Den hÀr studien har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken ungdomar för att undersöka hur ungdomar talar om sitt görande av politiskt sjÀlvförtroende, vilka arenor som framtrÀder i ungdomars tal om sitt görande av politiskt sjÀlvförtroende och hur skolan framtrÀder som en arena för görande av politiskt sjÀlvförtroende. Studien tar sitt utbildningsvetenskapliga avstamp i syftet för samhÀllskunskapsundervisningen, dÀr det framgÄr att skolan ska fostra demokratiska medborgare, nÄgot som i sin tur förutsÀtter att eleverna tillgodoser sig en demokratisk kompetens. För att förstÄ görandet av politiskt sjÀlvförtroende anvÀndes en teori som talar om fyra olika göranden av politiskt sjÀlvförtroende. Dessa fyra göranden av politiskt sjÀlvförtroende Àr genomförandet av politiska handlingar, politiska förebilder, politisk uppmuntran och gemenskap och en positiv och realistisk framtidssyn. Studiens resultat identifierar ett antal olika arenor för ungdomars görande av politiskt sjÀlvförtroende.

Vanligaste belĂ€ggningen pĂ„ broar Ă€r asfalt pĂ„ ett tĂ€tskikt/broisolering av bitumen. Dessa krĂ€ver mycket underhĂ„ll och har kort livslĂ€ngd. BetongbelĂ€ggning ersĂ€tter bĂ„de asfalten och broisoleringen. DĂ€rmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulĂ€rt samt man undviker en relativt sett underhĂ„llsintensiv asfaltbelĂ€ggning. Vid följande fall Ă€r direktgjuten slitbetong (stĂ„lfiberarmerad & sjĂ€lvkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstĂ„nd dĂ€r inspektioner och underhĂ„ll krĂ€ver lĂ„nga resor • klimat som krĂ€ver dubbdĂ€ck under lĂ„ng tid • broar dĂ€r underhĂ„ll försvĂ„ras tack vare hög trafikintensitet.

Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushÄllssysslorna i familjer. VÄr studie utgÄr ifrÄn en enkÀtundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna sjÀlva ser pÄ sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen Àr att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer nÀr det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns nÄgra samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har Àven stÀllt frÄgor till vÄra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jÀmförelse med deras förÀldrageneration. I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förÀndrats.

Familjeföretagen dominerar mÄnga av vÀrldens ekonomier, och Àr speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just pÄ grund av slÀktrelationerna kan styrelseledamöter som Àr familjemedlemmar tÀnkas ge en speciell karaktÀr till styrelsen, som i sin tur kan tÀnkas pÄverka betoningen pÄ styrelsens funktioner, det vill sÀga de uppgifter styrelsen Àgnar sig Ät. Uppsatsens syfte Àr med detta som bakgrund att förklara slÀktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrÄn tre delar, vilka Àr om styrelseledamöterna Àr familjemedlemmar eller inte, hur nÀra slÀkt de Àr, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De tvÄ senare delarna kombineras till nÄgot som kallas slÀktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nÀra slÀkt styrelseledamöterna Àr. De olika styrelsefunktioner som teorin utgÄr frÄn Àr kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom tvÄ enkÀter samt genom insamling av kompletterande information frÄn AffÀrsdata.

Bakgrund: Förekomsten av bröstcancer har ökat i Sverige under de senaste Ärtiondena och Àr idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Cancerbeskedet förÀndrar kvinnans liv genom hennes syn pÄ livet samt de relationerna i hennes nÀrhet. Bröstcancerdiagnosen vÀcker medvetenheten om att vara sÄrbar dÄ personen drabbats av en dödlig sjukdom. Tiden frÄn dess besked ges tills behandling ges kan röra sig om dagar med tankar av olika slag. DÀrför Àr det viktigt att som sjuksköterska uppmÀrksamma dessa upplevelser för att kunna lindra och öka vÀlbefinnandet hos de drabbade kvinnorna.

Abstract Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna.

Riksdagen har satt upp mĂ„l att det Ă„r 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion pĂ„ 30 TWh. JĂ€mfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade Ă„r 2010 Ă€r det en kraftig utbyggnad som krĂ€ver planering. Över hĂ€lften av den kommande kapaciteten projekteras för i omrĂ„den med kallt klimat. Vid grundlĂ€ggning i kallt klimat Ă€r problematiken kring tjĂ€le nĂ„got som stĂ€ndigt mĂ„ste beaktas. GrundlĂ€ggning av fundament sker vanligtvis pĂ„ frostfritt djup, oftast uppskattat frĂ„n enklare berĂ€kningar eller generaliserade kartor.

Bakgrund: Antalet personer som lever med HIV/AIDS-infektion var 2008 1,6 miljoner i Tanzania. Personer i Äldrarna 15-24 Är som har tillrÀcklig kunskap om HIV/AIDS-infektion i Tanzania ligger pÄ ungefÀr 45 % 2005 (www.globalis.se). Stor orsak till att HIV/AIDS-infektion fortfarande ökar Àr att kunskapen kring hur det smittar eller hur man skyddar sig inte Àr sÀrskilt utbredd. HIV/AIDS-infekterade riskerar att bli stigmatiserade pga. fördomar som finns i samhÀllet.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Bakgrund:   Allt fler mÀnniskor vÄrdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för bÄde sjuka och anhöriga. NÀr sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De fÄr ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vÄrden i hemmet. Det Àr trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att frÀmja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och vÀlbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vÄrden i hemmet ska vara adekvat.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vÄrda en sjuk familjemedlem i hemmet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar. Dessa hÀmtades frÄn databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed.

Bakgrund: I Sverige har cirka 95000 mÀnniskor nÄgon form av autismspektrumtillstÄnd. AutismspektrumtillstÄnd Àr en kognitiv funktionsnedsÀttning dÀr problem som kommunikation, sociala samspel och förestÀllningsförmÄga kan uppstÄ. Djur i vÄrden pÄverkar positivt pÄ mÀnniskans hÀlsa. Djurunderstödda interventioner Àr aktiviteter eller terapiformer som sjuksköterskan kan anvÀnda vid omvÄrdnad av barn med autismspektrumtillstÄnd. Syfte: Att beskriva hur sÀllskapsdjur pÄverkar samt upplevs pÄverka barn med autismspektrumtillstÄnd.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ pÄ vilket sÀtt gemenskapen i en grupp pÄverkas genom gruppstÀrkande övningar. Under fem veckor genomförde vi 27 övningar pÄ en grundskola i en 1-2:a med 25 elever. Gemenskapen studerades ur perspektiven samarbete, delaktighet, identitet, kamratskap, ledarskap och klimat i gruppen. I val av metod anvÀnde vi oss av enkÀter, intervjuer samt veckoutvÀrderingar i syfte att fÄ svar dels ur en kvalitativ och en kvantitativ synvinkel. Resultatet av denna studie visar att eleverna behövde tid pÄ sig för att reflektera kring begrepp gÀllande gemenskap i klassen.

Arbetet handlar om PiteÄs nya konserthus studio Acustikum som skall byggas vid musikhögskolan. En studie Àr gjord pÄ stora konsertsalen. Ett bra inomhusklimat Àr ej lÀtt att uppnÄ eftersom hÄrda ljudkrav gör det svÄrt att tillföra luft i tillrÀcklig omfattning. Det finns vissa krav avseende luftflöden, men bara för att de Àr uppfyllda sÄ Àr det ÀndÄ inte sÀkert att det blir ett bra klimat. För att kunna förutse lufttemperaturen i salen sÄ anvÀndes CFD simulering.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer dÀr förÀldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. VÄrt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan pÄverkas av att leva i en utsatt miljö dÀr förÀldrarnas förmÄga att tillgodose barns behov Àr bristfÀllig. VÄrt resultat visar att barn pÄverkas bÄde fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö dÀr det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, dÄ förÀldrarnas möjlighet att se sina barns behov Àr liten och förÀldraförmÄgan Àr bristfÀllig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen kÀnner sig exkluderade och osynliga, bÄde frÄn sina förÀldrar, men Àven frÄn samhÀllet dÀr professionella inte lyckas genomskÄda ett pÄgÄende missbruk inom familjen.

Familjeföretagen dominerar mÄnga av vÀrldens ekonomier, och Àr speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just pÄ grund av slÀktrelationerna kan styrelseledamöter som Àr familjemedlemmar tÀnkas ge en speciell karaktÀr till styrelsen, som i sin tur kan tÀnkas pÄverka betoningen pÄ styrelsens funktioner, det vill sÀga de uppgifter styrelsen Àgnar sig Ät. Uppsatsens syfte Àr med detta som bakgrund att förklara slÀktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrÄn tre delar, vilka Àr om styrelseledamöterna Àr familjemedlemmar eller inte, hur nÀra slÀkt de Àr, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De tvÄ senare delarna kombineras till nÄgot som kallas slÀktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nÀra slÀkt styrelseledamöterna Àr. De olika styrelsefunktioner som teorin utgÄr frÄn Àr kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom tvÄ enkÀter samt genom insamling av kompletterande information frÄn AffÀrsdata.