Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.

Idag är människans påverkan på klimatet och den globala uppvärmningen ett ständigt återkommande ämne i samhällsdebatten. Det finns en mängd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan är framställd på ett sätt som är hållbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhållning, arbetsvillkor eller andra faktorer som påverkar ett hållbart samhälle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska få bättre kännedom om matens ursprung och produktion och på så sätt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel. Vår studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som väntar sitt första barn, resonerar när de står inför att välja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har även undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet påverkar valet av vara. Utifrån vår undersökning har vi kunnat konstatera att det råder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten.

Den svenska dagligvaruhandelns utveckling går mot fler etablerade stormarknader iutkanten av städer. Följderna blir att mindre butiker på landsbygden konkurreras ut ochatt kunder väljer handelsområden framför butiker i stadskärnor. Kundlojalitetenberäknas minska, när dagens kunder väljer att handla på ett flertal butiker istället för enspecifik.Den omstrukturering som sker på marknaden problematiserar hur företag genomdifferentiering och marknadsföring bygger långsiktiga kundrelationer. Ett företagsvarumärke syftar till att skapa konkurrenskraft och differentieringsmöjligheter, därmedfanns ett intresse att inrikta studien mot butiksimage och kundlojalitet till en specifikbutik. Med ovanstående resonemang som grund avser studien undersöka vilkabutiksattribut som påverkar kunders lojalitet till en specifik butik inom den svenskadagligvaruhandeln.

I över femtio år har trenden för fortsatta nedlagda livsmedelsbutiker på landsbygden ökat och under perioden 1996 till 2009 har Sverige förlorat 2 060 småbutiker runt om i landet. Anledningen är främst de minskade inköpen från lokalinvånarna på orten som på grund av vårt ändrade levnadssätt hellre väljer att storhandla i större butiker med lägre priser och större sortiment. Den ökade mobiliteten och det ökande bilanvändandet har lett till att vi idag har allt längre mellan hem och arbete, vilket gör bilen betydelsefull. I och med det har stormarknader kunnat slå upp portarna och stjäla kunder från lokala aktörer och så länge inte befolkningen på orten handlar mer i landsbygdsbutiken och inte heller efterfrågar den kommer även i fortsättningen fler och fler butiker tvingas att lägga ner sin verksamhet.Som liten butiksverksamhet på landsbygden är det väsentligt att ständigt sträva efter sänkta kostnader och reducera de onödiga kostnaderna som finns i så hög grad som möjligt. En onödig kostnad livsmedelsbutiker ständigt måste leva med är svinnkostnaden.

Hygien- och pappersföretaget SCA utvecklade under 1980-90-talet Luna, ett absorberande material som främst kom att användas i feminina hygienprodukter. SCA har en ambition att bredda försäljningen till nya marknader och syftet med denna undersökning var att identifiera nya marknadssegment och applikationsområden för affärsområdet Luna, samt utvärdera dessa områdens relativa attraktionskraft. Undersökningen inleddes med en idégenereringsprocess där förslag på applikationsområden togs fram och en inledande marknadsanalys genomfördes där produktkoncepten utvärderades enligt den produktutvecklingsmodell som valts för detta arbete. I denna process utvärderades Lunas potential som ett substitut till kattsand samt odlingsbädd för anläggning av gräsmattor. Aktörer och kunder på olika nivåer i en potentiell försörjningskedja identifierades och intervjuades och deras uppfattning om produktens värde utvärderades.

Dagens textilbransch karaktäriseras till stor del av snabbt föränderliga trender. Det råder en hård konkurrens på marknaden och kunden besitter i stor utsträckning en god kunskap och en medvetenhet, vilket ställer högre krav på det utbud som företaget erbjuder. Vidare har hemtextilbranschen under de senaste åren präglats av en ökad konkurrensnivå. Flera aktörer så som exempelvis stormarknader, färghandlare och byggvaruhus har utökat sitt sortiment med hemtextil och är därmed med och tävlar om hemtextilkunderna. I denna situation är det viktigt att ha ett välplanerat sortiment eftersom det bland annat speglar företagets affärsidé samt kommunicerar vad affärsidén erbjuder och till vem.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.