Sök:

Sökresultat:

80 Uppsatser om Kall - Sida 5 av 6

Vilka speciella problem finns att ta hänsyn till vid astmabehandling hos barn och ungdomar.

Barnastma är en vanlig sjukdom och 8 procent av alla barn i Sverige är drabbade. Förekomsten av barnastma ökar och orsakas oftast av miljöfaktorer som till exempel pollen, tobaksrök eller pälsdjursallergi. Astma är en sjukdom av inflammatorisk karaktär som ger hyperreaktivitet och förträngning av luftvägarna. De inflammatoriska förändringarna i luftvägarna beror på att T-lymfocyter, eosinofiler, mastceller, neutrofiler och epitelceller interagerar med varandra. Personer med astma blir känsliga för Kall luft, starka dofter, tobaksrök, infektioner eller pälsdjur vilket kan leda till ett astmaanfall.

Den svenska nunnans medeltida liv : ett religiöst kall eller lättja och fåfänga?

Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö.Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas.

Röders prognoser, går de verkligen att lita på?

I kvällstidningen Aftonbladet har det under flera år publicerats artiklar med långtidsprognoser för sommaren. För prognoserna står en tysk man vid namn Wolfgang Röder, som tidigare arbetat på meteorologiska institutionen vid Freie Universität i Berlin. Röders metod att ställa långtidsprognoser är hemlig, men han har avslöjat för Aftonbladet att han bl.a. studerar vädret under våren och jämför med statistik från tidigare år. Han gör dessutom en rad påståenden om aprilvädrets påverkan på sommarvädret, framförallt juli månad.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur pass bra Röders lång- tidsprognoser är med det verkliga utfallet och utifall hans påståenden om april- vädrets påverkan på sommarvädret stämmer.

Kartläggning av lasten på lätta lastbilar

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

Flotation av tellur- och vismutmineral

Vid Boliden Minerals anrikningsverk, i Boliden, planeras ett tellurlakningsverk där det är tänkt att lakningen sKall ske i två steg. Varm cyanidlakning görs på flotationskoncentratet och flotationsavfallet skickas för Kall cyanidlakning. Varm cyanidlakning görs satsvis och tanken har en maximal gräns för mängden ingående material som styrs av viktsutbyte sulfid hos det ingående material. Ur lakresten från den varma cyanidlakningen planeras för att utvinna tellur genom ytterligare lakningssteg. Även här är det önskvärt att hålla viktsutbytet så lågt som möjligt för att minimera anläggningens storlek.

Krontätheten hos olika lövträdarter i avlövat tillstånd : en studie av trädkronors genomsläpplighet av solljus under vintern

På grund av den förtätning som sker i många städer världen över finns det idag ett behov av att skapa multifunktionella grönytor som används under en så stor del av året som möjligt och som kan konkurrera om en plats i staden. För att kunna skapa dessa ytor är det viktigt att veta så mycket som möjligt om vad som gör en plats attraktiv. En av faktorerna som påverkar hur attraktiv en plats är att vistas på för människor är dess klimat, vilket styr människans perception av värme och kyla. Att sitta i lä lutad mot en fasad med solen skinande i ansiktet en Kall vinterdag är till exempel mycket mysigare än att sitta på en öppen och blåsig gräsyta samma Kalla vinterdag. För att forma mikroklimatet på en plats kan man använda sig av vegetation och för att få en uppskattning av hur vegetationen kommer att påverka en plats kan man göra olika typer av klimatmodelleringar. I dessa klimatmodelleringar förs olika värden in och ett sådant värde är hur pass täta trädkronorna är.

Analys av köldbryggor, fönsterplacering och värmesystem för ett låg-/plusenergihus

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

Stridsfordon 90 Televapen

Detta examensarbete behandlar studien av att montera ett televapensystem på ett befintligt CV90 chassi, ett system som kan fungera som stör-, pejl- eller kommunikationsvagn. För samtliga system krävs en mast samt elektronisk utrustning. För att rymma den elektroniska utrustningen i vagnen måste en ny invändig layout tas fram vilket görs efter en konceptstudie. Den mest fördelaktiga lösningen är att placera elektroniken i speciella rackar längs den högra sidan i stridsrummet och operatörsplatserna på motsvarande plats längs den vänstra sidan. Måtten på elektroniken gör att taket måste höjas och tornet plockas bort.

Missionen: fridens budbärarinna : hur ser tre etablerade samfund respektive tre nya religiösa samfund på missionen

Vårt syfte med uppsatsen är att göra en jämförelse av synen på mission mellan tre samfund som är etablerade och tre nya religiösa rörelser. Samfunden vi valt att studera är Evangeliska frikyrkan, Pingstkyrkan, Svenska missionskyrkan, Mormonerna, Livets Ord och Jehovas vittnen.Det etablerade samfunden? Det man ser är att inom de etablerade samfunden så för alla ut evangeliet. Alla delar samma vision genom att följa det som står i Bibeln.? Inom de etablerade ser man att de har en gemensam helhetssyn på världen, människan och på Kristi uppdrag.? De etablerade samfunden följer samma grundprinciper och missionen bedrivs med kärlekens styrka.

Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken 1971

AbstractNils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013. Syftet med undersökningen är att studera om apotekarprofessionen förändrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Då jag inte har hittat någon adekvat genomgång som inte utgör en partsinlaga på något vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-Nätverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina två huvudfrågor: ?Vad var det som gjorde att apotekaryrket förändrades?? samt ?Hände det i samband med förstatligandet av apoteken??Jag vill påstå att den första frågan kan besvaras med att apotekaryrket förändrades både som en effekt av industrialiseringen av läkemedelsindustrin men också att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet.

Kombisådd utan separata gödselbillar :

Sammanfattning Kombisådd av vårspannmål ökar mer och mer i södra Sverige. Därför är det intressant att undersöka om ny kombisåteknik som dyker upp på marknaden är lika bra som mer traditionell kombisåteknik. Detta examensarbete består av en litteraturpresentation om gödselplacering samt ett fältförsök som jämför sådd av maltkorn med separata gödsel- och utsädesbillar med sådd med kombinerade billar. I jämförelsen tas hänsyn både till avkastning samt kvalitet. Tre lantbrukare som har erfarenhet av sådd med kombinerade billar intervjuades också. När gödsel placeras nära eller tillsammans med utsädet finns det en stor risk att utsädet eller plantorna skadas av salter från gödningen.

Inneklimat vid luftburen värme : Utvärdering av en kontorsbyggnad

I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen värme och kyla under ett vinterfall utvärderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmätningar i kontorslokaler samt en enkätundersökning bland hyresgästerna i byggnaden Västerport på Kungsholmen i Stockholm.Metoden att värma och kyla genom tilluften är idag okonventionell, även om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system är den minskade komfort som kan uppkomma på grund av Kallras och drag från fönster och don, vertikal temperaturskiktning och Kalla golv.Den undersökta byggnaden är uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 2008. Ventilationssystemet är decentraliserat och varje våningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning kräver endast ett system för både kylning och värmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen både vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam.Resultaten från mätningarna och enkätundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rådande inomhusklimatet.

Ny returträeldad värmeanläggning hos Jämtkraft

Jämtkraft AB är ett kommunalägt företag som bland annat levererar el och fjärrvärme till Östersund stad. Kraftvärmeanläggningen i Lugnvik består av 3 pannor, panna 1 och 2 är äldre hetvattenpannor som eldas med biobränslen och torv, de används mestadels vid Kallt väder och under sommaren. I kraftvärmeverket som Kallas panna 3 eldas en blandning av biobränsle, returträ och torv. Panna 3 är en cirkulerande fluidiserande bädd (CFB) på 125 MW där 45 MW är elproduktion. Torv sameldas ofta med biobränsle eftersom det minskar risken för olika driftsproblem i pannan.

Utedrift under vintern : en studie på köttraskvigor i en ny typ av mobilt system

Nyinvesteringar i nötköttsproduktion leder i allmänhet till stora kostnader. Genom att ersätta traditionella byggnader med enklare typer av väderskydd och låta djuren vistas ute vintertid skulle kostnaden kunna minskas. Upptrampad mark och koncentration av gödsel och urin kring utfodringsplatsen, väderskydd och vatten kan dock bli ett problem då köttdjur hålls ute vintertid. Ett flerårigt projekt Animal-Driven Sustainable Beef Production, som finansierades av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, genomfördes för att utveckla en ny typ av utedriftsystem. Systemet är mobilt och innebär att djuren vintertid vistas på åkermark som ingår i en växtföljd och att de regelbundet får foder på nya ytor.

Special -pedagogik, -metodik, -lärare. : Studie av tre tidiga dövmetodsteoretiker.

Det finns två faktorer som avgör att jag väljer att utbilda mig till lärare: 1. Jag har mycket lätt att få kontakt med ungdomar. 2. Jag vill försöka att slå mynt av och arbeta med ett livslångt privatintresse; historia. Min ursprungliga idé var att arbeta som historielärare på gymnasiet.

<- Föregående sida 5 Nästa sida ->