÄtt i en enkÀtundersökning som huvudsakligen lÀt informanten skatta en rad slÀktskapsord pÄ s.k. Osgood-skalor, men samlade Àven in uppgifter om informantens umgÀnge med sin mormor och farmor under barndomen. Resultatet visar att mormor skattades högre Àn farmor och att mÀnnen pÄ ett tydligt sÀtt skattade farmor högre Àn vad kvinnorna gjorde.

Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som förvÀntas öka kraftigt de kommande Ären. LivsstilsförÀndringar och egenvÄrd Àr grunden i behandlingen och sjuksköterskors uppgifter Àr att utbilda, stödja och motivera patienterna. Syftet var att beskriva patienters och sjuksköterskors uppfattningar av sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande roll vid diabetes typ 2. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie inkluderande Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehÄllsanalys.

Exekutiva funktioner Ă€r nödvĂ€ndiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sĂ€mre i uppgifter som mĂ€ter sĂ„dana förmĂ„gor, jĂ€mfört med fullgĂ„ngna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r hos för tidigt födda (n=83) och fullgĂ„ngna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5Âœ Ă„r, medan förĂ€ldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5Âœ Ă„r förklarade mer hos de fullgĂ„ngna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid bĂ„de 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r och blev i vissa fall förstĂ€rkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sĂ„rbarhet över tid.