Sök:

Sökresultat:

376 Uppsatser om Könsbalanserade yrken - Sida 13 av 26

Hur Dostoevskij fick sin stjÀrna pÄ Hollywood Boulevard : Adaption, dialogicitet och kronotop i F??dor Dostoevskijs Spelaren och Robert Siodmaks Allt eller intet

I den hĂ€r essĂ€n söker jag svar pĂ„ följande frĂ„gor: Vad gör egentligen en berĂ€ttare? NĂ€rmare bestĂ€mt: vad utmĂ€rker professionellt, muntligt berĂ€ttande jĂ€mfört med det publika berĂ€ttande som författare och skĂ„despelare Ă€gnar sig Ă„t? Vad Ă€r det som just en muntlig berĂ€ttare kan?Jag anvĂ€nder forskning som studerat förutsĂ€ttningarna för dessa yrken ? sĂ€rskilt hur berĂ€ttelser konstrueras och berĂ€ttande gĂ„r till ? och tillĂ€mpar studierna pĂ„ ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sĂ€gnen om RĂ„ttfĂ„ngaren frĂ„n Hameln vid Ljungby berĂ€ttarfestival 2012. Det jag dĂ„ gjorde och hur jag sĂ„g pĂ„ det efterĂ„t, jĂ€mförs med fiktiva berĂ€ttares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en rĂ„ttfĂ„ngare som metafor för en muntlig berĂ€ttare och kommer till slutsatsen att berĂ€ttaren kan vara lika fĂ€ngslande och lika förledande. Även skĂ„despelare och romanförfattare kan fĂ€ngsla sin publik, men inte luras sĂ„ som en berĂ€ttare kan.

ArbetstillfredsstÀllelsens samband med hÀlsan : MÄr vi bÀttre av att vara tillfredsstÀllda pÄ arbetet?

HÀlsa och arbetslivet Àr tvÄ nÀmnvÀrda faktorer i dagens samhÀlle. Inom mÄnga yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker fÄ bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att mÄnga mÀnniskor blir sjuka och sjukskriva. IfrÄgasÀttande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit pÄ tal dÀr undersökningar först och frÀmst har fokuserat pÄ huruvida arbetstillfredsstÀllelsen har effekt pÄ arbetstagarens produktivitet, men Àven pÄ huruvida den pÄverkar arbetstagarens hÀlsa (Freeman, 1999). UtifrÄn detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsstÀllelsens samband pÄ just individers hÀlsa. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om arbetstillfredsstÀllelsens har ett samband med personers hÀlsa i Sverige.

Företagsfinansiering - Varför lÄnar kvinnor mindre pengar Àn mÀn dÄ de startar företag?

I en undersökning, gjord av Svenskt NÀringsliv under 2007, framkom att tre gÄnger sÄmÄnga företag drivs av mÀn som av kvinnor men att det finns stora skillnader mellan deolika lÀnen och kommunerna i Sverige. En arbetskraftsundersökning, som gjorts avSCB under 2005, visar att fÀrre antal kvinnor Àn mÀn Àr företagare. Bland kvinnorna Àrandelen företagare 5 procent och bland mÀnnen 14 procent. I samhÀllet finns idagrÄdande vÀrderingar om att klassiskt manliga yrken Àr renhÄllningsarbetare, brandmanoch polis medan klassiskt kvinnliga yrken Àr frisör, sjuksköterska och sekreterare. PÄstora företag Àr det vanligt förekommande att kvinnor Àr överrepresenterade pÄinformations- eller personalavdelningen och mÀn pÄ finansiella avdelningar eller pÄVD-stolen.

Reklamensförmedling av militÀr profession : En kritisk granskning av Försvarsmaktens reklamsatsning 2012 ? 2013

Försvarsmakten spenderar Ă„rligen stora finansiella medel pĂ„ diverse reklamkampanjer i syfte att marknadsföra sig samt för att locka nya individer till yrken som Försvarsmakten tillhandahĂ„ller. NĂ„got som sĂ„klart Ă€r ett behov vid en yrkesarmĂ©. Syftet med studien har varit att redogöra för vilket budskap Försvarsmaktens reklamkampanjer sĂ€nder ut, vad i dessa som föresprĂ„kar samt om det finns faktorer som verkar mottsĂ€ttande för den militĂ€ra professionen och Försvarsmakten.För att utreda detta har en kvalitativ studie bedrivits genom att tillĂ€mpa Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kompletterad av bildanalys baserad pĂ„ semiologi samt teorier om medias pĂ„verkan och medieretorik.Studien har resulterat i att Försvarsmaktens reklamkampanjer vill uppmana sin mottagare att ta stĂ€llning till de olika situationer som gestaltas samt att försöka ta sig innanför konsumentens personliga sfĂ€r. Alla kampanjer kan pĂ„ olika vis kopplas till Försvarsmaktens vĂ€rdegrund dĂ€r konceptet ÖRA - öppenhet, resultat samt ansvar- Ă€r centralt. Även kopplingar till visionen vi verkar, syns och respekteras har identifierats.

En frÄga om klass? : En antologi om relationen mellan livsvillkor, klass och identitetsskapande

Denna antologi kan ses som ett inlĂ€gg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhĂ€lle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser pĂ„ rörelsens stĂ€llning i dagslĂ€get. Även arbetarrörelsens syn pĂ„ klassbegreppet behandlas. DĂ€refter följer Men hallĂ„ vi gĂ„r ju Ă€ndĂ„ pĂ„ gymnasiet, dĂ€r gymnasiet som identitetsskapande institution och de Ă„trĂ„vĂ€rda valmöjligheterna stĂ„r i fokus.

Varför karriÀrvÀgledning? En studie om vÀgledningens framtidsmöjligheter mot bakgrunden av nutida samhÀllsförÀndringar

Vi lever i ett samhÀlle dÀr snabba förÀndringar kÀnnetecknar vÄr vardag. Att lÀra för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vÄr livstid har blivit ett allt viktigare och ofta Äerkommande Àmne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredstÀlla ett ökat behov av vÀgledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vÀgledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för sambandet mellan omvÀrldsförÀndringarna och karriÀrvÀgledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och Àr genomförd som en teoribaserad empirisk studie.

?VÄr profession Àr att vara neutral? - Om studie- och yrkesvÀgledares tolkningar och förestÀllningar gÀllande genus

Arbetsmarknaden Àr könssegregerad, och uppdelningen pÄbörjas redan i tidig Älder. Studie- och yrkesvÀgledarna Àr enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvÀgledarna inte följer lagtexten. Syftet Àr att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledarna skapar ett arbetssÀtt utifrÄn deras tolkning av lÀroplanen § 2.6, gÀllande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker ocksÄ vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvÀgledarnas faktiska tolkning av lÀroplanen § 2.6. Teorier som har anvÀnts i studien Àr förestÀllningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översÀttning. Kvalitativ metod med Ätta intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Resultat som framkommit under studien Àr att alla informanter har olika förestÀllningar och tolkar lagtexten olika beroende pÄ vad de har med sig frÄn bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssÀtt som beror pÄ vad de har med sig sedan tidigare och deras syn pÄ genus.

Upplevelsen av praktisk erfarenhet som kompetensutveckling

Utbildning och livslÄngt lÀrande Àr idag aktuella begrepp i samhÀllet och det finns en sjÀlvklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns Àn i dag arbeten som krÀver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken dÀr individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. BadmÀstare Àr en sÄdan yrkesgrupp, dÀr flertalet anstÀllda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks pÄ vilka sÀtt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Flickorna pÄ Valhalla : En studie av social rekrytering rörande eleverna vid ElementarlÀroverket för flickor i Falun under perioden 1875-1948

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevernas sociala bakgrund pÄ ElementarlÀroverket för flickor i Falun under tidsperioden 1875-1948. De kÀllor som ligger till grund för undersökningen bestÄr av noteringar om fÀdernas yrke hÀmtade ur matriklar frÄn flickskolans arkiv. Uppsatsen Àmnar ocksÄ undersöka hur undervisningsplanen sÄg ut och vilka flickor som, nÀr möjlighet fanns, tog sig vidare till gymnasium eller vilka som fick avsluta sin utbildning för att ÄtervÀnda hem. KartlÀggningen över flickornas sociala bakgrunder undersöks över tid för att se om nÄgon förÀndring skett i den sociala rekryteringen. Resultatet visar att eleverna vid flickskolan frÀmst kom frÄn samhÀllets mellersta skikt nÄgot som i undersökningen benÀmns som Socialgrupp 2.

Att designa konst : En kvalitativ studie av likheter och skillnader i den kreativa processen hos art directors och konstnÀrer

Art directing i en digital kommunikationsbyrÄ och att arbeta heltid eller deltid som konstnÀr Àr tvÄ yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de mÄste uppfylla ? att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi pÄ den kreativa processen vid generering av idéer i omrÄden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom bÄda omrÄden. För att jÀmföra den kreativa processen mellan de tvÄ parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnÀrer och art directors.

I jÀttens grepp? : En undersökning av morfemet jÀtte i svenska skriftsprÄket

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att studera etableringen och anvÀndningen av morfemet jÀtte i skrivna elevtexter och tidningstexter idag, med fokus pÄ jÀtte som förstÀrkande prefix. FrÄgestÀllningen lyder: ?Hur, av vem och i vilken utstrÀckning anvÀnds morfemet jÀtte i elevtexter och tidningstexter??.För att besvara ovanstÄende har tvÄ korpusundersökningar genomförts, en pÄ tidningstexter och en pÄ elevtexter. Resultatet visar att jÀtte förekommer i relativt stor utstrÀckning jÀmfört med andra förstÀrkande prefix som till exempel tok- och super-. Vanligast Àr att jÀtte anvÀnds i sammansÀttningar med adjektiv, bÄde i tidningstexterna och elevtexterna.

TevevÀrlden och barns drömyrke

Titel: TevevÀrlden och barns drömyrke Författare: Dan Jönsson Typ av arbete: Examensarbete inom lÀrarprogrammet Tevetittandet har en stor plats i mÄnga barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper Àr stort. En frÄga som ofta kommer upp Àr hur detta pÄverkar vÄra barn och vilka konsekvenser det kan fÄ. Syftet med min undersökning Àr att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad anger barn som sitt drömyrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömyrke? Studien Àr av kvantitativ modell och utförd med hjÀlp av enkÀtfrÄgor.

NÄgra lÀrares upplevelse av sjuknÀrvaro i arbetet

SjuknÀrvaro har i olika studier uppvisats vara hög bland, vÄrd, skola och omsorgsverksamhet och Àven visat sig vara en riskfaktor för framtida sjukfrÄnvaro och ohÀlsa. LÀraryrket företrÀder en vÀxande kategori av yrken i det grÀnslösa och moderna arbetslivet och omfattas av arbetsuppgifter vilka förutsÀtter ett specifikt engagemang, som oftast gÄr ut över arbetsdagens tidsram. Syftet med föreliggande studie var att skapa en förstÄelse för sjuknÀrvarofenomenet och varför det uppstÄr frÀmst i lÀraryrket. Vidare var syftet att undersöka vilka slags krav i arbetet som leder till att lÀrare jobbar trots att de Àr sjuka, samt belysa det grÀnslösa arbetet som en bidragande orsak till sjuknÀrvaro. Resultatet visade att upplevelsen av stress i lÀraryrket bland annat beror pÄ det ökade kraven pÄ dokumentation och lÄg ersÀttbarhet, som en del av bristen pÄ resurser i skolan.

Barbro Lindgrens romaner om Sparvel : 1970-talsidéer och allÄlderslitteratur

Utbildning och livslÄngt lÀrande Àr idag aktuella begrepp i samhÀllet och det finns en sjÀlvklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns Àn i dag arbeten som krÀver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken dÀr individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. BadmÀstare Àr en sÄdan yrkesgrupp, dÀr flertalet anstÀllda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks pÄ vilka sÀtt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

LÀrarstudenters barnrÀttskompetens : Belyst ur tvÄ rationaliteter

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i vÀrlden FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Tio Är senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och dÄ med en tyngdpunkt pÄ de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel pÄ sÄdana utbildningar Àr sjuksköterske-, socionom- och lÀrarutbildningen. Vi har intresserat oss sÀrskilt för lÀrarutbildningen.DemokratifrÄgor och utbildningsfrÄgor Àr i dagslÀget högst aktuella pÄ den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssÀkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som Àr uttalat efterstrÀvansvÀrd i svensk politik, och med hjÀlp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lÀrares kompetens i barnrÀtt.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->