Sökresultat:
2119 Uppsatser om Kapitalökning - Sida 48 av 142
Sociala fotspÄr pÄ Internet: Jag vet vad du gjorde... just nu
Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.
Esther Ellqvist, kvinna och konstnÀr kring sekelskiftet 1900
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.
F?renkla och f?rb?ttra ? Men f?r vem? En analys av SOU 2024:36
Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna.
Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter.
Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.
Jag fattar inte det hÀr, jag behöver hjÀlp!: en studie om
lÀrande i matematik ur olika (special-) pedagogiska
perspektiv
Syftet med vÄr studie var dels att belysa vilket (special-)pedagogiskt perspektiv som avspeglas i den enskilda pedagogens matematikundervisning, dels skapa förstÄelse för hur pedagoger uppfattar att undervisning kan relateras till elever som inte kan tillgodogöra sig de grundlÀggande kunskaperna i matematik. Under författandet av vÄr studie fördjupade vi oss i litteraturstudier som berörde begreppen matematiksvÄrigheter och dyskalkyli. Som analysverktyg i studien har vi anvÀnt oss av det relationella och det kategoriska perspektivet samt begreppen makt, kapital, habitus och fÀlt. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och vi utförde fem intervjuer och fem observationer med pedagoger som Àr verksamma i grundskolans tidigare Äldrar (Är 1-6). Resultatet visade en tendens till att majoriteten av pedagogernas instÀllning till begreppen allmÀnna matematiksvÄrigheter och dyskalkyli samstÀmde och att det förekommer elever i skolan som har svÄrigheter att lÀra sig matematik.
Tack fo?r maten! : En fallstudie av systemet fo?r biogasproduktion fra?n matavfall fra?n husha?ll i Solna stad
Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.
Framtidstro i förorten; En studie om hur ungdomars levnadsförhÄllanden pÄverkar deras sÀtt att tÀnka om framtiden
VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur ungdomar, 16-20 Är, i LÀrjedalen ser pÄ sin framtid med fokus pÄ arbetsliv samt hur deras nuvarande situation kan pÄverka deras sÀtt att tÀnka kring detta. Vidare Àr vÄra frÄgestÀllningar 1) Hur ser ungdomarnas nuvarande situation ut, utifrÄn deras familjeförhÄllanden, klass och etnicitet? 2) Hur tÀnker ungdomarna kring sin framtid vad gÀller arbetsliv? 3) PÄ vilket sÀtt samverkar ungdomarnas familjeförhÄllanden, klass och etnicitet med varandra? 4) Hur kan ungdomarnas nuvarande situation pÄverka deras tankar om framtiden?Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv strategi och vi har valt att göra fem stycken semistrukturerade intervjuer med tre killar och tvÄ tjejer, alla med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Vidare har vi tematiserat resultatet enligt; familjeförhÄllanden, klass och etnicitet under kategorierna nuvarande situation och tankar om framtiden. Vi har analyserat resultatet utifrÄn systemteori, Bourdieus klasstÀnkande och strukturell diskriminering.
Will Love Tear Us Apart? : En studie av intrÀdesprocessen till goth-kulturen
Inledning Wallenbergare var frÄn början en elegant restaurangmatrÀtt bestÄende av en panerad kalvfÀrsbiff serverad med potatispuré, Àrtor, lingon och skirat smör. RÀtten torde vara uppkallad efter hÀradshövdingen Marcus Wallenberg nÄgon gÄng under 1930- talet. Det finns mÄnga historier om Wallenbergarens uppkomst men ingen tycks veta med sÀkerhet vem som serverade den för alldra första gÄngen.Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur val av styckningsdetalj, kryddning, temperatur och mixning pÄverkar den sensoriska kvaliteten i en Wallenbergare.Metod/material De tre metoder som anvÀndes under denna studie var en provmatlagning med en större mÀngd av variabler, en enkÀtundersökning gÀllande tidigare erfarenheter och uppfattningar om Wallenbergare samt en sensorisk bedömning av biffens sensoriska kvalitet.Resultat För att Wallenbergaren ska uppnÄ en konsistens av hög sensorisk kvalitet bör denna bestÄ av 75 % malt kalvinnanlÄr, 25 % kalvbrÀss, Àggula, grÀdde och salt. En Wallenbergare bör endast smaksÀttas med salt och nymald vitpeppar.Provernas samtliga ingredienser skall vara vÀl kylda för att uppnÄ högsta sensoriska kvalitet. De prover som blandades med handkraft erhöll en lÀgre sensorisk kvalitet Àn de prover som blandades mekaniskt.
Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att ansvara för omvÄrdnaden. : Intervjuer med fenomenologisk ansats
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.
Förmögenhetsskatten : Vilka samhÀllsekonomiska effekter fÄr ett borttagande?
I denna uppsats har vi undersökt om en förmögenhetsskatt Àr effektiv i en liten öppen ekonomi. Vi har undersökt om de politiska argumenten har stöd i teori och empiri. Den politiska diskussionen handlar frÀmst om förmögenhetsskattens inverkan pÄ tillvÀxt, jobb och nyföretagandet.Vi har i denna uppsats visat att en förmögenhetsskatt i en liten öppen ekonomi leder till att kapital flyr landet, minskat inhemskt sparande och skattepanering.En förmögenhetsskatt kan ocksÄ leda till att risktagandet i en ekonomi minskar vilket ger ett mindre utbud av riskkapital till nyföretagare..
Pa?verkan av avloppsla?ckage fra?n Stockholms kommun pa? Brunnsviken : En litteraturstudie
Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.
SmÄföretagares attityd till riskkapital: en fallstudie av fyra tillvÀxtföretag i teknikbranschen
En viktig samhÀllsdebatt pÄgÄr för nÀrvarande för att finna lösningar pÄ den rÄdande arbetslösheten. Lösningen verkar finnas hos smÄföretagarna dÄ studier visat att det Àr i dessa företag tillvÀxten skapas. NÄgot som hindrar denna tillvÀxt Àr svÄrigheten för smÄföretagare att erhÄlla finansiering. Experter talar om ett finansiellt gap dÀr utbud och efterfrÄgan pÄ kapital inte Àr i jÀmvikt. Detta beror dels pÄ en informationsasymmetri, dels pÄ flertalet faktorer hos bÄde finansiÀrer och företagare.
Kosttillskott : AnvÀndandet av kosttillskott bland olika idrotter
Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.
Idrott i skilda vÀrldar? En kvalitativ studie om motiven till och betydelsen av föreningsidrott för individer med ett handikapp
ABSTRAKT
Föreliggande studie avser att studera vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att vÀlja att föreningsidrotta som fritidsysselsÀttning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Den metod som vi har valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativa intervjuer. Det Àr Ätta informanter vilka har ett funktionshinder som Àr intervjuade och alla dessa Àr medlemmar i Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH). Det Àr deras svar som agerar utgÄngspunkt för studiens resultat. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr Pierre Bourdieus begrepp habitus, symboliskt kapital och socialt fÀlt samt begreppen investeringsvÀrde och egenvÀrde.
Kollektiv etnisk identitet som en central faktor i reproduceringen av socialt kapital inom etniska institutioner.
The purpose of this study is to first investigate how a group of Syriac women participating in the Syriac/Aramaic Academics Association (SAAF ? Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet) at a Swedish university perceive their ethnic identity, and maintain it in the mainstream Swedish society. Furthermore, it considers whether SAAF as an ethnic institution provides an arena for the reproduction of social capital in interaction with the women's families. This study is based on previous research and theories of ethnic identity and its role in the building of social capital within so-called ethnic groups. The method used for this study involves qualitative interviews, to achieve its aims.
LÀrande för framgÄng : ? En fallstudie i hur fo?retag kan la?ra sig av de processer som fo?ljer av kundmissno?je orsakat av reklam
Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.