Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie som handlar om fyra pedagogers uppfattningar av arbetet med flersprÄkiga barn och deras sprÄkutveckling. Studien bygger pÄ fyra enskilda djupintervjuer med pedagoger frÄn tre olika förskolor som syftar att belysa deras olika uppfattning kring hur deras förhÄllningssÀtt, attityder och arbetssÀtt ser ut gentemot flersprÄkiga barn samt hur de har utformat förskolemiljön för att den ska stimulera de flersprÄkiga barnens utveckling. Arbetet Àr baserat pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Hur uppfattar pedagogerna att de stimulerar barnens flersprÄkighet pÄ förskolan? samt PÄ vilka sÀtt kan pedagogernas uppfattningar av förhÄllningssÀtt och attityder med avseende pÄ flersprÄkighet relateras till deras uppfattningar av arbetssÀttet i förskolan?       I studien har pedagogerna delgett flera olika uppfattningar kring arbetet med flersprÄkighet och flersprÄkiga barn i förskolan. NÄgra ser det som ett spÀnnande och utmanande omrÄde att möta barn med olika sprÄkförutsÀttningar.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

En tydlig trend i spelindustrin Àr spel som kan köras pÄ flera olika plattformar. Detta Àr Àven kÀnt sommultiplattform-spel. En av de nya spelplattformarna pÄ marknaden Àr Smart-TV, det vill sÀga TVapparatermed internetuppkoppling och dedikerade operativsystem. Att anpassa eller utveckla nya speltill denna plattform Àr dock problematiskt, dÄ den medför en helt ny anvÀndningssituation (?The 10 footuser experience?).Denna studie handlar om hur mobilspel kan anpassas till att köras pÄ Smart-TV.

Mitt kandidatarbete Àr ett undersökande och utmanande av unga kvinnors sjÀlvbild i förhÄllande till upplevda krav och förvÀntningar, samt normativa förestÀllningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnÀrlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillÄtna som ?inte fÄr finnas? och lÄta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rÀtta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att vÄga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att presentera diskussionsfrÄgor i samband med lÀsfrÀmjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frÄgor innehÄller uppsatsen Àven en analys av bÀrande karaktÀrer i samtida populÀr ungdomslitteratur med avseende pÄ framstÀllningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att bÄde traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktÀrerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket sÄledes innebÀr att lÀsarna av dessa verk fÄr ett differentierat utbud av genusframstÀllningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade pÄ den hÀr uppsatsens litterÀra analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrÄgor arbetats fram och dessa diskussionsfrÄgor Àr tÀnkta att fungera som utgÄngspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis lÀsfrÀmjande aktiviteter för ungdomar..

Bakgrund: NÀr livets slut nÀrmar sig försÀmras ofta patienters kognitiva förmÄgor vilket medför att förmÄgan att uttrycka sin smÀrta verbalt minskar. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smÀrta för att kunna ge god omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smÀrta i palliativ vÄrd av Àldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan anvÀnda sig av sjÀlvskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smÀrta och vilka faktorer de observerade.

Apoteket AB har sedan 1970 genom sitt avtal med staten haft ensamrÀtt pÄ försÀljning av lÀkemedel i Sverige. Detta monopol kommer att slopas Är 2009, vilket innebÀr att Apoteket AB kan komma att konkurrera med andra aktörer om sÄvÀl kunder som arbetskraft. Den kommande konkurrensen pÄvisar vikten av att Apotekets anstÀllda kÀnner arbetstillfredsstÀllelse och inte byter arbetsgivare nÀr andra aktörer dyker upp pÄ marknaden. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vilka faktorer som inverkar pÄ de anstÀlldas arbetstillfredsstÀllelse vid undersökta apotek. Vidare undersöktes hur faktorernas inverkan skiljer sig pÄ de undersökta apoteken samt skapar förutsÀttning för upplevd arbetstillfredsstÀllelse.I undersökningen har vi avgrÀnsat oss till fyra fallstudieenheter bestÄende av ett centrum- och tre samhÀllsapotek.

Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Det blir allt vanligare att Àgare till webbplatser anpassar sin webbplats till lÄgupplösta enheter som t. ex mobiltelefoner. För att genomföra en anpassning finns flera tekniska alternativ. I denna uppsats har det undersökts vilka tekniska aspekter som kan utgöra eventuella hinder nÀr utvecklare möter webbyrÄkunders krav pÄ upplösningsoberoende design med en av teknikerna, nÀmligen responsiv webbdesign. Arbetet innefattar en intervju med en webbyrÄkund som resulterade i en kravspecifikation som sedan stod till grund för en prototyp, dÀr tekniken responsiv webbdesign testades och utvÀrderades.

Syftet med fallstudien Àr att undersöka praktisk tillÀmpning av ett genrebaserat sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt i en förberedelseklass i Är 4-6. UtifrÄn kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lÀrarens teoretiska modell och sprÄkutvecklande arbete i undervisning av nyanlÀnda elever.Resultatet visar att de aspekter som lÀraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning Àven förekommer i lÀrarens egen undervisning. LÀrarens genrebaserade undervisning utgÄr ifrÄn elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kÀnnetecknas av meningsfullhet, höga förvÀntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillÄtande klimat. Elevernas modersmÄl anvÀnds som resurs i lÀrandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt mÄnga och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekrÀftar tidigare forskning, dessutom bekrÀftas bilden av att det Àr fullt möjligt att i undervisningen av nyanlÀnda elever lÄta dem mötas av höga förvÀntningar och utmanas tankemÀssigt i sitt lÀrande Àven om de Ànnu inte utvecklat ett svenskt sprÄk som Àr tillrÀckligt för lÀrande i skolan.

Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en vÄrdinsats vars innehÄll har blivit allt mer utökad och det krÀvs en högre kompetens för sjuksköterskor som arbetar med det. Sjuksköterskan mÄste kunna tolka och bedöma icke-verbal kommunikation samt lyssna aktivt. Kommunikationen mellan den vÄrdsökande och sjuksköterskan har en central betydelse, för att sjuksköterskan ska kunna bilda sig en uppfattning om symtomen och göra korrekta bedömningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdrelationen vid telefonrÄdgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med totalt Ätta vetenskapliga artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskningen, varav sju kvalitativa och en kvantitativ.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.