Sökresultat:
2119 Uppsatser om Kapitalökning - Sida 47 av 142
Finansiell bootstrapping i tillvÀxtföretag
Under Är 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent frÄn föregÄende Är, vilket Àr positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och smÄföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. SmÄföretag har problem med att erhÄlla extern finansiering vilket Àr ett vitt omdiskuterat Àmne eftersom finansiering Àr av stor vikt för smÄföretags överlevnad och tillvÀxt, för att driva den ekonomiska tillvÀxten framÄt och skapa nya arbetstillfÀllen i samhÀllet. För att övervinna utmaningarna Àr det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhÄlla de nödvÀndiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benÀmns finansiell bootstrapping som Àr en strategi för att finansiera företag genom anvÀndning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller lÄna pengar.Syftet med studien Àr att skapa en djupare förstÄelse för finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som smÄ tillvÀxtföretag kan anvÀnda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för anvÀndningen av finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag, (3) identifiera hur anvÀndningen kan ta sig uttryck i smÄ tillvÀxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i smÄ tillvÀxtföretag.
K2 - Egenupparbetade immateriella tillgÄngar. En studie omfattande utgivare av programvara
Bakgrund och problem: Efter att redovisningen i Sverige traditionellt sett inte gjort nÄgonÄtskillnad mellan olika typer av företag sÄ tog BokföringsnÀmnden 2004 initiativ till KprojektetdÀr en uppdelning görs utifrÄn företagets storlek och associationsform. Det nyaregelverket för mindre aktiebolag, kallat K2, syftar frÀmst till förenkling. En förÀndring somgör att bland annat företag verksamma inom programutveckling kommer att pÄverkas i höggrad Àr att egenupparbetade immateriella tillgÄngar inte lÀngre tillÄts att aktiveras.Konsekvensen dÀrav Àr att det egna kapitalet och soliditeten minskar, vilket kan pÄverkasynen pÄ företagets ekonomiska stÀllning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur mindre företag av kategorin programvaruutvecklarepÄverkas av övergÄng till K2 avseende immateriella tillgÄngar i Ärsredovisningen och vaddetta fÄr för effekt pÄ eget kapital och soliditetsmÄttet.AvgrÀnsningar: Vi har valt att begrÀnsa studien till egenupparbetade immateriella tillgÄngar.Vidare kommer vi endast att undersöka aktiebolag som tillhör kategorin Utgivning av annanprogramvara (ej för dataspel), SNI-kod 58290.Metod: AngreppssÀttet i studien Àr kvantitativt, dÀr vi hÀmtat relevant data frÄn företagensÄrsredovisningar, vilket sedan sammanstÀllts i tabeller och diagram. Nyckeltal ochförÀndringar i dessa vid övergÄng till K2 har berÀknats.Resultat och slutsatser: En relativt liten andel av undersökt population kommer direktpÄverkas vid en övergÄng till K2 avseende att egenupparbetade immateriella tillgÄngar intelÀngre tillÄts aktiveras. Av de som pÄverkas sÄ innebÀr övergÄngen för flertalet en markantförÀndring i eget kapital och soliditetsmÄttet.
VALDELTAGANDE BLAND PERSONER MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDS?TTNING. En intervjuunders?kning med st?dpedagoger
Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara
v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte
l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt
som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med
intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till
st?d och service.
Ska du se pÄ lÀgenhet!? ? En undersökning om mÀklares bemötande av tvÄ olika sociokulturella identiteter
Hur kan sprÄksociologi anvÀndas för att skildra mÀnniskors bemötanden mot varandra? Det var frÄgan jag stÀllde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss Àr omedvetet medvetna om att alla mÀnniskor i de allra flesta situationer vÀrderar och vÀrderas av sina medmÀnniskor. Förenklat kan man sÀga att den som vÀrderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som vÀrderas lÀgre sjunker ocksÄ det sociokulturella kapitalet.
Vilka faktorer pÄverkar anvÀndandet av kunskapshanteringssystem?
Denna studie Àr en fallstudie i syfte att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar anvÀndande av kunskapshanteringssystem pÄ en arbetsplats med speciella förutsÀttningar. Det studerade fallet Àr en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar pÄ egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar pÄ att anvÀndande av andra system Àr en viktig faktor som kan förhindra bÄde delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jÀmförts med tre tidigare studier för att visa pÄ likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsÀttningar..
Vem tolkar barnets ba?sta? : En kvalitativ underso?kning av relationen mellan socialtja?nst och tingsra?tt vid va?rdnadso?verflyttningar enligt 6 kap 8 § FB
The purpose of this qualitative sociological law study is to examine the relationship between the social services and civil court to apprehend if knowledge about the child's best interest is transfered from social workers to the legal system. This have been done by investigating civil court cases concerning custody transition from biological parents to foster parents according to 6 chapter 8 paragraph in the law of parenting, built upon the legal principle of the best interests of the child. Eight cases has been examined by using a method of qualitative text analysis and categorised into five primary categories and three concepts linked to sections of the law. The material has been analysed through a sociological law perspective, social constructionist theory and attachment theory. The study shows that a variety of factors interacts when it comes to determining what?s in the best interest of the child .
PÄverkningsvariabler till nedskrivning av goodwill : Empirisk studie av bolag pÄ Stockholmsbörsens Large - och Mid Cap
Sedan 1 januari 2005 har stora delar av vÀrlden förÀndrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB. Införandet innebar en rad förÀndringar. IFRS infördes pÄ grund av att kapitalmarknaderna vÀxer sig allt större samt starkare, vilket krÀver att en harmonisering av redovisningsprinciper Àr att efterstrÀva. FörÀndringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar Àr bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förÀndrade sÄ att goodwill Ärligen skulle omprövas för att faststÀlla dess verkliga vÀrde, istÀllet för att Ärliga avskrivningar som tidigare var fallet. IFRS förÀndrade hur immateriella tillgÄngar skulle redovisas dÀribland redovisningen av goodwill. Goodwill Àr en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden. TillgÄngsposten goodwill utsÀtts stÀndigt för pÄverkan av sÄvÀl externa som interna pÄverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens stÀndiga förÀndring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrÄn bolagsledningen.
Kapitalstrukturens inverkan pa? bankers lo?nsamhet: bevis fra?n Europa : En kvantitativ studie o?ver banker inom EU under perioden 2006-2012
Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.
Att vara student och arbetstagare : En studie om studenter som jobbar vid sidan om sina studier och deras multipla roller, upplevda stress och kÀnslohantering.
Problembakgrund och problemdiskussion: HÄllbarhet Àr idag ett högst aktuellt begrepp dÄ vÀrlden stÄr inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar nÀr det kommer till dessa utmaningar och förvÀntas inte enbart strÀva efter vinstmaximering utan de förvÀntas Àven ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hÄllbarhetsarbete kan företag utfÀrda en hÄllbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) Àr de mest tillÀmpade frivilliga riktlinjerna för hÄllbarhetsrapportering. UndersökningsÀmnet behandlar hur kvalité pÄ hÄllbarhetsrapportering vÀrderas av investerare.
Flexibel utbildning : En fenomenografisk studie av distansutbildningen vid Umea? Universitet
Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.
Choosing independent upper secondary colleges A parental perspective
Resultatet av vÄr undersökning visar att förÀldrar med en högre utbildning i större utstrÀckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad pÄverkade sina barn i deras val Àn förÀldrar med en lÀgre utbildning. En tendens som vi kan se Àr att en majoritet av barnen sjÀlva letade upp den skola som de ville gÄ pÄ. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt belÀget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes Àven det som viktigt..
Att kÀnna sig svensk : En studie i svenskhet ur vuxna invandrares perspektiv
Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.
VÀrdepapperisering av fastigheters hyresflöden
En stor del av fastighetskrediterna pÄ den svenska fastighetsmarknaden kommer under de nÀrmsta Ären att refinansieras. Detta i kombination med striktare kapital- och likviditetskrav samt riskkontroll, innebÀr att fastighetsinvesterare kommer att söka sig till kapitalmarknaden för alternativa finansieringskÀllor. Detta öppnar upp för vÀrdepapperisering av fastigheters hyresflöden som ett intressant finansieringsalternativ. VÀrdepapperisering Àr ett förfarande som innebÀr att relativt homogena tillgÄngar eller fordringar med förutsÀgbara betalningsflöden överlÄtes till ett Special Purpose Vehicle (SPV) vars enda uppgift Àr att Àga tillgÄngarna eller fordringarna. FörvÀrvet finansieras genom att SPV:n emitterar obligationer eller andra lÀtt omsÀttningsbara vÀrdepapper som placeras hos investerare.
NÀtverkens betydelse för CleanTech-industrin i VÀstra Götalandsregionen
Clean Technology, CleanTech, Àr ursprungligen ett amerikanskt begrepp som relativt nyligen etablerades i Sverige. EU:s definition av CleanTech visar pÄ dess bredd: ?all teknik som Àr mindre skadlig för miljön Àn tillgÀngliga alternativ?. CleanTech-branschen har under den se-naste tiden fÄtt mycket uppmÀrksamhet och lyfts fram som en potentiell tillvÀxtindustri. Den avancerade tekniken som finns inom CleanTech leder ofta till en lÄng utvecklingsprocess som Àr kostsam och riskfylld för investerare, vilket lett till att CleanTech-företag har uttryckt svÄrigheter med att fÄ kapital till att utveckla sin affÀrsidé.
Valuestrategi baserad pÄ residualavkastning
Vi undersöker sambandet mellan residualavkastning pÄ eget kapital och aktieavkastning. Företagen pÄ Stockholmsbörsen delas in i tio portföljer utifrÄn storleken pÄ företagens residualavkastningar under en treÄrig rankingperiod. Portföljernas prestation pÄ börsen utvÀrderas sedan under en treÄrig testperiod. Totalt omfattar undersökningen Ätta rankingperioder med tillhörande testperioder. De genomsnittliga resultaten tyder pÄ att överreaktionshypotesen stÀmmer och att en valuestrategi Àr lönsam.