I denna intervjustudie har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord pÄ förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrÄn frÄgestÀllningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring sprÄk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt anvÀndningen av könsneutrala ord pÄ förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser pÄ barnen som individer istÀllet för bÀrare av genus och att fokuset istÀllet kan ligga pÄ det specifika barnets intressen. Det Àr fokuset pÄ individen och inte sprÄket som pedagogerna talar om nÀr det gÀller att motverka de traditionella könsrollerna pÄ förskolan.NÀr de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nÀmner Àven det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och anvÀndas av pedagogerna pÄ förskolorna behöver de mer kunskaper, det Àr i slutÀndan pedagogerna som mÄste förklara för bÄde barn och vÄrdnadshavare om dess betydelse..

Erfarenhet frÄn min musikundervisning frÀmst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhÄllna betyg i Àmnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begrÀnsades till att omfatta elevernas betyg i Àmnet musik Äk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.Av undersökningens resultat gick det inte att bekrÀfta nÄgot samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig pÄ det viset att skolverkets betyg var nÄgot högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att pÄvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhÄllna betyg..

Music has a role to play in every country and every culture. Sweden today is a country whith many different cultures, religions and music genres. The purpose of this investigation is to study how immigrants youths profit from music education on the basis of music teachers' perspectives. Questions at issue are: are there immigrant children/ youths who can not take part in music education? Have the students' religions any importance? Do the parents question the offered education? Is there more opposition to some specific kind of music? Are teachers avoiding to present some music? Can music education help the immigrant youths to form their identities? I have used questionnaires and I have made five interviews.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgÄngspunkt frÄn en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgÄngspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssÀtt som ett verktyg för social utveckling i samhÀllet. För att kunna göra detta har jag försökt sÀtta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsÀttningarna för undervisningen. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr observationer med lÄg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har anvÀnds.  Undersökningen Àr gjord pÄ en nyetablerad sÄ kallad vÀxtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mÄngkulturell förort till Stockholm.De metoder jag har anvÀnt mig av har varit deltagande observationer av musiklÀrare i den dagliga musikundervisningen pÄ en nyetablerad El Sistema-skola samt av sÄ kallades VÀnsDays, musiktrÀffar med fika för El Sistema-familjer pÄ onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog.

Uppsatsen undersöker framstÀllningen av kvinnligt genus i en fantasy roman..

I den hÀr kvalitativa studien undersöker jag förskollÀrares syn pÄ musik och musikundervisning i förskolan. Genom lÀrarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lÀrare arbetar med musik och hur deras syn pÄ musik pÄverkar hur arbetet lÀggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn pÄ lÀrande.Gemensamt för samtliga förskolor Àr att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gÀller att trÀna social förmÄga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssÀtt och ett eget sprÄk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla Àr positiva till musik i förskolan och de hÀnvisar ocksÄ till lÀroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvÀgagÄngssÀtt, vilket delvis kan förklaras med lÀroplanens vaga mÄlbeskrivningar.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och fÄ en fördjupad förstÄelse i hur musikundervisning i klass pÄ gymnasiets musikestetiska program kan bidra till ett ökat sjÀlvförtroende och dess betydelse för lÀrandet hos den enskilde eleven. FrÄgestÀllningarna har frÀmst fokuserat pÄ begreppet sjÀlvförtroende, hur det ses pÄ av olika lÀrare samt hur de förhÄller sig till detta i sin undervisning. Vidare ville vi undersöka huruvida ett negativt sjÀlvförtroende pÄverkar elevens prestationer inom klassundervisningssammanhang pÄ gymnasiets musikestetiska program samt om det finns verktyg som lÀrarna anvÀnder sig av för att öka elevernas sjÀlvförtroende. Studien genomfördes i form av fyra stycken kvalitativa intervjuer med verksamma musiklÀrare inom gymnasiets musikestetiska program. Vi har bland annat kommit fram till att de intervjuade inte kÀnner till nÄgon specifik forskningsteoretiskt förankrad metodik, men har dock alla utvecklat egna sÀtt för att bibehÄlla eller stÀrka sina elevers sjÀlvförtroende inom klassundervisning i musik..

Bakgrund: Under de Ă„r jag har arbetat som musiklĂ€rare har jag funderat mycket över hur vi musiklĂ€rare arbetar och med vilka förutsĂ€ttningar. Är vi utrustade med det som krĂ€vs för att vĂ„ra elever ska kunna utveckla de förmĂ„gor som lĂ€roplanen föreskriver?Under implementeringen av Lgr-11 har denna frĂ„ga stĂ€llts pĂ„ sin spets ? hur klarar vi av att undervisa enligt denna lĂ€roplan? Har vi tillrĂ€ckliga resurser? Är undervisningen likvĂ€rdig pĂ„ landets alla grundskolor? NĂ€r jag förra terminen gick Metodkursen stod det ganska snabbt klart för mig att det var just detta jag ville undersöka.Syfte: Syftet med min undersökning var att ta reda pĂ„ hur förutsĂ€ttningarna för grundskolans musikundervisning ser ut i förhĂ„llande till de förmĂ„gor som ska utvecklas enligt Lgr-11.FrĂ„gestĂ€llningarna var:? Vilka resurser krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik enligt Lgr-11?? Hur ser de materiella förutsĂ€ttningarna ut ? lokaler och utrustning?? Hur ser gruppstorleken ut?? TillhandahĂ„ller skolorna de resurser som krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik i enlighet med Lgr-11?? Vilka övriga faktorer kan pĂ„verka likvĂ€rdigheten?Metod: Jag valde att göra en kvantitativ undersökning i form av en webbenkĂ€t. Detta för att nĂ„ ut till sĂ„ mĂ„nga som möjligt och kunna fĂ„ en större bild av ?lĂ€get i landet?.

Uppsatsen belyser musikens plats i skolverksamheten och musikundervisningens utformning pÄ tre grundskolor Ärskurs 3-5 i Kristianstads kommun. Syftet med studien Àr att undersöka hur musikundervisningen utformas i de tre skolorna, om den eventuellt införlivas i den övriga undervisningen, samt hur Àmnet utvecklats sedan den senaste lÀroplanens intrÀde. Den insamlingsmetod som har anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare. Dessa har sedan relaterats till relevanta litteraturstudier och tidigare forskning. Resultatet visar en bristande prioritering vad gÀller musikens plats i undervisningen, ofta finns brister i form av materiella och tidsmÀssiga aspekter.

I arbetet studeras möjligheten att anvÀnda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjÀlp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbÀttra prestationen. Studien behandlar frÄgan om inspelningar kan vara ett aktivt hjÀlpmedel vid komposition och om det Àr möjligt att anvÀnda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfÀlle, med fyra musiker som utifrÄn ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en lÄt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och vÀrderats utifrÄn studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning pÄ CD med material frÄn inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur personal inom verksamheter för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) arbetar för att utveckla kommunikationen hos individer med autismliknande spektrum. Vi har valt att undersöka hur verksamhetschefer inom LSS uppfattar att deras personal arbetar för att individer med autism skall utveckla sin kommunikationsförmÄga. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter som Àr chefer över olika LSS-verksamheter i fyra kommuner i Mellansverige. Vi har analyserat det insamlade materialet utifrÄn studiens teoretiska utgÄngspunkter, kommunikationsteori och empowerment. Resultatet har Àven analyserats utifrÄn tidigare forskning.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket inflytande elever i Är sex upplever att de har i skolans musikundervisning. Vi har valt att fokusera pÄ elevers uppfattningar pÄ grund av bristen pÄ forskning inom detta omrÄde.En förundersökning genomfördes i form av enkÀter för att kartlÀgga elevers intresse, för att sedan genomföra tvÄ gruppintervjuer varav fyra elever i varje. Resultatet visar att eleverna till viss del har ett inflytande pÄ musikundervisningen men att det Àr lÀraren som begrÀnsar inflytandet vid lektionstillfÀllena. Det finns inslag av populÀrmusik som man under lektionstillfÀllen diskuterar och analyserar tillsammans med musiklÀraren. Musikundervisningen leder enligt vÄr undersökning ej till att elever blir mer musikintresserade Àven utanför skolans dörrar.

Syftet med denna studie Àr att nÄ ökad kunskap om hur gitarrlÀrare pÄ gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgÄngspunkt i gÀllande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frÄgor rörande lÀrarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlÀrare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrÄn en bakgrund bestÄende avsociokulturell lÀrandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten sjÀlva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte Àr att lÀra eleverna att lÀra sig sjÀlva- LÀrarens roll Àr att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten Àr till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lÀrarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstÄtt lÀrare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslÄnga lÀrandet Àr inte alltid kongruent med vad som Àr specificerat istyrdokumentenDen frÀmsta slutsatsen som kan dras av detta Àr att bÄde styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslÄngt lÀrande. Det som skiljer dessa visioner Ät Àr vÀgen dit.Detta visar pÄ vikten av diskussion kring begreppet livslÄngt lÀrande i förhÄllande till gitarr-och musikundervisning.