Syftet med denna undersökning Àr att undervisa i musik och ensemblespel pÄ en anstalt och studera vilka effekter undervisningen har pÄ internernas aggressiva beteende och destruktiva tÀnkande. Aktionsforskningen baseras pÄ teorin om att ensemblespel Àven Àr en utmanande och effektiv gruppsykologisk övning. Situationen tvingar dig att ta ansvar för din uppgift i gruppen i realtid. Den negativa, kollektiva konsekvensen av en persons misstag Àr snabb och konkret. Studien vill se om musik och ensembleundervisning kan anvÀndas i sÄvÀl trÀningen av interners samarbetsförmÄga och tolerans som ett verktyg för interners utveckling inom kognitivt beteendeterapi.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ur ett lĂ€rarperspektiv belysa musiklĂ€rares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lĂ€rares syn pĂ„ musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att mĂ€nniskor konstruerar sin identitet i relation till sin omvĂ€rld. För att analysera och diskutera vĂ„rt resultat har vi utgĂ„tt frĂ„n först och frĂ€mst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas pĂ„ tre nivĂ„er, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhĂ€llet som Ă„terspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade hĂ€rskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lĂ€rare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklĂ€rare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de fĂ„r frĂ„n skolledningen för att arbeta med genusfrĂ„gor. Vidare har vi diskuterat musiklĂ€rarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfĂ€llen i skolĂ„r 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de tvĂ„ berörda musiklĂ€rarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstĂ„ hur dessa tre omrĂ„den hĂ€nger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga mĂ€nniskors genusidentitet pĂ„verkas i musikundervisningen. Av musiklĂ€rarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lĂ€rarna uppfattar musiken som viktig.

Uppsatsen Àr en undersökning av hur musikundervisningen bedrivs i Ärskurs 1-5. Den berör ocksÄ lÀrares syn pÄ musikÀmnets betydelse för eleverna och hur lÀrarens person pÄverkar undervisningen. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr observationer med lÄg struktur och semistrukturerade intervjuer har anvÀnds. Undersökningen Àr gjord pÄ fyra olika skolor. I studien Àr det 13 lÀrare som bÄde intervjuats och observerats.

Uppsatsen syftar till att söka svar pÄ hur viktigt det Àr att mÀnniskan i vÄrt samhÀlle ser pÄ sig sjÀlv som en musikalisk individ och hur viktigt det Àr att andra ocksÄ gör det. Spelar musikaliteten nÄgon roll för oss mÀnniskor eller Àr det kuriosa, nÄgot extra och roligt som vissa har stor glÀdje av men som andra inte saknar i nÄgon större utstrÀckning? ForskningsfrÄgorna som anvÀnts Àr: Vad hÀnder nÀr man fÄr veta att man Àr ?omusikalisk?? Hur framförs beskedet och hur har det förÀndrats frÄn andra halvan av 1900-talet och fram till idag? Uppsatsen baseras pÄ teorier om musikalitet och identitet. Metoderna Àr kvalitativa och utgÄr frÄn narrativa metoder med sitt ursprung i Labov (1972) och hans modell för berÀttelseanalys vilken Àven skulle kunna beskrivas som diskursanalytisk. De berÀttelser som ligger till grund för studien kommer frÄn sex informanter i Äldrarna 18-58.

Har dyslexi nÄgon inverkan pÄ musikens omrÄde? Har notlÀsningsproblematik en koppling till de lÀssvÄrigheter som Àr vanliga hos personer med dyslexi?Jag ville ta reda pÄ hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gÄ igenom litteratur inom omrÄdet och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom anvÀnt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att sjÀlv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmÀn kunskap pÄ omrÄdet och till resultaten frÄn intervjuerna.Kunskaperna inom omrÄdet Àr Ànnu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten nÀr det gÀller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.Resultatet av mina intervjuer överensstÀmde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet pÄverkas av dyslexi och framför allt utifrÄn det sÀtt som vi hÀr i vÀst oftast valt att nÀrma oss musiken och musikpedagogiken.

The purpose of this thesis was to study the functions that music have in relation to the formation of identity, and research how this fits into the music subject in the school environment in Sweden. My questions were; (1) what role does music has in the formation of identity? (2) how does gender stereotyped musical identities take form? (3) what is the problems or risks with music education in relation to formation of identity? (4) how does the curriculum for the Swedish school relate to the functions that music have in relation to the formation of identity? I have done an analysis on three writers who focuses on theories about music in relation to the development of identity, to give perspective to the individual?s music reality. The first one is the Swedish musicology professor Börje StÄlhammar, the second one is the Norwegian music therapist and professor Even Ruud, and the third one is the Brittish music senior master Nicola Dibben. I have compare their thoughts and found a great unanimity in many aspects.

Mot bakgrund av aktuell forskning som visar att svenska barn uppvisar sÀmre resultat i skolarbetet jÀmfört med barn frÄn andra lÀnder inom olika Àmnen, som svenska och matematik, vill jag undersöka hur musik anvÀnds i förskolan samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. AnvÀnds musiken rÀtt kan det ge goda resultat inom andra Àmnen. I detta examensarbete Àr syftet att undersöka hur musik anvÀnds i nÄgra olika förskolor. Detta för att bruk av musik enligt min uppfattning Àr vanligt förekommande i de flesta förskolors verksamhet. DÀrför har jag valt att undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt musik anvÀnds till exempel i samlingar och i den fria leken.För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av ett frÄgeformulÀr som pedagoger pÄ olika förskolor har fÄtt besvara.

I detta arbete redovisas tre musiklÀrares arbetssÀtt med elevinflytande i undervisningen pÄ gymnasiets estetiska program. Den visar pÄ skillnader och arbetssÀtt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikÀmnen. Jag jobbar för nÀrvarande som gitarrlÀrare pÄ ett studieförbund i Stockholm dÀr eleverna har ett mycket stort inflytande pÄ undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlÀrarjobb Àr att eleverna tycker att det Àr roligt att spela musik de sjÀlva tycker om, samtidigt tycker jag det svÄrt att hitta en bra balans mellan vad jag som lÀrare tycker de ska lÀra sig och vad eleverna tycker Àr kul och roligt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att försöka se andra musiklÀrares tankar och erfarenheter kring elevinflytande.FrÄgestÀllningarna gÀller de tre lÀrarnas och de olika skolornas arbetssÀtt med elevinflytande.

Syftet med studien Àr att undersöka musiklÀrares bedömning i Àmnet musik i Ärskurs 6 i relation till kursplanens mÄl för musikÀmnet. Bakgrundskapitlet presenterar kursplanen i musik för Ärskurs 4-6 ur lgr11, begrepp som Àr vanligt förekommande i bedömningssammanhang, samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ocksÄ varierade perspektiv pÄ begreppet kunskap, vilket Àr de teoretiska utgÄngspunkter som ligger till grund för studien.     Den forskningsmetod som anvÀnts i undersökningen Àr den kvalitativa intervjun, och fyra i nulÀget aktiva musiklÀrare i Ärskurs 6 intervjuades. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades sedan av mig, och de svar som framkommit utgör studiens resultat.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Denna studie ger ett exempel pĂ„ hur en musikskapande process kan se ut och har genomförts som en del i ett större projekt. Studien Ă€r baserad pĂ„ fyra pedagogiska övningar som genomförts med 12-Ă„riga elever (210 st). Övningarna bestĂ„r av: inlĂ€rning av en fĂ€rdig klappramsa, att i grupp skapa en egen klappramsa, att lĂ€ra ut den senare till sina kamrater samt att i grupper göra egna lĂ„tar. TolvĂ„ringarna jag har mött har för mig bevisat att de kan skapa musik vilket ocksĂ„ finns bekrĂ€ftat i andra studier. Jag har under arbetets gĂ„ng observerat och dokumenterat skapandeprocessen samtidigt som jag agerat ledare.

Det övergripande syftet med studien Àr att beskriva en lÀrares olika former av kommunikation i en dansundervisningssituation inom frivilligverksamheten för vuxna och ungdomar. Hur ser lÀrarens kommunikation ut, hur kan den förstÄs och vilka konsekvenser kan den fÄ för elevernas lÀrande? I uppsatsen anvÀnds begreppet undervisningsdesign. För att kunna besvara forskningsfrÄgorna har jag valt att videodokumentera danslektionssekvenser som sedan analyserats och tolkats utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv. Dansundervisning ses i studien som en institution dÀr de historiskt formade traditionerna och normerna sÀtter ramarna för danspedagogens kommunikation.

SyfteBakgrunden till vĂ„rt Ă€mnesval stĂ„r att finna i en fundering som vi burit med oss i nĂ„gra Ă„r. Vi arbetar bĂ„da tvĂ„ med unga musikstudenter och vi har sett att sjĂ€lvförtroendet hos eleverna vad gĂ€ller mod att uttrycka sig och upptrĂ€da har vĂ€xt under deras utbildning. Vi har funderat över vilka faktorer som har pĂ„verkat detta. Beror det pĂ„ deras intresse, eller skulle dessa unga Ă€ndĂ„ varit trygga i sin person? Har musiken pĂ„verkat deras vĂ€xande till unga vuxna sjĂ€lvstĂ€ndiga individer, och i sĂ„ fall hur? Är man tryggare och gladare för att man Ă€r bra pĂ„ nĂ„got och hur manifesterar det sig?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever pĂ„ gymnasiets estetiska program, inriktning musik, upplever och reflekterar över sambandet mellan sitt musicerande och sin identitet.

Interpret, concretize and set grades - Is it that simple? A study of similarities and differences in local grading criteria in music. The purpose of this study is to examine similarities and differences in local grading criteria in music at schools in a larger municipality in the south of Sweden. The research question is: How have schools interpreted national grading criteria locally and how do music teachers look upon the grading procedure? This study is based on an analysis of the grading criteria at ten schools.