Syftet med denna studie var att beskriva den upplevda aktivitetsbalansen hos heltidsanstĂ€llda officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. Åtta heltidsarbetande officerare, som högst uppnĂ„tt graden kapten samt hade hemmaboende barn intervjuades utifrĂ„n en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och det resulterade i tvĂ„ domĂ€ner ?till sjöss? och ?i land? som sedan delades upp i fem kategorier; ?Obalans under perioderna till sjöss?, ?Intensiva perioder till sjöss krĂ€ver Ă„terhĂ€mtning?, ?Arbetet till sjöss pĂ„verkar familjens aktivitetsbalans?, ?Arbetet stannar pĂ„ arbetet? och ?Stor mĂ€ngd kvalitetstid i land kan vĂ€ga upp obalansen till sjöss?. Officerarna beskrev sin vardag som uppdelade i tvĂ„, till sjöss och i land.

Therapeutic Assessment with Children (TA-C) Àr en utrednings- och behandlingsmetod som pÄ ett uttalat och strukturerat sÀtt tar med familjen och barnet under hela utredningen för att fÄnga underliggande strukturer som bidrar till beteenden. Utredning och behandling flÀtas in i varandra. Denna kombination vÀckte mitt intresse till att nÀrmare undersöka denna relativt nya metod genom att inom ramen av detta arbete, utreda en familj som jag hade haft en fungerande kontakt med. UtvÀrderingen med förÀldrarna visade att de frÀmst uppskattade möjlighet att fÄ vara med under alla delar av utredningen. Testsituationerna blev synliga dÄ förÀldrarna tillsammans med familjeterapeut observerade barnet och psykologen bakom en envÀggsspegel och kopplade det som hÀnde i testrummet till vardagssituationer. FörÀldrarna var kollaboratörer, observatörer och tolkare av de psykologiska testen tillsammans med utredarna.

?Det finns idag dubbelt sÄ mÄnga konstnÀrer Àn tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers sÀkerligen har pÄverkat den mer liberala synen pÄ företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnÀrer. Att det Àr ett annat klimat Àn tidigare Àr de flesta överens om och frÄgan Àr hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnÀren att verka i företagsvÀrlden. Uppsatsens fokus ligger pÄ konstnÀrens förmÄga att kommunicera, vilket Àven har visat sig vara den starkaste lÀnken mellan konstnÀr och företagare.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnÀrerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras vÀrderingar och erfarenheter överensstÀmmer med det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utlÀsa ett visst motstÄnd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstÄr ett hinder för konstnÀrer som vill anvÀnda sig av marknadskommunikation.

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebÀr mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att lÄngt ifrÄn all personal pÄ intensivvÄrdsavdelningar idag ser förÀldrar som en sjÀlvklar del i barnets omvÄrdnad. Forskning tyder Àven pÄ att förÀldrar önskar nÀrvara i barnets dagliga omvÄrdnad inkluderat akuta situationer sÄsom vid Äterupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av förÀldrars nÀrvaro vid Äterupplivning inom allmÀn och neonatal intensivvÄrd. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes.

Syftet med studien var att beskriva förÀldrars förvÀntningar och upplevelser av inflytande, kontinuitet och trygghet, med kommunal verksamhet för avlösarservice. Intervjuer genomfördes under senhösten 2004 med fem förÀldrar, fyra kvinnor och en man om deras förÀvantningar och upplevelser av genomförandet av insatsen avlösarservice som deras barn var beviljade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Efter en omorganistaion i kommunen staratdes i september 2002 en ny verksamhet: avlösar- och ledsagarcentralen. Centralen bestod av en fast personalgrupp som var anstÀllda för att genomföra insatserna ledagarservice och avlösarservice. FörÀldrarna hade förvÀntningar pÄ att avlösarna skulle ha förförstÄelse för barnet och funktionsnedsÀttningen.

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fÄtt till följd att Karlstads universitet har fÄtt upprÀtta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska frÀmja studenternas lika rÀttigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vÄr studie undersökt faktorerna som pÄverkar gymnasieelever med utlÀndsk bakgrund nÀr de ska gÄ vidare till högre studier och jÀmfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar Àven till att besvara frÄgan vad Karlstads universitet kan förbÀttra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utlÀndsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv dÀr vi fokuserar teoridelen pÄ attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.

Syftet Àr att belysa olika uppfattningar kring orsakerna till de allt sÀmre studieresultaten i den svenska skolan och stÀlla dem mot varandra utifrÄn fyra olika perspektiv. De olika perspektiven som analyseras Àr samhÀllet, familjen, eleven och skolan. De undersökningsmetoder som anvÀnds i arbetet Àr litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre erfarna lÀrare gjorda under hösten 2010. I intervjuerna fick lÀrarna göra egna definitioner av vad motivation innebÀr för dem, beskriva hur de motiverar sina elever, identifiera vilka faktorer som de anser vara viktiga för elevernas motivation samt vilka komponenter i lÀrarens profil som de anser Àr viktiga för elevernas kunskapsinhÀmtning. FramtrÀdande resultat i dessa intervjuer var att det Àr lÀraren och familjen som Àr de viktigaste faktorerna för elevens motivation och att lÀrarens Àmneskunskaper och sociala kompetens Àr dennes vikigaste egenskaper. De viktigaste slutsatserna frÄn litteraturstudien Àr att det i hög grad Àr skolan och samhÀllet som pÄverkar elevers studieresultat genom den bild av förvÀntade krav som mÄlas upp; samhÀllets roll Àr att utbilda och rekryterar rÀtt personer till yrket som sedan genom sina attityder till undervisningen ger eleverna en sund bild av vad skolstudier krÀver av dem. En annan viktig faktor som blir belyst i arbetet Àr elevernas kamratgrupper som i hög utstrÀckning styr deras syn pÄ studierna.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur passivhus eller sÄ kallade nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad frÄn konventionella hus.I vÄr undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett vÀl fungerande klimatskal pÄverkar energiförbrukningen.Vi har tittat nÀrmare pÄ faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus Àr uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat nÀrmare pÄ befintliga passivhus, nÀmligen de pÄ Oxtorget i VÀrnamo.Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som vÀldigt viktigt att man fortsÀtter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön.Passivhus blir mer och mer uppmÀrksammat. De Àr nÄgot dyrare att bygga, men man tjÀnar in det i lÀngden. Lönsamheten Àr dock inte det viktigaste utan kÀnslan av att man gör nÄgot bra för miljön..

I LÀroplanen för förskolan 98 rev 2010 stÄr det att ett jÀmstÀlldhetsarbete ska genomsyra verksamheten men forskning visar att man fortfarande behandlar flickor och pojkar olika. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ en förskola arbetar med genus och se om det uppstÄr nÄgra dilemman i arbetet. Studien har gjorts pÄ en förskola i en mindre kommun i SkÄne. Metoden som vi anvÀnder oss av Àr kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet i vÄr studie visar att personalen sÀger sig arbeta genusmedvetet och materialet pekar Àven pÄ att det rÄder ett klimat pÄ förskolan dÀr barnen utmanar de stereotypiska könsmönstren.

Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det Àr sÄ pass nybyggt har det inte genomförts nÄgon utvÀrdering av inomhusklimatet. DÀrför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och luftkvalitet.Alsters förskola Àr byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus frÄn Är 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnÄr de kraven.

I skolan uppstÄr dagligen olika konflikter emellan elever, dÀrför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer pÄverkar ocksÄ hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och nÀr under skoldagen som den intrÀffar.Studien tar reda pÄ vilka strategier som nÄgra pedagoger anvÀnder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstÄr. Syftet Àr att ta reda pÄ nÄgra olika strategier och reflektera över dessa.Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori.Mitt resultat visar pÄ att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete. NÀr det gÀller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende pÄ situationen.

I vÄrt samhÀlle anvÀnder sig mÀnniskor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn Àr fÀrger det mest tillgÀngliga sÀttet att bÄde att visa sitt eget kön med och lÀttare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vÄr studie var att vÀcka tankar hos barnen om att de inte behöver begrÀnsas utifrÄn det socialt konstruerade könet, genus, nÀr det gÀller fÀrger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, reflektera kring och anvÀnda fÀrger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhÄllande till vissa fÀrger.

VÀder och klimat finns alltid i verkliga livet och ofta i spel. Men i spelen Àr det inte alltid vÀdret fungerar som det gör i verkligheten. Man kan sÀga att det finns tre kategorier av vÀder/klimatpÄverkan pÄ karaktÀrer i spel. En dÀr vÀdret/klimatet inte pÄverkar karaktÀren, en dÀr gameplay pÄverkas av det och en dÀr karaktÀren ocksÄ pÄverkas. Vilken av dessa nivÄer föredrar de som spelar? Genom att skapa tre nÀstan identiska animationer med karaktÀren Super Mario, med dessa nivÄer som skillnaderna, testas detta i denna studie.