Sökresultat:
376 Uppsatser om Könsbalanserade yrken - Sida 17 av 26
"Att samtala med nÄgon annan, Àr att tÀnka tillsammans" : En litteraturstudie om upplevelser av det interprofessionella samarbetet i vÄrdteamet
SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vÄrdteam har i hÀlso- och sjukvÄrden fÄtt ett stort genomslag, bÄde i Sverige och internationellt. Stora förvÀntningar ligger pÄ arbetssÀttet, dÄ det ska effektivisera, ge adekvat vÄrd snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vÄrdteamet beskrivs utifrÄn en definition som: en grupp av samverkande hÀlso- och sjukvÄrdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vÄrd av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vÄrdteam i förhÄllande till patientsÀkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva vÄrdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vÄrdteamet inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.
Jag vill bli riddare!
Idén till detta arbete kommer utifrÄn min sons önskan om att bli riddare. Syftet Àr att belysa och reflektera över hur studie- & yrkesvÀgledare hanterar elevers idéer om ovanliga yrkesval, i en tid nÀr samhÀllsförÀndringar kan Àndra förutsÀttningarna och utbudet för olika yrken. Första delen Àr en genomgÄng av tidigare forskning samt av anvÀndbara teoretiska utgÄngspunkter och begrepp. Den teoretiska delen behandlar frÀmst utvalda delar av Anthony Giddens omfattande arbete. Sedan tas det intressanta begreppet gatekeeper upp frÄn den statliga utredningen SOU 2003:77.
Arbets- och utvecklingscentra-en inkörsport till arbetsmarknaden?
I vÄr studie har vi undersökt Arbets- och utvecklingscentra, förkortat AUC ? en verksamhet som bygger pÄ en lÄnggÄende samverkan mellan kommunen, försÀkringskassan och Arbetsförmedlingen. AUC bedriver arbetsförmedling med delvis andra metoder Àn den traditionella Arbetsförmedlingen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur ungdomar upplever studie- och yrkesvÀgledningen i verksamheten. Vidare vill vi undersöka hur handlÀggare/coacher pÄ AUC upplever motivationen hos de sökande samt hur de arbetat för att motivera ungdomarna.
Drama och teater i gymnasieskolan? : En litteraturstudie dÀr syften med drama/teater utforskas, analyseras och diskuteras
SammanfattningDen hÀr studien Àr en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrÄn den analyserade litteraturen. Studien redogör bÄde för syften med drama/teater som enskilt Àmne och integrerat med andra Àmnen.Studien visar att drama/teater Àr anvÀndbart bÄde som ett medel dÀr mÄlet Àr att lÀra sig andra Àmnen, och dÀr mÄlet Àr kunskaper i drama/teater. Den ger exempel pÄ att eleverna, med hjÀlp av drama/teater, kan fÄ stöd i att uppnÄ flera av mÄlen i gymnasieskolans senaste lÀroplan frÄn 2011. Exempel pÄ hur drama/teater kan vara till nytta i andra Àmnen Àr att det kan anvÀndas för att förbÀttra elevers lÀsning och textförstÄelse oavsett Àmne. Drama/teater har ocksÄ ett egenvÀrde som bland annat bestÄr i att eleverna lÀr sig att anvÀnda sina erfarenheter för att förstÄ omvÀrlden, att de lÀr sig att uttrycka sig pÄ sitt individuella sÀtt och att de trÀnar pÄ att vÄga ta stÀllning.
En granskning av grÀnserna mellan finansiell rÄdgivning och revision
I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.
?Samma blodomlopp? En kvalitativ studie om professionellas beskrivning av arbetet med och samverkan kring gravida kvinnor med missbruksproblematik
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella pÄ socialtjÀnsten, mödravÄrden och specialistmödravÄrden beskriver sitt möte med gravida kvinnor med missbruksproblematik, samt hur samverkan i det professionella nÀtverket skildras. VÄra frÄgestÀllningar handlade om hur de professionella bemöter de gravida kvinnorna med missbruksproblematik för att fÄ dem att upprÀtthÄlla en alkohol- och drogfri graviditet samt hur de professionella ser pÄ samverkan och vilken betydelse de anser att samverkan har nÀr det gÀller den beskrivna mÄlgruppen. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och genomförd genom Ätta semistrukturerade intervjuer med nio personer som i sina yrken arbetar med den valda mÄlgruppen. Fyra av dem arbetar som kuratorer pÄ Mödra-barnhÀlsovÄrd, familjecentral eller specialistmödravÄrd, tvÄ av dem som barnmorskor pÄ Mödra-barnhÀlsovÄrd och tre av dem som socialsekreterare inom socialtjÀnsten. Teorier om makt har anvÀnts för att tolka det insamlade materialet som behandlar relationen mellan professionell och klient, förhÄllandet mellan det professionella nÀtverket samt mellan instanserna som möter klientgruppen.
Elevers syn pÄ undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa : En studie om elever med lÄg nÀrvaro i Àmnet
SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vÄrdteam har i hÀlso- och sjukvÄrden fÄtt ett stort genomslag, bÄde i Sverige och internationellt. Stora förvÀntningar ligger pÄ arbetssÀttet, dÄ det ska effektivisera, ge adekvat vÄrd snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vÄrdteamet beskrivs utifrÄn en definition som: en grupp av samverkande hÀlso- och sjukvÄrdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vÄrd av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vÄrdteam i förhÄllande till patientsÀkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva vÄrdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vÄrdteamet inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.
STRESS HOS SKOLUNGDOMAR : - ur ett elevhÀlsoperspektiv
Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Ă
rets undersökningsmaterial bestÄr av 124 stycken före detta journaliststudenter frÄn Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frÄgor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pÄ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frÄn Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.
Eftergymnasial utbildning- Individens egna val?
Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka pÄverkar den enskilda individens förutsÀttningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka sex gymnasieelever, som gÄr sitt tredje Är pÄ sitt gymnasieprogram, och försöka fÄ kÀnnedom om dessa personers kÀnslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vÄr studie Àmnar vi Àven att undersöka om habitus, individens pÄverkan av uppvÀxtförhÄllanden och av familjen, pÄverkar mÀnniskors förutsÀttningar för vidareutbildning. Vi Àmnar Àven undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller vÀxer för dessa sex ungdomar vilka gÄr yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att pÄ sÄ sÀtt kunna förstÄ hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken.
I hur stor omfattning ska en polisman och en parkeringsvakt tolerera vÄld i sin tjÀnsteutövning?
BetrÀffande motiven till SkadestÄndslagen betonas att en del tjÀnstemÀn Àr mer utsatta Àn andra för vÄld inom sitt arbete. Det Àr frÀmst tjÀnstemÀn inom polisvÀsendet som Àr utsatta. Som tjÀnsteman inom detta utsatta yrke fÄr individen vara medveten om att denne Àr mer utsatt Àn andra för att mötas av vÄld i sitt arbetsliv. Nyligen blev en polis inte beviljad skadestÄnd efter att ha blivit utsatt för skallningar vid ett gripande. Det finns Àven ett annat exempel med en parkeringsvakt som blev utsatt för ett stryptag, Àven denne gick utan skadestÄnd.
VÀgval : En undersökning av instÀllning till studier och arbetsliv hos sista Ärs elever i gymnasieskolan
Allt fler satsningar lÀggs pÄ insatser för att komma tillrÀtta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero pÄ hur vÀl förankrade de Àr med hur ungdomar sjÀlvstÀndigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever pÄ sista terminen pÄ gymnasiet ser pÄ framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande pÄverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs bÄde i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars instÀllning.
Sjukgymnasters, kiropraktorers och naprapaters instÀllning till en gemensam grundutbildning
Bakgrund: Regeringen gav Är 2009 högskoleverket i uppdrag att utforma ett förslag om hur kiropraktor- och naprapatutbildningarna kan utformas som högskoleutbildningar. Förslaget som presenterades innebar att kiropraktor- och naprapatutbildningarna skulle bedrivas som vidareutbildningar efter en grundutbildning till sjukgymnast. Förslaget Àr omdiskuterat och har vÀckt mÄnga Äsikter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kiropraktorers, naprapaters och sjukgymnasters instÀllning till en gemensam grundutbildning som sjukgymnast med efterföljande vidareutbildning i kiropraktik, naprapati och ortopedisk manuell terapi. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med en deskriptiv metod.
Mitt jobb som personlig assistent : En kvalitativ studie om anstÀlldas upplevelse av sin arbetssituation
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anstÀllda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie Àr unik genom att de flesta som arbetar dÀr har varit pÄ samma arbetsplats i flera Är. Det unika Àr att man i andra studier har pÄvisat den höga personalomsÀttningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstÄ det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar pÄ just denna arbetsplats.Detta Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig Àr deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som pÄverkar dem i deras arbetsmiljö.
?Om en pojke har klÀnning gÄr jag bara förbi och dÀrifrÄn? ? En studie om könsmönster i förskolan med avstamp inom etnografi
BAKGRUND: I bakgrunden skriver vi om konventionen om barns rÀttigheter samtstyrdokumentens mÄl för jÀmstÀlldhet mellan könen. I detta avsnitt beskrivs ocksÄ denormer som finns i samhÀllet för mÀn och kvinnor. Vi diskuterar flickors och pojkars lekoch hur denna kan pÄverkas i den samhÀlliga kontexten, hur genus framtrÀder i barnsskapande samt könsskillnader med fokus pÄ utrymme och uppmÀrksamhet i barngruppen.SYFTE: Vi vill undersöka hur barnen pÄ en förskoleavdelning uttrycker sig runtkönsroller och hur dessa tar sig utryck i leken och den dagliga verksamheten. Vi kommerÀven i viss mÄn att studera pedagogernas pÄverkan pÄ barnen nÀr det gÀller könsroller.METOD: Vi har anvÀnt oss av metoderna observation, intervju och self report.Observation och intervju i form av informella samtal genomfördes i hela barngruppenmedan self report och de formella samtalen genomfördes med tio barn.RESULTAT: Studien visar att pojkar och flickor i stor utstrÀckning leker med olika sakerberoende pÄ könstillhörighet samt att de sÀger sig tycka om olika lekmaterial och lekar.Resultatet visar vidare att barnen ofta leker i könshomogena grupper. Vi observerade attnÄgra pojkar tog stor plats vid samlingssituationer.
SjÀlvkÀnnedom : inom utbildning
Inledning: För mĂ„nga yrken ska studenten efter avslutad utbildning "visa sjĂ€lvkĂ€nnedom och empatisk förmĂ„ga". Detta finns formulerad för en rad yrkesexamina. Fokus för uppsatsen var att undersöka lĂ€randemĂ„let "sjĂ€lvkĂ€nnedom" i relation till utbildning.FrĂ„gestĂ€llningar: Studien ville undersöka socionomstudenters upplevelse av ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom efter avslutad utbildning inom socionomprogrammet och ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom i relation till sin kommande yrkesroll. Studien ville ocksĂ„ belysa pĂ„ vilket sĂ€tt ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom uppnĂ„ddes i utbildningen.Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv ansats och var explorativ. Ă
tta socionom-studenter som avslutade sin utbildning Är 2010 intervjuades.