Bakgrund: Vi anser att en framtida utmaning är att bygga in en flexibilitet i den fysiska distributionen. Detta innebär att ett detaljhandelsföretag skall ha möjlighet att växla mellan att stundtals distribuera en och samma produkt via centrallager och stundtals direkt från producent till varuhus i förädlingskedjan, en flexibel fysisk distribution. Syfte: Syftet är att utröna förutsättningar för och konsekvenser av en flexibel fysisk distribution för de olika aktörerna i en förädlingskedja, i vilken detaljhandelsföretaget besitter en påtaglig maktposition. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom en fallstudie i IKEA:s förädlingskedja. Resultat: En integrerad förädlingskedja med ett tydligt supply chain synsätt, i vilken samtliga aktörer samarbetar och har incitament till medverkan, utgör en förutsättning för en flexibel fysisk distribution.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri.

När samhället drabbas av stora olyckor och kriser är den lokala insatsen av betydande viktför att skadeutfallet ska bli så litet som möjligt. Detta ställer krav på en gemensamdokumentationsplattform för att främja samverkan med berörda aktörer samt effektiviserakrishanteringsarbetet. I Sverige har Krisberedskapsmyndigheten utvecklat WIS, ett verktygspeciellt anpassat för att hantera dokumentation före, under och efter en kris. Idag användsflera olika verktyg inom kommun och länsstyrelse för att dokumentera och hanteradokumentation vid krishantering, vilket lett till att WIS inte används i sin fulla Kapacitet. Dengenomförda studien beskrev och analyserade hur länsstyrelse och kommun arbetar meddokumentation vid en krissituation och redogjorde även för eventuella orsaker till uteblivenanvändning av systemet WIS.

Kapaciteter kan vara till stor nytta, bland annat då partiella differentialekvationer ska lösas. Kapaciteter är dock i många fall väldigt svåra att beräkna exakt, speciellt i viktade rum. Vad som istället kan göras är att försöka uppskatta Kapaciteterna, vilket för ringar runt en fix punkt kan utföras med hjälp av fyra olika exponentmängder, underline{Q}_0, underline{S}_0, overline{S}_0 och overline{Q}_0, som beskriver hur vikten beter sig i närheten av denna punkt och i viss mån ger rummets lokala dimension.För att kunna dra nytta av exponentmängderna är det bra att veta vilka kombinationer av dessa som kan förekomma. För att få fram nya kombinationer använder vi olika sätt att mäta volym av klot med varierande radier. Dessa mått är definierade genom olika vikter.Det har tidigare funnits ett fåtal exempel på hur olika kombinationer av exponentmängderna kan se ut.

Sigtuna är en av de äldsta städerna i landet. Kyrkan S:t Olof är en av flera medeltida kyrkor i staden. Under hösten 2005 utförde Leica Geosystems en demonstrationsmätning med en laserskanner i S:t Olofs ruin. Från museets håll ville man därefter att hela ruinen skulle mätas upp tredimensionellt för att på ett bättre sätt kunna analysera komplicerade kronologiska händelser och förändringar.Man har tidigare inom vetenskapsgrenen byggnadsarkeologi upplevt problem med att åstadkomma en fullständig bild av en byggnad genom tvådimensionella ritningar. I en tredimensionell avbildning synliggörs rummet på ett mer fullkomligt och verklighetstroget sätt.

Enligt en analys som gjordes av Riksförsäkringsverket år 2002 har man konstaterat att av de långtidssjukskrivna så fick år 2000 tre procent diagnosen utbrändhet. Trenden var då också stigande. Sjukdomen kan orsaka stora konsekvenser för arbetsgivare i form av både kostnader, uteblivna prestationer och kompetensförlust. Jag har därför tyckt de angeläget att ta reda på vilka åtgärder som en organisation kan använda sig av för att förebygga arbetsorsakad utbrändhet bland personalen och även att se om det finns olika arbetsmiljöförhållanden som kan vara orsak till att anställda blir utbrända. Detta är också mitt syfte med uppsatsens studie som är upplagd som en hermeneutiskt inriktad litteraturstudie.

1974 tog Sveriges riksdag ett beslut rörande den offentligt understödda teaterverksamheten. Ansvaret för utvecklingen lades på kommuner och landsting för att teaterverksamheten skulle utvidgas i hela landet. Subventioneringen av denna verksamhet är mycket omdebatterad och åsikterna är många angående hur skattemedlen ska användas samt var de gör mest nytta. Vår uppsats har sin grund i denna debatt då vi fått i uppdrag av ett kommunalråd från ett oppositionsparti i Uppsala att undersöka subventioneringen av ett antal stads- och länsteatrar. Vi har för avsikt att jämföra Upsala Stadsteater med åtta av landets stads- och länsteatrar för att mäta verksamheternas effektivitet.

Dagens mjölkkor har Kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Forskningen gällande hjärt-kärlsjukdom har tidigare utgått från män och överförts till kvinnor trots att det finns skillnader i sjukdomsförlopp och påverkan på livssituationen mellan kvinnor och män. Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt utifrån ett transitionperspektiv. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ metod ingick. Fyra rubriker med tillhörande kategorier togs fram. Första rubriken Hälsa omfattar kategorierna Diffusa fysiska symptom före den akuta fasen, Sjukdomsupplevelse i den akuta fasen och Fysisk försämring i återhämtningsfasen.

Dagens mjölkkor har Kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

SammanfattningBakgrund: E- handeln av livsmedel visar på en ökande trend och svenskhandels rapport från 2012 visade en ökning på 40 % 2011. Detta medför nya affärsmöjligheter för livsmedelshandlarna och en av butikerna som implementerat e- handel är ICA- Rottne.Tidigare studier visar att kunderna efterfrågar korta leveranstider vilket kan vara svårt att möta. ICA- Rottne styr i nuläget sina leveranstider utifrån givna beställningsstopp och leveransintervaller. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga processen från orderläggning till leverans. Syftet är dessutom att identifiera det maximala orderantalet ICA- Rottne kan färdigställa givet den nuvarande Kapaciteten. Vidare är syftet att identifiera Kapacitetsbrytpunkter med avseende på parametrarna antal orders och tid för beställningsstopp.

Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste åren vilket de flesta affärsmän är medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att värdera ett företags framtida Kapacitet istället för att fokusera på historiska händelser. Problemet är dock att intellektuellt kapital är ett relativt nytt begrepp och många definitioner fluktuerar på marknaden, vilket försvårar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn på det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som går att finna i IT-företagens årsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det går att urskilja två typologier av begreppets innebörd.

Dagens mjölkkor har Kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska användas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krävs att välgörenhetsorganisationerna lägger mer Kapacitet på underhåll av relationer, långsiktigt fokus och tvåvägskommunikation. Vidare behövs även mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de väljer att vara mest aktiva på.

Travelling by train has increased during the last decades in Sweden. This has put pressure on the existing infrastructure and has created problems with delays and cancelled departures. The railway is a complex system with mutual dependencies and high vulnerability for disruptions. The situation for the railway system in the Stockholm region is today strained. The capacity is fully used.