Sökresultat:
376 Uppsatser om Könsbalanserade yrken - Sida 11 av 26
ERFARENHET + REFLEKTION = KUNSKAP : en bildningsresa pÄ gymnasiet
EssÀn belyser de problem som kan uppstÄ i utvecklingen av ett yrkesutövande pÄ en skola eller en arbetsplats. Problem som Àr svÄra att sÀtta ord pÄ och som framstÄr som dilemman dÄ de Àr abstrakta i sin utformning.Att lÀra sig ett yrke kan vara svÄrt, framför allt de yrken som krÀver en speciell yrkeskunskap som kan vara svÄr att sÀtta ord pÄ. Den tysta kunskapen. Att lÀra ut denna kunskap krÀver speciella metoder. I denna essÀ har dialogseminariemetoden anvÀnts som Àr ett sÀtt att reflektera över kunskap och lÀrande.
Rekryteringsprocessen- ett hinder för jÀmstÀlldhet? : En fallstudie av ett företag dÀr kvinnor Àr underrepresenterade
Ur ett internationellt perspektiv anses Sverige vara ett jÀmstÀllt land. Trots detta finnsen utprÀglad könssegregering pÄ arbetsmarknaden som ett resultat av traditionellaförestÀllningar om vad som Àr kvinnliga och manliga yrken. TrÀindustrin harhistoriskt sett varit en mansdominerad bransch och det Àr fortfarande svÄrt för kvinnoratt fÄ anstÀllning inom den branschen. Vid rekrytering av personal finns möjligheterför företag att förÀndra den demografiska strukturen hos arbetsstyrkan.Med denna bakgrund Àmnade denna studie att undersöka rekryteringsprocessen ur ettjÀmstÀlldhetsperspektiv pÄ ett utvalt företag inom trÀindustrin. Företaget har delat insina anstÀllda under tvÄ yrkeskategorier, tjÀnstemÀn och kollektivpersonal.Underrepresentationen av kvinnor Àr mest mÀrkbar bland kollektivpersonal och dÀrförstuderades skillnader i hur rekryteringsprocessen ser ut mellan yrkeskategorierna.Studiens resultat visade att jÀmstÀlldhetsperspektivet inte beaktas i samtliga momentav rekryteringsprocessen.
Spelar kön fortfarande roll? : Löneskillnader bland professorer pÄ en teknisk högskola
Vi har anvÀnt oss av ett produktivitetsmÄtt tillsammans med lönestatistik som Àr giltig för oktober 2009 som mottogs frÄn den aktuella högskolan för att studera könslönegapet inom samma yrkesgrupp inom samma företag. De huvudsakliga teorier som normalt anvÀnds för att förklara könslönegapet Àr dels humankapital dÀr kvinnors lÀgre utbildningsnivÄ och senioritet tidigare kunde förklara en del av skillnaden men som nu har tappat i förklaringsvÀrde nÀr skillnaderna mellan mÀn och kvinnor vad det gÀller de faktorerna har minskat. Dels diskrimineringsteori som beskriver att kvinnor allokeras till lÀgre betalda arbetsplatser och yrken. Flertalet tidigare studier har inte inkluderat nÄgot mÄtt pÄ produktivitet varför det Àr svÄrt att uttala sig om vilken av teorierna som fÄr stöd i vÄr data. VÄrt mÄtt pÄ produktivitet tillsammans med tillförlitlig lönedata gör att vi kan uttala oss Àven om produktivitetens betydelse för könslönegapet.
Flickor med sjÀlvskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie med tre professionella behandlare
Ămnet för denna studie var professionella behandlares syn pĂ„ sjĂ€lvskadebeteende bland unga flickor. SjĂ€lvskadebeteende Ă€r nĂ„got som pĂ„ senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemomrĂ„det samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsĂ€tt berörande tĂ€nkbara funktioner, orsaker och lĂ€mpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella behandlare inom vĂ„rdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrĂ„n ett psykodynamiskt samt ett kognitivt perspektiv.
LÀrarauktorisation : -dess betydelse för lÀrares professionaliseringsstrÀvan
I samband med skolans decentralisering pÄ 1980-talet uppstod det krav pÄ att lÀrare skulle bli mer professionella i sin yrkesutövning. DÄ regeringen stÀller högre krav pÄ lÀrarna Àr det dÀrför nu naturligt att de gÄr lÀrarna till mötes dÄ det gÀller en utredning om lÀrarauktorisation.Vi valde att stÀlla oss frÄgan hur lÀrarfacklig press argumenterar för eller emot en lÀrarauktorisation för att uppnÄ det specifika syftet som Àr: att belysa vad en lÀrarauktorisation kan betyda för lÀrarkÄrens professionaliseringsstrÀvanden.I vÄr empiriska undersökning valde vi att förhÄlla oss till metoden argumentationsanalys dÄ metoden lÀmpar sig bra nÀr argument skall lyftas ut och förstÄs ur tidsskrifter. Mer specifikt valde vi att förhÄlla oss till modellen orsak-problem-lösning för att fÄ en överblick av och en insikt i argumentationen för eller emot en auktorisering.Med hjÀlp av metoden kom vi fram till att argumenten i hög grad kunde hÀrledas till lÀrares professionaliseringsstrÀvan mot "social stÀngning". Detta innebÀr att en eventuell lÀrarauktorisation skulle betyda en hel del för lÀrarkÄren, exempelvis att lÀrarkÄren lyckas avgrÀnsa sig gentemot andra yrken och dÀrmed kanske pÄ sikt uppnÄ högre status..
Att undervisa i svenska som andrasprÄk : - en studie med fokus pÄ IVIK-undervisningen
Denna studie gÄr ut pÄ att se hur tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare pÄ IVIK arbetar och stöttar sina elevers sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lÀrare och elever samt observationer.Resultatet visar att tvÄ behöriga svenska som andrasprÄkslÀrares undervisning bÄde har likheter och olikheter. InnehÄllsmÀssigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsupplÀggen kan i viss mÄn skiljer dem Ät. NÀr det gÀller stöttande av elevernas sprÄkutveckling, brinner lÀrarna för sina yrken och gör allt för att hjÀlpa eleverna att utvecklas.Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andrasprÄkslÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas sprÄkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsÀttningar.
"Kunskap Àr inget entydigt begrepp" - en diskursanalys av begreppen lÀrare och fritidspedagog utifrÄn Lpo94 och Lgr11
Studien har diskuterat och analyserat de tvÄ senaste svenska lÀroplanerna. Med hjÀlp av kritiskdiskursanalys har den nya lÀroplanen Lgr11 (Skolverket, 2011) och den föregÄende lÀroplanenLpo94 (Skolverket, 1994) nÀrlÀsts pÄ ett ifrÄgasÀttande och granskande sÀtt. Syftet har varit att seom, och i sÄ fall i hur stor omfattning, ord sÄsom lÀrare och fritidspedagog förekommer.Förekomsten eller frÄnvaron av dessa ord har sedan getts olika möjliga tolkningsförslag för att sevad det skulle kunna innebÀra eller betyda nÀr dessa ord förekommer, och framförallt nÀr de inteförekommer. Resultaten har visat att ordet fritidspedagog inte nÀmns över huvud taget, och attord sÄsom fritidshem inte alls förekommer i samma utstrÀckning som exempelvis ordet lÀrareeller skola. Vidare har detta sedan diskuterats utifrÄn vad det kan betyda för de olikaprofessionernas status inom skolan om deras respektive yrken förekommer eller inte i denlÀroplan som Àr menad att gÀlla för dem.
Kvinnor inom könshandel : orsaker, konsekvenser och lagstiftning
Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förÀndring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjÀnster samt att söka kunskap om vad som förÀndrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat tvÄ personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen anvÀnde jag mig frÀmst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjÀnster. De tvÄ teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stÀmplingsteori. Det rÄdande synsÀttet Àr att prostitution anses skadligt pÄ mÄnga plan, frÀmst far den sÀljande parten illa och dÀrför infördes denna lag.
FrÄn arbetslös till anstÀllningsbar : En utvÀrdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet Access till VÀrmland
Arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ stresstolerans nÀr kraven pÄ flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesomrÄden har hög stresstolerans av naturliga skÀl alltid varit ett grundlÀggande krav. DÄ stresstolerans förefaller mÄngfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav pÄ stresstolerans definierar och kartlÀgger denna egenskap samt vilka metoder de anvÀnder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, rÀddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjÀlp av typbestÀmning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.
Attityder kring personalvetarprogrammet hos studenter och yrkesverksamma frÄn UmeÄ och Stockholms universitet
Personalvetarprogrammet Àr en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrÄgor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma frÄn UmeÄ och Stockholms universitet. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ totalt 67 deltagare dÀr samtliga studerar eller har studerat vid UmeÄ respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan tvÄ olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehÄll.
Effekter av offshoring pÄ den svenska arbetsmarknaden
Sverige stÄr nu inför en ny industriell revolution som innebÀr att allt fler yrkessektorer blir berörda, speciellt vissa service- och tjÀnsterelaterade yrken. Den teknologiska utvecklingen skapar större möjligheter för företag att dela upp tillverkningsprocessen och pÄ sÄ sÀtt kan företagen utnyttja komparativa fördelar i de omrÄden dÀr dessa finns. Konsekvenserna kan bli att företag vÀljer att placera tillverkningen i andra lÀnder vilket skapar oro för att arbetstillfÀllena ska minska i lÀnder som Sverige. Hur mÄnga arbeten som kan pÄverkas av företagsflytt Àr ett Àmne som har förekommit i medier den senaste tiden och buden Àr mÄnga.Genom att utföra en undersökning, som ger en uppskattning av hur mÄnga arbetstillfÀllen detta kan pÄverka, bedömer vi att 27 procent av den totala sysselsÀttningen i Sverige potentiellt kan vara utflyttbar. Ett vanligt antagande Àr att de arbetare som berörs av företagsflytt har en lÀgre utbildning och att högutbildade stÄr pÄ sÀker mark.
Med datorn i bildÀmnet : En undersökning i hur tre lÀrare arbetar med dator i sin undervisning
I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.
Nya Barn- och fritidsprogrammet i fokus : En studie om hur yrkeskunnandet konstrueras i text och bild
Denna studie fokuserar pÄ yrkeskunnandet pÄ Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesomrÄden samtinom fritids- och friskvÄrdssektorn och har yrkesutgÄngar som vÀktare, personlig assistent,elevassistent, personlig trÀnare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsÀttning. Eleverna uppmanas att skaffa sig bÄde en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för yrkeskunnandet pÄ nyaBarn - och fritidsprogrammet.
Vad Àr poÀngen med jÀmstÀlldhet? Arbetar lÀrare med jÀmstÀlldhet i SamhÀllskunskap A för Estet- och Medieprogrammet?
Föreliggande arbete har haft som avsikt att undersöka pÄ vilket sÀtt begreppet jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn fÄr för genomslag i undervisningen i SamhÀllskunskap A i gymnasieskolan. Jag har intervjuat fyra lÀrare som undervisar i Àmnet pÄ Estet- respektive Mediaprogrammet. Elever som studerar pÄ dessa program förbereds för ett arbete i det s.k offentliga rummet i yrken som skÄdespelare, dansare, konstnÀrer, journalister, författare o.dyl. Under studietiden men framför allt nÀr de kommer ut i arbetslivet kommer mÀnniskor att kunna ta del av deras verk.
Avsikten har varit att undersöka hur lÀrare uppfattar, tÀnker och förbereder eleverna inför samhÀllslivet kring jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn. Undersökningen handlar ocksÄ om jÀmstÀlldhet diskuteras i samband med den konstart som eleven studerar.
Vad vill du bli nÀr du blir stor? ? en kvalitativ studie om barns tankar om sin framtid mot bakgrund av att leva i en segregerad miljö.
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende pĂ„ yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i tvĂ„ socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan pĂ„ dessa barns tankar. FrĂ„gestĂ€llningar:? Vad har barn frĂ„n tvĂ„ olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Ăr det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan pĂ„ barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Ăr det möjligt att urskilja nĂ„gra skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod och genomfört vĂ„r studie i tvĂ„ stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i tvĂ„ förskoleklasser pĂ„ tvĂ„ olika skolor.