Sök:

Sökresultat:

376 Uppsatser om Könsbalanserade yrken - Sida 18 av 26

Drogförebyggande arbete i Sölvesborgs kommun - en utvÀrdering

Det primÀra syftet Àr att fÄ veta vad som skett nÀr det gÀller det drogpolitiska programmet i Sölvesborgs kommun. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr vad forskarna menar behövs för att ett sÄdant program ska lyckas. MÄlet med studien Àr att ta reda pÄ om det drogpolitiska arbetet har vunnit genomslag i kommunen. Den empiriska utgÄngspunkten Àr att försöka belysa problemet utifrÄn den nationella handlingsplanen Först gjordes en litteraturgenomgÄng, angÄende forskarnas uppfattningar betrÀffande droger och alkohol samt hur problem förebyggs. Vad som företrÀdesvis varit av intresse Àr om programmet lyckats bli förankrat hos alla samt i fall det uppfyller nÄgra av de kriterier som forskarna menar Àr nödvÀndiga.

NÀr bröder ska vara systrar : En litteraturöversikt om hur manliga sjuksköterskor identifierar sig med sin yrkesroll

Bakgrund: I och med Florence Nightingales grundande av den moderna sjuksköterskeprofessionen som ett kvinnoyrke försvann mÀn ur professionen fram till 1900- talets mitt. Grunden för omvÄrdnadsvetenskapen Àr Caritas motivet, mellanmÀnskliga kÀrleken, som kan visas i former av ansning, lekande och lÀrande. Det finns djupt inflÀtade normer i samhÀllet som styr vad som Àr manligt och vad som Àr kvinnligt. Dessa normer komplicerar rollerna för mÀn som innehar kvinnodominerade yrken, t.ex. mÀn inom sjuksköterskeyrket.Syfte: Att ur ett genusperspektiv belysa hur manliga sjuksköterskor identifierar sig i sin yrkesroll.Metoden: Metoden Àr en litteraturöversikt av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste 13 Ären.

Studenternas psykosociala arbetsmiljö-JÀmförelse i arbetsform

Abstrakt Psykosocial arbetsmiljö JÀmförelse i arbetsform MÄnga undersökningar och mycket forskning har skett genom Ären dÄ det gÀller vÄr psykosociala arbetsmiljö. De undersökningar och den forskningen som hittills skett ger dock en bild av att dessa frÀmst har inriktat sig pÄ arbetstagare inom olika yrken och branscher. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att försöka belysa och ge en förstÄelse kring studenterna situation ur ett helhetsperspektiv dÄ det gÀller den psykosociala arbetsmiljön. SÄ Àven hur den psykosociala arbetsmiljön kan pÄverka oss som individer. Under senare Är sÄ har det Àven skett en förÀndring inom högskolor och universitet dÄ det gÀller val av arbetsform.

HÀlsofrÀmjande genom medarbetarsamtal ? : Fokusgruppsintervjuer i kommunal verksamhet

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och dÀrför Àr arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbÀttra folkets hÀlsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förstÄelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrÄgor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare frÄn proAros olika verksamheter. Resultat: MÄl, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet.

"Jag kan inte tÀnka pÄ nÄgot annat" : En empirisk studie om rÀdsla ur ett livsvÀrldsperspektiv

 Bakgrund: VÄrdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rÀdsla. Inom omvÄrdnad Àr förstÄelse för mÀnniskors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstÄ fenomen som pÄverkar mÀnniskans livsvÀrld gynnas relationen mellan vÄrdtagare och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet rÀdsla ur ett livsvÀrldsperspektiv. Metod: Studien baserades pÄ 74 berÀttelser om rÀdsla skrivna av sjuksköterskestudenter.

JÄMSTÄLLDHETSARBETE I EN FÖRSKOLA OCH EN SKOLA : JÄMSTÄLLDHETSARBETE I EN FÖRSKOLA OCH EN SKOLA

Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial bestĂ„r av 124 stycken före detta journaliststudenter frĂ„n Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frĂ„gor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pĂ„ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frĂ„n Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Profilval pÄ omvÄrdnadsprogrammet. En möjlighet eller ett hinder

Antalet elever som idag söker till omvĂ„rdnadsprogrammet har sjunkit och skolan försöker dĂ€rför hitta nya vĂ€gar att locka till sig elever bland annat genom att erbjuda olika profilval. Syftet med följande arbete var att undersöka hur elever vid gymnasieskolans omvĂ„rdnadsprogram ser pĂ„ innehĂ„llet i sin utbildningen. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning tillfrĂ„gades 47 elever som gĂ„r sitt tredje och sista Ă„r hur de upplevt sin utbildning, speciellt utifrĂ„n att de frĂ„n och med sitt andra Ă„r kunnat vĂ€lja en av tre profiler. En liknande undersökning har gjorts av Anna Sjölin (2004) om ungdomars gymnasieval, deras motiv till att söka omvĂ„rdnadsprogrammet och hur de sĂ„g pĂ„ sin yrkesutbildning och framtid. Resultatet i hennes undersökning visar att eleverna valde omvĂ„rdnadsprogrammet utifrĂ„n att det Ă€r ett praktiskt inriktat gymnasieprogram men att mindre Ă€n hĂ€lften av eleverna ville jobba som undersköterskor i framtiden. Även i denna undersökning visade resultatet att eleverna sökte till omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ grund av den praktiska inriktningen.

Att försörja sig som lagidrottare - Guld och gröna skogar? : Upplevelser av att förena arbete med passion

Denna uppsats syftar till att dels skapa förstÄelse för hur lagidrottsmÀn upplever sitt yrke och sin vardag men ocksÄ att skapa förstÄelse för hur dessa tÀnker kring framtiden dÄ deras yrken prÀglas av korta karriÀrer. För att uppnÄ undersökningens syfte formulerades fyra frÄgestÀllningar: I vilken mÄn gÄr tankarna om det goda arbetet att applicera pÄ idrottsmÀn som arbetar inom lagidrott? InkrÀktar yrkessfÀren nÄgot pÄ den privata sfÀren? Om sÄ, pÄ vilka sÀtt? Hur ser dessa personer pÄ framtiden och livet efter idrottskarriÀren? Vad motiverar lagidrottare i sitt yrke? UtgÄngspunkt i undersökningen har varit litteratur kopplad till tankarna om det goda arbetet, exempelvis Svenska metallindustriarbetareförbundets nio principer om det goda arbetet, Karaseks krav- och kontrollmodell samt work-life balance. Tidigare studier och litteratur som berör essensen; att leva som idrottsman berörs dessutom. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och utifrÄn befintliga teorier har sex intervjuer med lagidrottare inom fotboll och ishockey genomförts. Resultatet av intervjuerna redovisas genom övergripande Ätergivningar samt citat och analyseras dÀrefter utifrÄn studiens teoretiska referensram. I slutsatsen Äterges studiens frÄgestÀllningar som ocksÄ besvaras.

MÀnsklighetens guider i Älderdomen : Varför sÄ fÄ mÀn?

Syfte: VÄrt syfte med vÄr uppsats Àr att undersöka hur mÀn inom ett kvinnodominerat yrke upplever och tolkar sin situation samt hur de eventuellt pÄverkar eller kan pÄverka den struktur som redan existerar. Det yrke vi valt att studera Àr vÄrdbitrÀde och undersköterskor inom Àldreomsorgen.Problemformulering: FrÄgestÀllningen som uppsatsen bygger pÄ Àr uppdelad i tre frÄgor: Vad Àr orsaken till att mÀnnen Àr fÄ till antalet inom ÀldrevÄrden?Hur pÄverkas genusstrukturerna och de existerande normerna inom yrket nÀr mÀnnen gör sitt intÄg?Hur upplever mÀnnen sin situation inom yrket och vad kÀnner de att de tillför gruppen kvinnor som Àr verksamma dÀr?Metod: En kvalitativ studie baserad pÄ elva djupintervjuer med manliga undersköterskor och vÄrdbitrÀde inom Àldreomsorgen. Slutsatser: Manliga undersköterskor Àr medvetna om att man gör ett val som inte Àr normen och fÄr ofta försvara sitt val. Sin syn pÄ yrket undersköterska innan man börjar bygger pÄ okunskap och förutfattade meningar, som Àven omgivningen har nÀr de placerar yrket i ett genusfack.

Lika lo?n fo?r lika arbete? : En studie av argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt i Svensk La?raretidning a?r 1906

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Barns uppfattningar om vuxnas yrke.

BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrÄn litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhÀllet. Barnen orienterar sig med hjÀlp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare pÄ. Barnen har i flera fall besökt sina förÀldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört förÀldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka sexÄringars uppfattningar om vuxnas yrke.METOD:I studien anvÀnds en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju anvÀnds som redskap för att pÄ ett mer djupgÄende sÀtt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrÄn önskan om att sexÄringarnas uppfattningar skulle vara i centrum.

Surfplattan som ny teknik vid tvÄ bibliotek : Barn- och ungdomsbibliotekariers attityder och lÀrdomar

Biblioteken som plats för teknik Àr nÄgot som diskuteras och förÀndras. Den teknik som hÀr undersöks Àr surfplattor ochde bibliotek som undersökts nÀrmre Àr biblioteket Miini (mÄlgrupp 0-5 Är) och biblioteket Dynamo (mÄlgrupp 15-25 Är)i Göteborg. FrÄgestÀllningen lyder: Hur pÄverkar bibliotekariers attityder till ny teknik deras kunskaper ochtillgÀngliggörande av teknik pÄ bibliotek? Hur gÄr surfplatteverksamheten och bibliotekariernas kunskaper kringsurfplattor att utvecklas?Studiens resultat visar att attityden till surfplattan inte nödvÀndigtvis pÄverkar bibliotekens tillgÀngliggörande avteknik. DÀremot finns det ett behov hos bibliotekarier att ha en gemensam strategi vad gÀller syftet med surfplattan ochvad den ska anvÀndas till.

Arbete mot krÀnkande behandling vid Karl Johans skola : Hur lÀrare pÄverkas av krav, kontroll, stress och resurser

Enligt skollagen och lÀroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka krÀnkande behandling. LÀraryrket Àr dessutom ett av de yrken dÀr de flesta Àr stressade och upplever höga krav. Syftet Àr dÀrför att undersöka hur lÀrarna anser sig bemÀstra de krav som finns angÄende att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa krÀnkande behandling och om dessa faktorer har nÄgon relation till lÀrares upplevda stress. UtifrÄn detta syfte har följande frÄgestÀllningar utkristalliserats: (a) Upplever lÀrarna att deras arbete ofta Àr förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer Àr mest framtrÀdande nÀr det rör stress bland lÀrarna? c) Vilka begrÀnsningar och möjligheter anser lÀrarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa krÀnkande behandling? d) Anser lÀrarna att kraven som stÀlls pÄ att arbeta mot krÀnkande behandling Àr rimliga i relation till de resurser och möjligheter som Àr kopplade till lÀrarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.

"Problematiska anvÀndanden av hÀlsokunskap" : HÀlsoutbildades uppfattningar

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa variationer av fenomenet ?problematiska anvÀndanden av hÀlsokunskap?. Metod: Studien hade en induktiv utgÄngspunkt och inspirerades av en fenomenografisk metodansats med intervju som datainsamlingsmetod. Deltagarna bestod av 6 hÀlsoutbildade med varierande yrken och utbildningsbakgrund som kom att beskriva sina uppfattningar av ?problematiska anvÀndanden av hÀlsokunskap?.

?Inte riktigt mönster som blommor och rutor och sÄnt? En studie av mönsterkonstruktörers yrkesroll

Inom de flesta branscher finns det yrken som fÄ utomstÄende kÀnner till. NÀr det kommer till modeindustrin sÄ Àr mönsterkonstruktör ett sÄdant yrke. Mönsterkonstruktören Àr den som frÄn en platt skiss skapar plaggets tredimensionella form och fÄr det att passa pÄ en kropp.Jag har utifrÄn Bourdieus fÀltteori undersökt hur det Àr att arbeta som mönsterkonstruktör. Materialet bestÄr av fem semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma mönsterkonstruktörer som genomförts i Göteborg och Stockholm under november 2014. UtifrÄn dessa har jag försökt ge svar pÄ hur de sjÀlva ser pÄ sin yrkesroll och hur de uppfattar att andra pÄ arbetsplatsen ser dem och deras roll.Min analys bestÄr av tre delar dÀr olika aspekter av yrket och yrkeslivet stÄr i fokus.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->