Syftet med rapporten var att undersöka hur samarbetsförmågan i en skolklass påverkades av gruppstärkande övningar. Undersökningen grundade vi på ämnesanknuten litteratur, Lpo-94, mål och skolplan, lokal arbetsplan samt tidigare forskning. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor i Kalix kommun. Vi valde att genomföra studien i årskurs tre eftersom vi ansåg att det var viktigt att eleverna fick träna sig i att samarbeta så tidigt som möjligt. Vi genomförde totalt 17 övningar i klassen, tio av dem observerade vi, dels med hjälp av ett observationsschema, dels genom allmänna observationer.

Den här undersökningen handlar om managementkonsulter och deras yrkesroll. Undersökningen bygger på empiri insamlad på ett managementkonsultföretag i Sverige. Empirin består av samtalsbaserade intervjuer med managementkonsulter samt en intervju med en representant för en av de organisationer som anlitat konsultföretaget. Syftet med undersökningen är att undersöka under vilka förutsättningar konsulterna utför sitt arbete tillsammans med de grupper de utbildar. För att besvara denna fråga har jag tagit hjälp av teorier rörande, Koncept & översättning, rollteori och interaktionsritualer.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lärare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet särskilt stöd. Mer specifika frågeställningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en fråga var om det var möjligt att fastställa en dominerande diskurs.En kvalitativ metod användes i studien där samtliga deltagare lämnade brevsvar som analyserades utifrån Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lärare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrån ett dilemmaperspektiv som innebär att snarare än att hitta lösningar som är rätt eller fel, är syftet att lyfta problematiska frågor till diskussion och undersöka hur aktörer ser på dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehållsaspekt, orsaksaspekt, känsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med övervikt. Samtliga artiklar som analyserades kom från västvärlden. Analysen resulterade i 5 kategorier som svarar mot syftet: Att ständigt kämpa mot fetman och känna maktlöshet, Att hantera känslor med hjälp av mat och vara beroende, Att känna sig misslyckad och skamsen över sin kropp, Att känna sig förödmjukad och trakasserad och Att stöd ökar självförtroendet och minskar ensamhet. Författarna diskuterar likheter och olikheter i resultatet i litteraturstudien mot andra grupper, såsom människor som lever med kronisk sjukdom, människor som lever med handikapp och kvinnor med alkoholberoende. Tänkbara omvårdnadsinterventioner i mötet med kvinnor med övervikt ges för att tydliggöra vikten av individuellt bemötande..

Sedan år 2000 är romer tillsammans med fyra andra grupper erkända som etniska minoriteter i Sverige, vilket fått konsekvenser bland annat för modersmålsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell särart och samtidig integration, där skolans personal ställer sig frågande till hur man ska möta en främmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetsspråk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika språken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska få undervisning på rätt variant inte uppfylls..

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare.

Vår utgångspunkt med detta arbete har varit att undersöka tryggheten i gruppen. Vårt syfte har varit att undersöka hur vi som pedagoger kan skapa trygghet i gruppen samt hur trygga barnen i de klasser där vi gjorde vår praktik i var. Vår undersökning genomfördes i en låg- och mellanstadieskola, i en årskurs 4 och i en årskurs 6, i Luleå kommun. Genom observation, enkäter och intervjuer samt tidigare forskning försökte vi få svar på våra frågor. Resultatet visade att lärarens främsta verktyg för att skapa trygghet i gruppen är gruppsamtal men även regler, rutiner och gruppstärkande övningar.

I studier av igenkänning av ansikten har egengruppseffekter (own-group bias) kunnat framkallas utifrån indelning av deltagarna i påhittade personlighetskategorier. Denna studies syfte var att undersöka om egengruppseffekter på liknande sätt kunde framkallas på ålders- samt attraktivitetsbedömning av röster. Totalt 38 deltagare fick utföra ett falskt personlighetstest i syfte att dela in dem i två grupper: röd och grön. Därefter presenterades 36 röstprover ett i taget med en röd eller grön bakgrundsfärg på datorskärmen, medan deltagarna skattade talarens ålder samt röstens attraktivitet. Resultatet visade ingen effekt av indelning i personlighetskategorier.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad högskolestudenter har för matvanor och kroppsuppfattning. Resultatet grundar sig på enkätsvar som delades ut till 48 studenter vid en högskola i södra Sverige, 24 kvinnor och 24 män. Tre grupper utformades: Ekonomutbildning, Lärarutbildning och Hälsa/ vårdutbildning. Resultatet visar att det att 44 av de 48 deltagarna anser sig ha bra självkänsla men majoriteten ansåg att skolarbetet påverkade självkänslan. Många kände sig även stressade inför tentor vilket för en del fick följden att de slarvade med maten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever.

I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje människa är född fri och alla har samma värde och lika rättigheter. Skyddet mot diskriminering är ett uttryck för uppfyllandet av dessa rättigheter. Under det senaste decenniet påstås det ha blivit allt vanligare att folk känner sig diskriminerade och kränkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rättigheter och mer benägna att anmäla diskriminering än tidigare är svårt att svara på. Det som kan konstateras är att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.

This bachelor thesis is titled Who is an extremist?  - A qualitative content analysis of the agglutination of right- and left-wing groups and is written by Måns Hoffsten within the discipline of political science. This essay aims to illuminate in which way the Swedish government has tackled extreme forms of left-wing and right-wing activism during the period 1980 ? 2013. By looking at how governmental policy-suggestions and reports concerning extremism are formulated during this period this essay explores when and how the two groups first started to become a part of the same problem-representation and on what premises this is built.

I studier av igenkänning av ansikten har egengruppseffekter (own-group bias) kunnat framkallas utifrån indelning av deltagarna i påhittade personlighetskategorier. Denna studies syfte var att undersöka om egengruppseffekter på liknande sätt kunde framkallas på ålders- samt attraktivitetsbedömning av röster. Totalt 38 deltagare fick utföra ett falskt personlighetstest i syfte att dela in dem i två grupper: röd och grön. Därefter presenterades 36 röstprover ett i taget med en röd eller grön bakgrundsfärg på datorskärmen, medan deltagarna skattade talarens ålder samt röstens attraktivitet. Resultatet visade ingen effekt av indelning i personlighetskategorier.

Denna undersökning ämnar utreda huruvida euroinförandet år 2002 medfört ökad internhandel i EMU. Undersökningen analyserar handelsstatistik från år 1998- 2008 för de femton länderna som vid euroinförandet var medlemmar i EU. I analysen studeras två grupper av länder; en innehållande EMU- länder och en kontrollgrupp innehållande länder som inte infört euron. För att kontrollera för underliggande faktorer som exempelvis konjunkturella förändringar och preexisterande handelsskillnader genomförs två difference- in- difference analyser. Undersökningen finner inget statistisk signifikant resultat på en ökad internhandel i EMU efter euroinförandet.

Arbetsmiljöverket har under 2008 och 2009 gjort inspektioner hos Hudiksvalls kommun. Arbetsmiljöverket konstaterade i samband med dessa inspektioner att chefer och arbetsledare saknade kunskaper om arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. En utbildningsplan inom kommunen var lagd under 2009 för att rätta till dessa brister. Hudiksvalls kommun har en önskan att veta om utbildningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet gav förbättrade kunskaper inom området. För att ta reda på om utbildningen gav förbättrade kunskaper har en undersökning gjorts mellan två grupper, varav den ena inte har gått arbetsmiljöutbildningen.