Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Under vÄren 2013 genomfördes en fallstudie pÄ en skola i södra Sverige med syfte att undersöka hur utmanande lÀrandesituationer kan beskrivas samt vilken betydelse erkÀnnande frÄn lÀrare har för hanteringen av dessa situationer. De utmanande lÀrandesituationerna Äterges i denna uppsats genom begreppet; lÀrandets predikament och kan exempelvis handla om att fÄ alla elever motiverade i ett specifikt undervisningssammanhang eller lösa oförutsedda konflikter. Syftet var ocksÄ att undersöka en enskild skolkultur och pÄ vilket sÀtt erkÀnnande frÄn lÀrare pÄverkar elevers instÀllning till skolan. För att uppnÄ syftet genomfördes intervjuer med 16 elever frÄn en klass i Ärskurs fem. Genom intervjuerna kunde elevernas upplevelser förstÄs, beskrivas och tolkas, vilket innebÀr en kvalitativ ansats.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.

Kvinnor socialiseras till att visa ka?nslor, d v s att vara mer ka?nsloma?ssigt o?ppna a?n ma?n, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som a?r den emotion som a?r acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta go?r att socialisationen kan skilja sig fo?r pojkar och flickor.

Jag har valt att skriva ett examensarbete om kvinnors klÀdsel har nÄgon betydelse vid en vÄldtÀktsrÀttegÄng. Anledningen till uppsatsÀmnet Àr att kvinnan har historiskt varit en svagare individ i vÄrt samhÀlle, vilket jag tror Àven avspeglas i vÄrt rÀttssystem. En vÄldtÀkt Àr ett av de vÀrsta brott en kvinna kan utsÀttas för, dÀrför intresserade jag mig för idén om att undersöka hur bilden av kvinnan ser ut i vÄrt rÀttssystem. MÄnga genusteoretiker och rÀttssociologer anser att det finns en fördom om hur en kvinna ska vara klÀdd och bete sig, vilket de Àven pÄstÄr i viss mÄn pÄverkar vÄra vÄldtÀktsrÀttegÄngar. Metoden jag har valt för att kunna fÄ en nÄgorlunda bild av hur det ser ut i vÄra rÀttssalar Àr att undersöka elva rÀttsfall rörande vÄldtÀkt frÄn tingsrÀtten, dÀr jag analyserar tingsrÀttens bedömning vid skuldfrÄgan.

I denna studie kan lÀsas om en skola dÀr speciallÀrare och specialpedagog har lett lÀrande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien Àr ett nedslag i tvÄ av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstÄ specialpedagogens roll i det lÀrande samtalet, att undersöka vad som egentligen sÀgs samt att undersöka hur de lÀrande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssÀtt i de arbetslag dÀr man för lÀrande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska omrÄdet. LitteraturgenomgÄngen innehÄller en sammanfattande presentation av speciallÀrarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv pÄ lÀrande. För att förstÄ de lÀrande samtalen har de filmats och analyserats utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. SamtalsinnehÄll kunde ocksÄ kopplas till lÀrandet i samtalet genom samtalsstrukturen.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Mellanchefsrollen ses mÄnga gÄnger som komplex dÀr mellanchefen ska lyckas balansera krav och intressen som kommer uppifrÄn men Àven nedanifrÄn inom en organisation. De fungerar som en lÀnk mellan de övre och lÀgre delarna i organisationen vilket i mÄnga fall ses som utmanande av flera olika orsaker. Syftet med undersökningen Àr att se hur mellancheferna upplever sin arbetsmiljö och hur deras hÀlsa pÄverkas av den. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tolv mellanchefer inom stora och mellanstora organisationer. De medverkande mellancheferna upplever tung administrativ belastning, hög kravbild och tidsbrist vilket leder till stress.

Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att göra en helt 3D animerad sekvens till en ny Wallander film som heter "Pyramiden". I början av filmen Àr det en titel scen dÀr man ser nÄgon som tar fram en pistol, laddar den och siktar. Innan mannen börjar skjuta fÄr vi se mekanismen som tar plats i pistolens interiör. Hela interiören Àr datorgrafik som jag sjÀlv fick skapa. De var en ganska utmanande uppgift eftersom det skulle vara i högupplöst 1080 HD, det skulle se fotorealistiskt ut, det skulle matcha det filmade materialet och allt skulle vara i extrem nÀrbild, (eftersom vi skulle befinna oss helt inne i pistolens interiör).

Storform Ă€r ett viktigt element i varje pianists utveckling. För att kunna nĂ„ en optimal teknik i de olika musikaliska typerna inom storform, som sonater och konserter, mĂ„ste pianisten genomgĂ„ en vĂ€g som Ă€r full med teknisk övning. Övning ger i sin tur en alldeles sĂ€rskild möjlighet att vara reflekterande, samt att Ă€ga sitt lĂ€rande. Det Ă€r en utmanande och livslĂ„ng process att utvecklas som musiker. Faktiska problem med teknisk inlĂ€rning av storform i pianospel Ă€r grundlĂ€ggande i mitt arbete.

Syftet med denna didaktiska uppsats Ă€r att genom en fallbeskrivning undersöka och belysa sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt inom undervisningsomrĂ„det skönlitterĂ€r lĂ€sning.Metod för datainsamlingen har gjorts genom en kvalitativ datatriangulering, det vill sĂ€ga datainsamling utifrĂ„n flera perspektiv med olika metoder för att fĂ„ fram en djupare och en fullstĂ€ndig bild av fallet. Insamlingsmetoderna har varit klassrumsobservationer, lĂ€rarintervju och elevintervjuer.Data har analyserats i enlighet med Cummins (2000) metoder för framgĂ„ngsrik andrasprĂ„ksundervisning med sprĂ„kutveckling utifrĂ„n form, innehĂ„ll och anvĂ€ndning samt maximalt kognitivt engagerande och maximalt identitetsinvesterande interaktion.Studien har utförts inom kommunal undervisning i Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k pĂ„ grundlĂ€ggande nivĂ„ för vuxna. LĂ€raren som har lĂ„ng erfarenhet av anvĂ€ndning av skönlitteratur i undervisningen Ă€r fokus för fallbeskrivningen. Övriga informanter Ă€r 17 elever som svarade pĂ„ en enkĂ€t för urval inför fyra djupintervjuer om deras uppfattning om lĂ€rarens undervisning.Undersökningens resultat visar ett situerat exempel pĂ„ en sprĂ„kutvecklande undervisning pĂ„ kognitivt utmanande nivĂ„ och med stora förvĂ€ntningar pĂ„ eleverna. LĂ€raren, som anvĂ€nder autentiskt material som lĂ€romedel, ger eleverna stort talutrymme och skapar möjlighet till lĂ€rande genom interaktion med lĂ€raren och klasskamraterna. .