I lÀroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingÄr grundlÀggande repertoar som centralt innehÄll för kurserna Instrument eller sÄng 1 och 2. Syftet med föreliggande studie Àr att utveckla kunskap om hur sÄngpedagoger pÄ gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgÄr frÄn sociokulturell lÀrandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lÀrande samt musikÀmnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare Àn att följa styrdokumentens intentioner utgÄr lÀrare och elever frÄn sig sjÀlva nÀr de vÀljer repertoar ? de Àr ?sin egen lÀroplan? och ?levande lÀromedel?.

BAKGRUND OCH SYFTE:Under vĂ„ra Ă„r som musikstudenter pĂ„ lĂ€rarutbildningen, sĂ„ mĂ€rkte vi bland vĂ„ra klasskamrater sĂ„vĂ€l som vĂ„ra kurslĂ€rare och lĂ€rare ute pĂ„ praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för omrĂ„den som rytmik och kör ? medan mĂ€nnen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade pĂ„ samma sak. Detta lĂ„g till grund för vĂ„r studie, dĂ€r vi ville ta reda pĂ„ hur musiklĂ€rare i omrĂ„det utformar sin undervisning. Vidare ville vi dĂ„ undersöka om det var nĂ„gon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lĂ€rarna ? och i sĂ„ fall vad detta berodde pĂ„.METOD:Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frĂ„gor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklĂ€rare.

Detta arbete tar sin utgĂ„ngspunkt i mina funderingar om hur musiklĂ€rare arbetar för att nĂ„ upp till de mĂ„l som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnĂ„r dessa mĂ„l i Ă€mnet musik beror pĂ„ att min personliga erfarenhet Ă€r att det Ă€r mycket svĂ„rt att göra detta. Jag har ocksĂ„ velat ta reda pĂ„ om och hur lĂ€rare utvĂ€rderar sin undervisning. Även hĂ€r Ă€r det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. MĂ„nga lĂ€rare jag har sett verkar helt pĂ„ det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar.

I dagens skolpolitik Àr det, och har det varit, debatt kring musikÀmnet. I den nya lÀroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nÀmligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt Àmne. Detta har sÄledes vart debatterat bland sÄvÀl lÀrare som politiker. För en blivande musiklÀrare vÀcker detta tankar och funderingar kring musikÀmnets utveckling. Kanske kan detta Àven komma till att bli en konsekvens i grundskolan? Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga musikundervisningen utifrÄn ett historiskt perspektiv med hjÀlp av de olika kursplanerna i musik.

Är det sjĂ€lvklart vilka lĂ„tar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra lĂ„t alltid en bra lĂ„t nĂ€r det kommer till sjĂ€lva lĂ€randet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och vĂ€rderar musiklĂ€rare som viktigt nĂ€r de vĂ€ljer lĂ„tar och repertoar för kursen Instrument eller sĂ„ng pĂ„ gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lĂ€randet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar.Denna uppsats Ă€r frĂ€mst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lĂ€rarnas tankar och idĂ©er Ă€r insamlat ifrĂ„n en internet - enkĂ€t dĂ€r frĂ„gorna var mer eller mindre öppna.

Rörelse och musik har alltid varit starkt sammanlÀnkade. MÀnniskor har i alla tider och i pÄ alla kontinenter rört sig till musik. FrÀmst genom flera olika sorters dans har musiken kommit till uttryck genom rörelse. Syftet med denna undersökning Àr att studera hur musiklÀrare ser pÄ rörelse i musikundervisningen. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av en litteraturgenomgÄng bestÄende av tidigare forskning och teorier pÄ omrÄdet och kvalitativa intervjuer av musiklÀrare i grundskolan.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i Är 7-9. Jag jÀmför hur lÀrare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhÄllande till gruppstorleken. Anpassar lÀrarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnÄ lÀroplanens mÄl. Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklÀrare vid fyra olika grundskolor, varav tvÄ undervisar i helklass och tvÄ i halvklass samt en enkÀtunder­sök­ning med ett urval elever pÄ de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade pÄ enkÀten.Resultatet av min studie visar att tillgÄng till och utformning av lokaler, stöd frÄn skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utstrÀckning som klass­torleken pÄverkar hur lÀrarna upplever sin arbetsmiljö.

Bakgrunden till arbetet bygger pÄ inaktiviteten i dagens samhÀlle, med fokus pÄ barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hÀlsa, bÄde fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lÀr sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete Àr att undersöka varför nÄgra av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att fÄ svar pÄ arbetets syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av hermeneutiken som inspirationskÀlla. DÀr vi samlat in delar, vÄr förförstÄelse samt de intervjuades förförstÄelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fÄngats till en horisontsammansmÀltning.

Title: The role and status of music theory ? an inquiry into the Arts Programme of the Swedish upper secondary school. The purpose of this inquiry is to find out what teachers of the Arts Programme say about the role and status of music theory within the different music subjects. Four teachers were interviewed, two teachers of music theory and two instrumental teachers. The interviews were formulated with open questions where the informants guide the conversation, i.e.

AbstraktHaving influence over questions that concern us is a part of the society that we live in, where every individual have the right to make her voice heard (Danell, 2006). For many decades, the school has had many different ways to give the students influence. Rönnlund (2013) is giving a historical overview of the history of students influence and enlighten us how the influence has changed over time. The influence from the students is very important and it is the students right to make their voices heard about things that concerns their work environment but also to affect their curriculum. The education in school should be fitted to every individual student (Danell, 2006).   According to Aaron Antonovsky (2007) our wellbeing is based on that we all can take part and deicide about the things we are meant to do.

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som anvÀnds i nÄgra musiklÀrares undervisning, hur de anvÀnds, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tÀnkas vara. Vi har Àven försökt tolka vilken attityd musiklÀrarna har till anvÀndandet av dessa verktyg och om den kan sÀgas vara beroende av Älder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem smÄ eller mellanstora svenska stÀder med olika typer av musiklÀrarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör Àmnet intressant och relevant; att ny teknik Àr en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar ocksÄ upp nÄgra aspekter pÄ inlÀrning; sociokulturellt perspektiv ? synen pÄ lÀrande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlÀrning pÄverkas beroende pÄ hur stoff presenteras.

In musikklasser (a special musical training which focus on choral singing is offered in the Swedish compulsory school from the age of ten until the age of sixteen) teachers are working in a tradition where conventions relating to singing with children have developed in accordance with the Swedish choral tradition. In these classes, students are trained in large groups, usually around 30 students in one class. Furthermore, one teacher and 60 students is also frequent in schools with two or more parallell grades. In a large choir group, students develop their skill in choral singing, which includes the development of general musical knowledge as well as the development of the individual singing voice of each student in order for the choir to be able to interpret and perform music with a communal musical expression. Thus, the complexity in this teaching and learning setting places high demands on the choir teachers? ability to use appropriate teaching and learning strategies in order to develop the specific musical skill required in a choir.In this study, two choral teachersÂŽ interaction with their choir class were investigated.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Undersökningens syfte Àr att fÄ djupare förstÄelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhÀllet. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att fÄ en inblick i vilka arbetsmetoder som anvÀnds för att rekrytera, behÄlla och utveckla elever samt att fÄ kunskap om olika faktorer som pÄverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare frÄn olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgÄr frÄn olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förÀndring samt teorier om förÀndringar i skola och samhÀlle.   I resultatet visas att det finns flera olika förvÀntningar pÄ musik- och kulturskolan vilka skiftar frÄn skola till skola och frÄn kommun till kommun. PÄ nÄgra av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nÀstan helt saknar en sÄdan styrning.

This is a study of the work of a Danish music teacher at a free school (grade 1 9) in Copenhagen. The teaching is based explicitly on playing in ensemble and the pupils play at a high artistic level compared to a normal school. Data collection was made during three days with the help of observation, video recording and qualitative interviews. The report contains video clips where the pupils and the teacher play together. The great differences between this model of teaching and the normal, lie in the teacher participation in the music making, the central role of the rhythms, the early start (grade two), the form of songs and arrangements and the lack of notation in favor of music making by ear.