Sökresultat:
2426 Uppsatser om Känslomässigt klimat i familjen. - Sida 18 av 162
HÀlsoeffekter av ett förÀndrat klimat ? risker och ÄtgÀrder i Botkyrka kommun : Planering för en robust och klimatsÀkrad dricksvattenförsörjning med vatten av god kvalitet
Den hÀr rapporten baseras pÄ en klimat- och sÄrbarhetsanalys som identifierar de hÀlsoeffekter som uppkommer i och med ett förÀndrat klimat. Analysen pekar ut flera samhÀllsystem som kommer att pÄverkas av klimatförÀndringarna men som kan anpassas med hjÀlp av samhÀllsplaneringen. UtifrÄn klimat- och sÄrbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts nÀrmare dÄ tillgÄngen till rent dricksvatten Àr grundlÀggande för allt mÀnskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten frÄn MÀlaren. Forskning visar dock att MÀlarens vattenkvalitet hotas av klimatförÀndringarna. Den pÄgÄende havsnivÄhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i MÀlaren.
Familjen i cancervÄrden - nÀr en förÀlder Àr sjuk
Denna studie beskriver hur hela familjen med dess olika familjemedlemmar, pĂ„verkas pĂ„ olika sĂ€tt nĂ€r en förĂ€lder drabbas av en cancersjukdom. FörĂ€ldrarnas erfarenheter omfattar bĂ„de deras syn pĂ„ hur förĂ€ldrarollen och parrelationen pĂ„verkas samt hur de uppfattar att barnen, tonĂ„ringarna och/ eller de unga vuxna pĂ„verkas nĂ€r den ena förĂ€ldern Ă€r sjuk samt vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.  Ăven barnen, tonĂ„ringarna och de unga vuxna som anhöriga i Ă„ldrarna 10-25 Ă„r, har givit sin syn pĂ„ hur de upplever att de sjĂ€lva och förĂ€ldrarna pĂ„verkats av att den ena förĂ€ldern har/har haft en cancersjukdom och vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.Denna studie visar bland annat att partnern skattar högre pĂ„verkan för sig sjĂ€lv och sina barn Ă€n förĂ€ldern som Ă€r patient, och att de unga vuxna Ă€r mera pĂ„verkade av förĂ€lderns cancersjukdom Ă€n vad förĂ€ldrarna tror.   .
Distriktssköterskans stödjande funktion i mötet med familjer dÀr ett barn utvecklat komjölkproteinallergi - En kvalitativ intervjustudie
NÀr ett barn utvecklar komjölkproteinallergi stÀlls hela familjen inför en ny, ofta okÀnd situation som förÀndrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna pÄ barnavÄrdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vÄrdvetenskaplig litteratur saknas studier dÀr det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer dÀr ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi.
Det myckna bokskrivandet : om författare och författeri i Torgny Lindgrens litterÀra vÀrld
Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.
Humorns betydelse i vÄrden
Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första mÄnaderna efter förlossningen. Depressionen pÄverkar inte bara kvinnans egen hÀlsa, utan ocksÄ förÀldraparets relation, och kan ge lÄngvariga negativa effekter pÄ barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingÄr. De databaser som har anvÀnts Àr PubMed, Cinahl och Psycinfo.
FörÀldrars livssituation nÀr ett barn drabbats av cancer
SammanfattningBakgrund: NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det ett hÄrt slag för hela familjen dÀr de stÀlls inför en helt ny verklighet. En förÀlder i kris kan bli oförmögen att visa kÀnslor och stÀnger dÀrför in den skuld och sorg de kÀnner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars livssituation nÀr ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie. Resultatet bestÄr av elva vetenskapliga artiklar som Àr systematiskt granskade och analyserade.
LĂ€rares tankar kring arbete med det sociala klimatet i skolklasser
Examensarbetet handlar om lÀrares tankar och uppfattningar kring deras arbete med
det sociala klimatet i skolklasser. Det innehÄller lÀrarnas beskrivningar om vad och
hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i
skolklasser?? Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa hur lÀrare tÀnker kring och
arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. FrÄgestÀllningarna Àr:
Hur tÀnker lÀrare om arbetet med det sociala klimatet i klassen?
Upplever lÀrare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i sÄ fall?
Varför anser sig lÀrarna arbeta med det sociala klimatet i klassen?
Vad kan lÀrarna se som den bÀsta lösningen för att kunna skapa och upprÀtthÄlla ett
gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario?
MÀnniskosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, Àr de teoretiska
utgÄngspunkterna för vÄrt arbete.
Familjens upplevelse av att leva nÀra en person med en Àtstörning : En litteraturstudie
Att leva nÀra en person med en Àtstörning Àr förknippat med kÀnslor av frustration, börda och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjens upplevelse av att leva nÀra en person med en Àtstörning. Litteraturstudien var av kvalitativ ansats dÀr författarna anvÀnde sig av en manifest innehÄllsanalys. Efter analysen framkom fem slutkategorier: att tvivla pÄ och skuldbelÀgga sig sjÀlv som familjemedlem, att anpassa sig och omprioritera inom familjen till följd av sjukdomen, att kÀnna behov av mer information och stöd kring sjukdomen, att uppleva förÀndringar i relationer mellan familjemedlemmar och att uppleva en emotionell berg- och dalbana till följd av sjukdomen. Det var vanligt att som förÀlder beskylla sig sjÀlv för sjukdomen.
Kylbehovet hos ett batteribaserat elenergilager : Med avseende pÄ kyldistribution, drifttemperatur, klimat, isolering och termisk tröghet
Under 2011 började MacBat AB ta fram ett elenergilager kallat Macbat Energy Storage System (MESS), vilket Àr uppbyggt av 360 stycken tvÄvolts bly-syrabatterier inhysta i ett 20 fots container. DÄ bly-syrabatterier Àr kÀnsliga för vÀrme Àr den hÀr studien inriktad pÄ att utreda hur stort kylbehovet blir under olika förutsÀttningar dÀr kyldistribution, drifttemperatur pÄ batterierna, klimat, isolering och termiska tröghet Àr varierande parameterar. Det ska Àven avgöras vilken konfiguration av kyldistribution och isolering som ger lÀgst kylbehov för de studerade klimaten, vilka Àr av varmtempererad, arid och tropisk karaktÀr.För att besvara studiens tvÄ mÄl togs fyra matematiska modeller fram i SIMULINK. TvÄ luftkylda och tvÄ vattenkylda dÀr en av varje var isolerad med 100 mm mineralull medan den andra var oisolerad. För samtliga modeller varierades drifttemperaturen mellan 25 ? 35 °C och de studerade klimaten utgjordes av Phnom Phen, Kambodja, Djibouti, Djibouti, Bagdad, Irak samt London, England.
Att leva med en familjemedlem med anorexia : En systematisk litteraturstudie om anorexias pÄverkan pÄ familjen
Bakgrund: Anorexia Nervosa pÄverkar individen bÄde fysiskt och psykiskt och Àr en allvarlig och livshotande sjukdom dÀr mÄnga av kroppens olika organsystem pÄverkas. Det Àr av stor vikt att sjukdomen upptÀcks i tid sÄ att behandling snabbt kan sÀttas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohÀlsa och hade dÀrmed svÄrigheter att vÄrda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrÄn Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal och Erfarenheter av att vÄrda.
Vilken instÀllning har högskolestudenter till cannabis och cannabisbruk?
Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.
Psykologförbundet och regnbÄgsfamiljerna : en diskursanalytisk studie av konfliktpunkter mellan Sveriges Psykologförbund och homosexuellas familjebildningar
Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning Àndrats vid tvÄ tillfÀllen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivförÀldrar och för lesbiska par att fÄ barn med hjÀlp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvÄrden. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.Syftet med studien Àr att nÀrmare undersöka och skapa en fördjupad förstÄelse för Sveriges Psykologförbunds stÀllningstaganden i frÄgor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen bestÄr av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att homosexuella familjer framstÀlls som problematiska med hjÀlp av tvÄ diskurser, vilka i sin tur Àr relaterade till vilken frÄga som behandlas. En diskurs om svÄrigheter som tillförs familjen utifrÄn, i form av negativa samhÀllsattityder till homosexualitet, Àr retoriskt anvÀndbar i argumentation mot homoadoptioner.
Klimat & Patriarkat : Genusgeografi i Huddinge
The essay deals with gender aspects on climate change adaption. The aspects consist of the fact that women in Sweden drive cars less than men, and that women in the developing world are more affected by natural disasters arising from global warming. This study was carried out in the municipality of Huddinge, a suburb to Stockholm, by interviewing one Agenda 21 coordinator, one planner and one student in genderstudies. I also attended a meeting in the Committee for built environment in the Huddinge Municipality, to ask the politicians questions and observe gender structures during the meeting. The results also consist of a search for gender-related words in the documents used in the essay.The results are analysed using ecofeminsim, a theory that connects woman subordination and environmental destruction.
KONSTEN ATT VARA KVINNA OCH CHEF I EN MANSDOMINERAD BRANSCH
BAKGRUND: I samband med att industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan mĂ€n och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushĂ„llssysslorna medan mĂ€nnen försörjde hushĂ„llet (Löfström, 2005). Ăven de demokratiska rĂ€ttigheterna i Sverige skiljdes Ă„t, kvinnor fick allmĂ€n röstrĂ€tt Ă„r 1919 till skillnad frĂ„n mĂ€nnen som fick allmĂ€n röstrĂ€tt Ă„r 1907 (NE, 2011a; NE, 2011b). Kvinnors möjligheter pĂ„ arbetsmarknaden har dock förbĂ€ttrats med tiden, idag Ă€r det 72 % av de arbetsföra kvinnorna och 76 % av de arbetsföra mĂ€nnen pĂ„ arbetsmarknaden (SCB, 2011). Den tydliga uppdelningen mellan mĂ€n och kvinnors sysslor och rĂ€ttigheter i början av 1900-talet har dock gjort att vi idag lever i en könsindelad arbetsmarknad (Löfström, 2005). Att vi lever i en könsindelad arbetsmarknad syns tydligt inom byggbranschen, en bransch dĂ€r det Ă€r 4 % kvinnor och 96 % mĂ€n pĂ„ chefsposterna (SCB, 2008).
Fick du hjÀlp? : En studie om vuxnas uppfattningar om det stöd och vÀlbefinnande de hade som barn under utsatthet för mobbning.
Mobbning Àr ett problem som mÄnga barn omkring i Sverige stöter pÄ. Det finns mÄnga studier kring vilka barn som blir mobbade och vad man kan göra för att förhindra och stoppa mobbning. Mobbning Àr ett sorts problem som mÄste konfronteras och hanteras sÄ fort som möjligt innan det blir vÀrre, men hur bra Àr stödet som mobbade barnet fÄr och hur upplever barnen det hÀr stödet? I den hÀr kvalitativa undersökningen utfördes sex intervjuer med personer som hade utsatts för mobbning under grundskolan för att se hur de upplevde det stöd de fick nÀr de blev utsatta för mobbningen. I undersökningen lyfts det fram stöd frÄn skola, hem, vÀnner och fritidsorganisationer som intervjupersonen var en del av.