Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om nÀr och hur musiklÀrares och elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt elevers och musiklÀrares uppfattningar kring musikundervisningen pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt syfte med undersökningen Àr att problematisera och försöka förstÄ musikundervisningen. VÄr problemformulering lyder: ? PÄ vilket sÀtt möts elevers och musiklÀrares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har anvÀnt oss av intervjuer i vÄr undersökning.

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Sammanfattning Zavgorodni, Nikolai (2008). Titel: Rock- och popmusik i undervisningen. En studie om betydelsen av musicerande pÄ gymnasiets estetiska program (Rock and pop music in music education. Investigating the importance of music creation in high school?s aesthetic program). Syfte med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse musicerandet har i elevernas musikaliska utveckling.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

This study is an examination of how conditions for formal and informal music education look like in two townships in South Africa. The purpose of this examination based on different actors' experiences is to find out whether the children in South Africa receive some form of music education and if so, how they think it can help the children in the surveyed areas. The information was gathered both through qualitative, semi-structured interviews with a music teacher, music therapist, creative music facilitator, students, and people who have worked for Sida and partly through unstructured observations. The results show that children in the surveyed townships do not receive any formal music education through the school but they sometimes can get music education through a NGO project (Non Government Organization) which usually runs by an enthusiast and is funded by various aid agencies. My examination also showed that for the children in the surveyed areas music education can be an alternative from being on the streets, giving a positive group experience, the ability to express themselves, fend off young people from drugs and criminality and bring together various grouping.

MÄnga studier kring lÀrande missar elevernas kanske frÀmsta syssla, i synnerhet bland pojkar och flickor pÄ högstadiet och det övergripande syfte med den hÀr uppsatsen Àr att studera hur eleverna Àr involverade i ett stÀndigt subjektsskapande inom ramen för en musikundervisningskontext. Som studiefokus har jag valt att pojkar och flickors subjektsskapande under pÄgÄende musikundervisning och hur dessa förhÄller sig till rÄdande diskurser kring maskuliniteter och femininiteter. Jag har videofilmat fem lektioner i tre olika klasser vid en högstadieskola i Stockholms innerstad och sedan utifrÄn en diskurspsykologisk ansats analyserat elevernas olika positioneringar.Resultaten kan beskrivas pÄ olika nivÄer. BÄde killar och tjejer Àr hela tiden aktiva med att positionera sig i förhÄllande till kontexten pÄ olika sÀtt, vilket kan ske pÄ ett antal olika sÀtt. Detta kan exempelvis ske genom att uttala sig om nÄgons musiksmak eller genom att fysiskt agera genom att gÄ omkring eller att svinga med en akustisk gitarr.

Title: The social relation between student & teacher in individual music education. The aim of this study is to examine the relevance of the social relation between teacher and student in instrumental tuition in non-compulsory music education. The method I have used is qualitative interview inspired by phenomenology. I have made interviews with four persons who have experienced individual singing/instrumental studies on several different levels. In this paper I wish to shed light on what people who have experienced many years of singing/instrumental studies are telling about the social relation to their former pedagogues.

Title: What shall we play? -A study of the importance of genre spread in music education. The aim of this study is to examine music teachers' and music students' reflections on the importance of genre spread in music education. The study covers music education in municipal primary schools and municipal music schools/schools of arts and music. I have used both quantitative and qualitative methods in my study.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att fÄ insikt hur musiklÀrare för grundskolans senare Är planerar, genomför och organiserar ?Musikens sammanhang och funktioner?, en del av musikÀmnets centrala innehÄll. Det centrala innehÄllet Àr obligatoriskt och ska ingÄ i undervisningen. Musikens sammanhang och funktioner innebÀr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Avsikten med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om frÄgestÀllningar angÄende musiklÀrares förhÄllningssÀtt till att undervisa inom detta specifika omrÄde.

Den hÀr studien syftar till att belysa hur musiklÀrare som undervisar grupper med funktionsnedsatta elever, förhÄller sig till sin egen musikundervisning. För att nÀrma mig musiklÀrarnas olika förhÄllningssÀtt valde jag att anvÀnda den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Hanken och Johansens (1998) kategorier för den pedagogiska grundsynen hos en musiklÀrare utgör en stor del av de teoretiska utgÄngspunkterna för studien. Jag har bland annat jÀmfört och placerat in informanterna i Hanken och Johansens kategorier för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en tydligare bild av informanternas undervisning.Resultatet visar tydligt att elevernas funktionsnedsÀttning inte pÄverkar mÄlet med informanternas undervisning. Det som skiljer musikundervisning för elever med funktionsnedsÀttning frÄn elever utan funktionsnedsÀttning Àr framförallt undervisningssÀttet och metoden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur musiklÀrare ser pÄ betyg, bedömning och betygssÀttning i musikÀmnet. Detta görs med anledning av införandet av betyg frÄn Ärskurs 6, lÀrarna som intervjuas i studien undervisar alla i Ärskurs 6. Hur införandet gÄtt till, hur det pÄverkar undervisningens innehÄll, hur lÀrarna upplever att det pÄverkar eleverna samt hur det upplevs av lÀrarna sjÀlva Àr frÄgor som berörs. Med utgÄngspunkt i ramfaktorteorin visar analysen av undersökningen hur yttre ramar som tid, resurser och styrdokument pÄverkar undervisningens innehÄll och lÀrarens arbetssituation. Detta synliggörs pÄ ett tydligt sÀtt i och med de förÀndringar som införandet av betyg frÄn Ärskurs 6 medfört, framför allt bristen pÄ tid visar sig ha negativ pÄverkan för en rÀttvis bedömning i musikÀmnet. Undersökningen visar att tydligare krav kan komma att ha inverkan pÄ musikÀmnets status, och Àven att de bidrar till en musikundervisning med mer kontrollerande och skriftliga uppgifter.

I Hyllie stadsdel har 47 procent av barnen i Äldrarna 6-15 utlÀndsk bakgrund. Vilka försök görs för att fÄ dem att kÀnna sig delaktiga och engagerade i sitt omrÄde? Vad görs frÄn skolans, stadsdelsförvaltningens och ideellt hÄll för att skapa bÀttre framtidsutsikter för barnen? HÀr finns svaren..

Syftet med denna undersökning var att ur ett lÀrstilsperspektiv utveckla kunskap om hur musiklÀraren kan möjliggöra lÀrande för elever i Àmnet musik pÄ lÄg- och mellanstadiet. UtifrÄn syftet hade tvÄ forskningsfrÄgor formulerats: Hur kan musiklÀrare anpassa undervisningen och möjliggöra lÀrande för alla elever? Och Hur arbetar lÀrare för att bedöma om eleven har lÀrt sig det som avses? Forskningsmetoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie dÀr musiklÀrare som undervisade pÄ lÄg - och mellanstadiet deltog. Resultatet analyserades ur ett lÀrstilsperspektiv och utifrÄn syftets tvÄ formulerade forskningsfrÄgor. Resultatet visar att i Àmnet musik fÄr eleverna tillfÀlle att anvÀnda sig av olika lÀrstilar dÄ det ingÄr i undervisningen att spela, sjunga, röra sig, lyssna pÄ och gestalta musik.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad musiklÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är har för förhÄllningssÀtt till musikÀmnets egenvÀrde. Detta utreds genom tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ syftet till att musik anvÀnds i skolan samt hur musikÀmnets egenvÀrde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som anvÀnds för att undersöka detta Àr hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklÀrare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglÀdje och kreativitet, att ge eleverna avbrott frÄn teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lÀrande. Musikundervisning bedrivs Àven i syfte att vara kultur- och traditionsbÀrande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande.