Sök:

Sökresultat:

376 Uppsatser om Könsbalanserade yrken - Sida 12 av 26

?Jag Àr pappersbruksarbetare och har varit sÄ hela mitt liv? : En kvalitativ studie av betydelsen av arbete och yrkesidentitet för Àldre lÄngtidsarbetslösa i en svensk kontext

Syftet med denna studie Àr att förstÄ Àldre lÄngtidsarbetslösas situation utifrÄn deras upplevelser av arbetslöshet och hur detta pÄverkar hur de konstruerar sin identitet. Studien fokuserar pÄ personer i Äldersgruppen 50-64 Är som har varit arbetslösa i sex mÄnader eller lÀngre och som Àr lÄgutbildade. En kvalitativ metod har anvÀnts och datamaterialet för studien samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sju individer. Resultatet analyserades med hjÀlp av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fÀlt, habitus och symboliskt kapital. Studien visar bland annat att arbete Àr vÀldigt viktigt för respondenterna och inte frÀmst av ekonomiska aspekter utan av sociala aspekter.

UmgÀngesförmÄga, ett bristande faktor : En kvalitativ studie angÄende gruppdynamik och sammanhÄllning i en arbetsgrupp bestÄende av undersköterskor

AbstraktVÄrdyrket anses som ett av de mest anstrÀngande yrken dÀr sjukskrivningar förekommer redan i tidig Älder. I dagens senmoderna samhÀlle Àr det ett vanligt problem för anstÀllda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som bestÄr av flexibilitet och ojÀmna arbetstider och sitt privatliv. Det Àr denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den pÄverkar anstÀlldas vÀlmÄende inom omsorgen. Det vi sÀrskilt har undersökt Àr kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvÄvÀgs - process? dÀr tvÄ personer utbyter tankar, funderingar och meningar.

Hur teknikundervisning kan utformas för att öka flickors teknikintresse : En systematisk litteraturstudie om elever i Ärskurs 1-6

Studiens syfte Àr att med hjÀlp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förÀndringar inom teknikÀmnet i Ärskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. FrÄgestÀllningen som det sökts svar pÄ i aktuell internationell forskning, Àr följande:Anser aktuell forskning att skolan bör förÀndras för att öka teknikintresset hos flickor i Ärskurs 1-6, och i sÄ fall, varför och pÄ vilket sÀtt?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som Àr aktuella för Àmnet har valts ut för att ge en bred men ÀndÄ riktad sökning. Resultatet till studien Àr baserad pÄ tvÄ avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel Àr en metaanalys och fyra Àr forskningsstudier.

SjukvÄrdspersonal och polis : - föreligger skillnad i empati inom den offentliga sektorn?

Syftet med studien var att se om det förelÄg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mÀtt pÄ tvÄ yrkeskategorier, som har för uppgift att hjÀlpa mÀnniskor i samhÀllet. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, mÀn, n=2, okÀnt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 Är gamla. Signifikant skillnad pÄvisades i empati som mÀter emotionell förstÄelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett kÀnslomÀssigt tillstÄnd.

UppnÄdde du mÄlen för svenska i skolÄr 5?

Sammanfattning. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad en grupp elever i skolÄr 6 visste om sina resultat i Àmnet svenska i skolÄr 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var ocksÄ att försöka ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt med bÄde fria och fasta alternativ. Alla elever i tvÄ klasser, 31 elever, svarade pÄ enkÀten.

GruppvÄldtÀkter med fokus pÄ gÀrningsmÀn : -ur ett psykodynamiskt och sociologiskt perspektiv

Uppsatsens syfte Àr att öka kunskapen och förstÄelsen för gÀrningsmÀnnen i gruppvÄldtÀkter, som begÄs i Sverige av mÀn mot kvinnor. Problemet som ville undersökas var om det finns nÄgra skillnader mellan gruppvÄldtÀktsmÀnnen i orsaken till deras deltagande i vÄldtÀkten. FÄ forskare har tidigare studerat skillnader mellan gruppvÄldtÀktsmÀnnen. Dessutom var avsikten att ta reda pÄ om de Àr i behov av olika behandling. Eventuella skillnader önskades förklaras utifrÄn psykodynamisk och sociologisk teori.

Brytprojekt Kalle - Att bryta traditionella könsmönster

Det rÄder idag en könsuppdelad arbetsmarknad som styrs av könsmÀrkta förestÀllningar om egenskaper, kvalifikationer och yrken. PÄ uppdrag frÄn regeringen ska Arbetsförmedlingen genom Brytprojekt Kalle arbeta med genusanpassade vÀgledningsmetoder och praktik gentemot de arbetssökande och fÄ in ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i arbetsgivarkontakterna med syftet att försöka motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden. Syftet med denna studie Àr att undersöka chefer och handlÀggares syn pÄ jÀmstÀlldhet utifrÄn Brytprojekt Kalle. Genom att försöka kartlÀgga vÀrderingar och attityder och sedan koppla detta till organisation och lÀrande i ett individperspektiv vill vi se om Brytprojekt Kalle kan ha en framtid och hur det kan implementeras vidare i organisationen. Undersökningen grundar sig pÄ semistrukturerade intervjuer med sex chefer och sex handlÀggare frÄn olika Arbetsförmedlingskontor i SkÄne. Respondenterna anser att Arbetsförmedlingen Àr förÀndringsbenÀgen och att det Àr viktigt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor.

Alternativa metoder : Att lÀra sig naturvetenskapliga Àmnen pÄ icke-traditionella sÀtt

I dagens samhÀlle Àr det nÀstan nödvÀndigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hÀnga med i samhÀllslivet. Det krÀvs kunskaper för att kunna delta i samhÀllsbeslut som handlar om forskning, hÀlsa, miljö, teknik och miljö och mÄnga yrken krÀver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa Àmnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhÀllet krÀver och vad skolan utbildar för.Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka olika alternativa metoder som lÀrare kan anvÀnda vid undervisning av naturvetenskapliga Àmnen för att skapa ett ökat intresse för dessa Àmnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med tvÄ erfarna pedagoger som undervisat inom dessa Àmnen pÄ grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de tvÄ lÀrarna blandar mÄnga olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem Àr att sjÀlva kÀnna nyfikenhet och inspiration för det de gör för dÄ kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

BerÀttare, rÄttfÄngare och deras praktiska kunskap

I den hĂ€r essĂ€n söker jag svar pĂ„ följande frĂ„gor: Vad gör egentligen en berĂ€ttare? NĂ€rmare bestĂ€mt: vad utmĂ€rker professionellt, muntligt berĂ€ttande jĂ€mfört med det publika berĂ€ttande som författare och skĂ„despelare Ă€gnar sig Ă„t? Vad Ă€r det som just en muntlig berĂ€ttare kan?Jag anvĂ€nder forskning som studerat förutsĂ€ttningarna för dessa yrken ? sĂ€rskilt hur berĂ€ttelser konstrueras och berĂ€ttande gĂ„r till ? och tillĂ€mpar studierna pĂ„ ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sĂ€gnen om RĂ„ttfĂ„ngaren frĂ„n Hameln vid Ljungby berĂ€ttarfestival 2012. Det jag dĂ„ gjorde och hur jag sĂ„g pĂ„ det efterĂ„t, jĂ€mförs med fiktiva berĂ€ttares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en rĂ„ttfĂ„ngare som metafor för en muntlig berĂ€ttare och kommer till slutsatsen att berĂ€ttaren kan vara lika fĂ€ngslande och lika förledande. Även skĂ„despelare och romanförfattare kan fĂ€ngsla sin publik, men inte luras sĂ„ som en berĂ€ttare kan.

Upplevelsen av praktisk erfarenhet som kompetensutveckling

Utbildning och livslÄngt lÀrande Àr idag aktuella begrepp i samhÀllet och det finns en sjÀlvklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns Àn i dag arbeten som krÀver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken dÀr individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. BadmÀstare Àr en sÄdan yrkesgrupp, dÀr flertalet anstÀllda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks pÄ vilka sÀtt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Representeras ditt yrke? : - en kvantitativ studie om vilka yrken som representeras mest respektive minst i facktidskriften DIK-forum

The aim of our study has been to see how DIK-forum represents the occupational groups that are represented in the frames of the trade journal. We have, to find out the phenomenon, done a content analysis by looking into 18 numbers of DIK-forum from year 2006 and 2007. The 18 strategically chosen journals was enough to give us a statistic result that we later on could generalize over those two years of DIK-forum. Totally there were 818 articles, news items and vacant advertisements that made the central point of this study. By these materials have we studied the representation of the occupational groups to find out if there were any over- and/or under represented groups, and also if the publications of the material were directed to the students or to the occupational groups in these trade journals.In our study the results shows that the trade journal DIK-forum does not represent all the occupational groups at the same level.

Studie- och yrkesvÀgledning inom vuxenutbildning - verksamhetsutvÀrdering ur ett organisationsperspektiv

UtifrÄn de snabba omstÀllningar, globalisering och nya omvÀrldskrav inom nya yrken och med krav pÄ ny kompetens tvingas mÀnniskor navigera och skapa nya karriÀrer. Vi sÄg det angelÀget att undersöka hur utvÀrderingsprocessen pÄ vÀgledningsverksamheten pÄ vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen Àr att visa en bild av hur studie- och yrkesvÀglednings-verksamheten, organiseras, utvÀrderas och kvalitetssÀkras pÄ vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare pÄ vÀgledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller pÄ utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades pÄ att vi ville fÄ en bred förstÄelse för hur vÀgledningsverksamheten organiseras och utvÀrderas.

LÀrares yrkeserfarenheter utanför skolan

Anledningen till att jag valde att skriva om lÀrares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast fÄr höra att skolan Àr en egen institution och att lÀrarna inte vet vad som pÄgÄr utanför denna trygga vÀrld. Folk i allmÀnhet pratar mycket om att eleverna ej fÄr lÀra sig det som krÀvs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lÀrare inte kan ge dem dessa nödvÀndiga kunskaper eftersom de sjÀlva inte vet hur samhÀllet fungerar. Orsaken till att lÀrarna inte vet det Àr enligt mÄnga att de aldrig har haft ett annat arbete Àn som lÀrare. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀrare som har arbetat utanför skolan anvÀnder denna erfarenhet i skolvardagen och i sÄ fall pÄ vilket vis. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lÀrare? Anser de att erfarenheterna frÄn tidigare arbete tillför nÄgot i skolvardagen? Har kollegorna pÄ skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter frÄn andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt.

NÀr Man Àr i minoritet : en kvalitativ studie om mÀns upplevelser av sitt arbete i Àldreomsorgen

Uppsatsen handlar om hur mÀn som arbetar i Àldreomsorgens sÀrskilda boendeformer som baspersonal upplever sitt arbete, med fokus pÄ minoritetspositionen. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervju med fyra mÀn i Äldrarna 25-42 Är. Intervjuerna har utgÄtt frÄn teman som beskriver situationer dÀr genus skapas. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett organisationsteoretiskt samt ur ett maskulinitetsperspektiv. Analysen visar pÄ att mÀnnen i allmÀnhet trivdes bra, och att omsorgsyrket upplevdes som meningsfullt.

Vad behövs för att vi ska fungera tillsammans?

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi ska fÄ inblick i hur förÀldrasamverkan fungerar pÄ förskolan. Vi har fokuserat pÄ vilka verktyg som förskolan anvÀnder sig av i samverkan med hemmet. I vÄr undersökning har vi tittat nÀrmare pÄ hur förskolepersonalen arbetar för att frÀmja samarbetet och förÀldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har Àven valt att titta pÄ hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhÄllningssÀtt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhÄllningssÀtt i form av förÀldrasamverkan pÄ förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->