För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt sprÄk att kommunicera pÄ mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstÄr nÀr gemensamt sprÄk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter nÀr det inte finns ett gemensamt sprÄk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand pÄ akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av Ätta sjuksköterskor frÄn en akutmottagning i Mellansverige.

I förskolan idag strÀvar man efter att arbeta jÀmstÀllt, vilket innebÀr att man utgÄr frÄn varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsÀttningar och chans till att utvecklas. NÄgot som man jobbar mycket med Àr genus, vilket handlar om att i stÀllet för att se könet sÄ ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta pÄ hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se nÄgon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Bakgrund: NÀr ett barn blir akut sjukt och mÄste uppsöka sjukhuset med förÀlder Àr det vanligt att förÀldern blir satt i bakgrunden och inte fÄr sÄ mycket information. FörÀldern Àr mycket sÄrbar och gÄr i dessa situationer igenom en kris som bestÄr av olika faser. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur förÀldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vÄrd. Metod: En litteraturstudie har genomförts, dÀr materialet granskades och analyserades med utgÄngspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: FörÀldrarna hade olika förvÀntningar och upplevde olika kÀnslor vid sjukhusvistelsen.

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts pĂ„ sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn pĂ„ blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de kĂ€nner sig trygga i.

Syftet med studien var att beskriva, förklara och vidga förstÄelsen för hur förskollÀrare arbetar för att stimulera och utmana barns sprÄk- och kommunikationsutveckling. För att besvara syftet anvÀnde jag mig av tidigare forskning inom omrÄdet samt nationella styrdokument. Studiens lÀrandeteori har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare i norra delen av Sverige. De forskningsfrÄgor jag stÀllde var: Hur upplever förskollÀrare att barnet tar till sig det sprÄkstimulerande insatserna? samt; Vilka arbetsmetoder anvÀnds i lÀrandemiljön?Resultatet av denna studie visar att förskollÀrarna kontinuerligt arbetar med sprÄkstimulering i samförstÄnd med lÀrandemiljön, dÀr kommunikation Àr ett nyckelord till lÀrande.

Texten som följer i detta arbete kommer att avhandla en lÀrares matematiska arbete i en tredjeklass. Jag kommer ocksÄ att belysa de olika situationer eleverna kan tÀnkas stöta pÄ i klassrummet. DÄ undersökningen Àr gjord i en klass med svenska som andrasprÄk kommer arbetet till viss del att avhandla olika situationer dessa elever kan stöta pÄ som pÄverkar deras inlÀrning. Arbetet kommer att visa elevers olika villkor för lÀrandet och behandla nÄgra av de problem man som lÀrare kan komma att uppleva. Det finns en genomgÄng av det laborativa material som ofta anvÀnds i skolorna i dag, och framförallt det som jag stötte pÄ under mina observationer.

Den hÀr uppsatsen Àr en jÀmförande undersökning av hur kommentatorer för fotboll jobbar i radio respektive television (TV). Kommentator som arbetar med expertkommentator Àr fokuseringen i detta arbete. Metoden jag anvÀnde för att komma fram till ett svar var att jag analyserade landskampen mellan Wales och Sverige för att se skillnader och likheter hur kommentatorerna jobbar i de olika medierna. FrÄn matchen har jag sen valt ut viktiga och intressanta situationer som jag studerat nÀrmare. Jag har Àven gjort kvalitativa intervjuer med kommentatorerna Paul Zyra (Radiosporten) och Jesper Hussfelt (TV4) som arbetade med den ovannÀmnda matchen.

Revisorns oberoende har diskuterats lika lÀnge som revisionen funnits i Sverige. Finansiella skandaler driver pÄ diskussionen om revisorns oberoende och diskussionen drogs upp ytterligare efter Enron-skandalen i USA. Som revisor kan man stÀllas inför dilemman som kan hota oberoendet. NÀr revisorer stÀlls inför dilemman mÄste de avgöra hur de ska hantera dessa situationer för att vara oberoende. Syftet med uppsatsen var att fÄ konkreta situationer beskrivna dÀr revisorer kan stÀllas inför dilemman rörande oberoendet, samt att skapa förstÄelse för hur man som revisor kan hantera oberoendeproblematiken.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa förstÄelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus Àr att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistÄnd med klient inom socialtjÀnstens individ- och familjeomsorg. SÀrskilt vikt lÀggs vid hantering av olika situationer som dyker upp nÀr socialsekreteraren bemöter en klient vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlÀtta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istÀllet begrÀnsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien Àr planerad utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstÄ vid interaktionen med en ungdomsklient? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Textens syfte Àr att peka pÄ ett antal av de förutsÀttningar som har möjliggjort det moderna japanska enfamiljshusets sÀrart. Fokus ligger pÄ det typiska i centrala Tokyos stadsbild som Àr en viktig faktor för den allmÀnna utvecklingen. Stor inflyttning och ett svagt regelverk för stadsplanering har skapat unika smÄhusomrÄden. Den tÀta stadsstrukturen har skapat mÄnga speciella lösningar Àven i bebyggelse utan arkitektonisk ambition, mycket av det man ser i publicerade arkitekturprojekt Àr vanliga inslag i den standardbetonade bebyggelsen. Ekonomi Àr ocksÄ en viktig faktor.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att utforska hur chefer inom mÀnniskobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsÀttningar för verksamhetsutveckling utifrÄn informanternas upplevelser FrÄgestÀllningar Àr: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmÄga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhÄllandet till sina medarbetare och förutsÀttningar för verksamhetsutveckling? Resultatet pÄvisar att cheferna i vÄr undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utstrÀckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmÄga att förhÄlla sig till en mÀngd varierande förvÀntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgÄng till gediget stöd i arbetet, vilket underlÀttar vid uppkomna problematiska situationer.