Bakgrund och problemIFRS innebär en ökad grad av harmonisering och därmed också ökad jämförbarhet inom redovisningsområdet mellan företag i olika länder. Regelverket är dock principbaserat vilket innebär att reglerna måste kompletteras med professionella bedömningar. Detta i sin tur leder till olikheter i tolkningar och sätt att tillämpa standarderna. Efter införandet av IFRS år 2005 ska goodwill prövas för nedskrivningsbehov minst en gång per år istället för att skrivas av enligt plan. Värderingen av goodwillposten lämnar nu utrymme för subjektivitet varför vår forskningsfråga lyder som följer; Vilka svårigheter finns vid bedömning av tillförlitlighet i nedskrivningsprövningar av goodwill år 2009 och vilka faktorer bidrar till dessa?SyfteSyftet med denna studie är att undersöka möjligheten att bedöma tillförlitligheten i de goodwillberäkningar som presenteras i företagens årsredovisningar från år 2009.MetodStudien har en kvantitativ ansats där sjutton årsredovisningar har varit föremål för undersökningen, vars frågor inhämtats från den aktuella debatten inom ämnet.

     Titel:Datum: 16/1-2009Ämne/kurs: Företagsekonomi, C-uppsats i redovisning, 15 pFörfattare: Hanna Ekdahl, Gabriel Oktay, Tigran ZacharjanHandledare: Ann Wetterlind DörnerBakgrund och problem: När banker lånar ut pengar tar de av de medel som kunder satt in på banken. För att skydda kunder måste banken ha en viss kapitaltäckning. På grund av behov av en mer anpassad riskkänslighet har nya kapitaltäckningsregler i form av Basel II tagits fram. Genom dessa regler samt ett internationellt anpassat regelverk vill vi undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar.De frågeställningar som vi besvarar i uppsatsen är:? Hur värderar banker sina lånefordringar och hur hanteras de risker som en lånefordran för med sig?? Hur har Basel II bidragit till en bättre riskhantering av lånefordringar?? Är det skillnad nu när det råder lågkonjunktur?Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar när Basel II har börjat gälla.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen måste följa IASBs regelverk gällande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jämförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jämfört med de amerikanska US GAAP, även om vissa mindre skillnader kvarstår. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lägre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden är att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger på en mer stabil nivå i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige är tydligt exempel på ett europeiskt land där andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

Redovisningsregler i Sverige är väldigt omfattande och är i ständigt förändring. Sedan 2004har Bokföringsnämnden (BFN) börjat med ett projekt som kallas för k-projektet. Projektetdelas upp i fyra olika regelverk och kategorier, K1-K4. Syftet med projektet är att förenklaredovisningen och att samla in alla regler i ett heltäckande regelverk till olikaföretagskategorier.K1 och K2 är färdiga att tillämpas och BFN jobbar just nu med K3 som förväntas vara färdig ijuni 2012. BFN gav ut K3 regelverket på remiss i juni 2010 och skickade ut remissen till cirka50 berörda instanser för att de skulle få en chans att lämna sina synpunkter.

Syfte: Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka om det föreligger ett förväntningsgap i Sverige mellan vad professionella användare förväntar sig av revision och vad redovisningspraxis föreligger. Om så är fallet ämnar vi presentera dessa skillnader och studera i vilken utsträckning de överensstämmer med regelverket samt de orsaker som vi presenterar i litteraturgenomgången. Vi har även, förutom professionella användare, valt att inkludera revisorer när vi tittar på förväntningsgapet då det är av intresse att även fånga deras uppfattning om sina arbetsuppgifter och se om denna skiljer sig nämnvärt från professionella användare. Metod: Vi har valt att angripa vår forskningsfråga enligt den abduktiva metoden. Detta då vi studerar det komplexa fenomen som förväntningsgapet utgör, vilket ger oss möjligheten att växla mellan teori och empiri.

År 2005 infördes IFRS och IAS som redovisningsregelverk för svenska börsnoterade bolag. Ett par år innan hade övergången påbörjats genom att de noterade bolagen följde redovisningsrådets rekommendationer. En av de nya redovisningsrekommendationerna var att företagen nu kunde kapitalisera sina utvecklingsutgifter. Detta reglerades i IAS 38 samt RR 15. För att detta skulle vara möjligt behövde företagen uppnå ett antal kriterium.

Foder utgör grunden för att säkerställa djurens välmående och hälsa och för att de ska kunna prestera vad vi som djurägare förväntar oss av våra djur oavsett om de är produktionsdjur (till exempel hästar) eller sällskapsdjur. Foderlagstiftningen är ett viktigt område och i detta arbete ligger fokus på EU:s nya märkningsförordning som trädde i kraft i september 2010 (Förordning (EG) 767/2009). Denna förordning jämförs med tidigare regelverk och de förändringar som förordningen innebär lyfts fram. En del i märkningsförordningen berör hälsopåståenden, vilket inte är tillåtet enligt regelverket. Detta arbete innefattar därför en egen studie där en inventering av eventuella hälsopåståenden på ett urval av foderförpackningar tillgängliga på marknaden genomfördes.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris.Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor.Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället.Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen.

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt.Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna.

Detta arbete kom till på inrådan från Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal från hästägare som haft problem med att få titta till sina hästar i samband med färjetransporter. Regelverket kring transport av djur är omfattande och detaljerat och man måste ta hänsyn till både den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, Rådets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var främst intresserade av efterlevnaden vad gäller de regler som hanterar tillsyn av hästarna samt ventilation och placering/fixering av transporten på färjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nära ett friskluftsintag och hästarnas tillstånd ska kontrolleras varannan timme under färjeöverfarten. Det är länsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, både på land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden såsom hunger, törst, obehag, smärta, frustration rädsla och oro.

Bakgrund: Stora förändringar har skett under de senaste årtiondena kännetecknas till följd av att både internationella handeln samt behovet av att hitta nya marknader för kapitalanskaffning ökat. Ökningen av användandet av finansiella instrument och ökade transaktioner över länders gränser har vållat problem, både för redovisningskonsulter i företag och för revisorer, som inte är möjliga att lösa med nationella redovisningsrekommendationer. Med utgångsläge i att marknaderna upplever stora förändringar är ett av de mest omdiskuterade ämnena på redovisningsområden behovet av gemensamma regler. Företag investerar över gränser och utvecklingen går mot en alltmer global och internationell marknad, vilket ställer nya krav på enhetliga internationella regler utformas så att samtliga nationer kan tillämpa dem i sin redovisning. Problem: I november 2004 godkände EG-kommissionen genom en förordning IAS 39 (reviderad i december 2003 och mars 2004).

År 2004 startade Bokföringsnämnden K-projektet med syfte att underlätta redovisningen för företagen i Sverige. K-projektet delar upp företag i fyra kategorier utifrån företagens storlek, K1 till K4. K3 är huvudregelverket för onoterade företag, K1 och K2 är förenklingsregelverk och K4 är regelverket för noterade företag. För mindre aktiebolag finns en valmöjlighet mellan K2 och K3. Denna uppsats avser att belysa de väsentliga skillnader som finns mellan regelverken ur ett intressentperspektiv.

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor delfinansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det området.

I dagens samhälle har vi radio- och TV-lagen, en lag som ska skydda barn under 12 år från att bli utsatta för reklam genom massmedia. En lag som kan tyckas vara begränsad då den bara kan tillämpas då en kanal sänder ifrån Sverige till Sverige. Den enda TV-kanalen som i dagsläget berörs av den är TV4. Jag har därför valt att undersöka om det är en lag som är nödvändig i dagens samhälle, då det är en lag som är 10 år gammal samtidigt som vi lever i en tid där massmedia årligen förändras. Genom att göra en kvalitativ semiotisk analys av nio olika reklamfilmer riktade mot barn vill jag komma fram till vad det är i dem som gör att är de är olämpliga för barn.

Den globala trenden över hela världen är en allt mer tilltagande urbanisering. För att städer ska kunna klara av en ökande mängd människor krävs att de jobbar med många olika lösningar, en lösning är att bygga mer på höjden. Detta är dock inte helt utan problem utan skapar viss problematik vad gäller säkerhet och då främst för utrymningen. Ett alternativ som finns för att underlätta för utrymningen är utrymningshissar. Den här rapportens huvudsyfte är att undersöka om det finns en efterfrågan och ett behov av ett särskilt regelverk för utrymningshissar i Sverige.