Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

Bakgrund och problemformulering: TillgÄng till information Àr en naturlig och nödvÀndigkomponent för en vÀl fungerande ekonomistyrning inom företag. Sociala medier företrÀder enny vÄg av informationsflöde i form av ostrukturerad data. Denna ökade mÀngd ostruktureraddata har kommit att stÀlla krav pÄ hantering och analys av denna, vilket i sin tur förÀndrarförutsÀttningarna för ekonomistyrning inom företag. Företag som kan hantera information pÄett effektivt sÀtt kan utveckla strategiska konkurrensfördelar. Dock finns det begrÀnsadkunskap om hur information frÄn ostrukturerad data kan och ska hanteras inom företag.Företag som inte anammar nya tekniker för att hantera och analysera stora mÀngderostrukturerad data riskerar att gÄ miste om viktiga konkurrensfördelar.Syfte: Att identifiera, undersöka och analysera hur information frÄn sociala medier pÄverkarentreprenörsföretags ekonomistyrning.Metod: Undersökningsmetoden utgörs av en avslöjande singel casestudie.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlÀgga hur unga vuxna frÄnkristna minoritetsförsamlingar i VÀsterbotten och Norrbotten upplever religiösa krÀnkningarpÄ sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och tvÄ fokusgruppsintervjuer. Till hjÀlp under intervjuerna har memesanvÀnds som material. Resultatet av intervjuerna har framstÀllts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar pÄ att dessa unga kristna upplever religiösa krÀnkningar online, mensÀllan gör nÄgot Ät det.

Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck anvÀndes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo anvÀndes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval dÀr de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen Äterstod 13 artiklar som lÄg till grund för reslutatet i litteraturstudien.

I denna studie har fokus legat pÄ sociala insatsgrupper i fyra omrÄden i Stockholms lÀn. Sociala insatsgrupper Àr en strukturerad samverkan pÄ individnivÄ mellan i första hand socialtjÀnst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar pÄ socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgÄngsrikt projekt, men ocksÄ att det rÄder ett spÀnningsförhÄllande mellan en behandlingslogik och en straffrÀttslig logik som polis och socialarbetare mÄste förhÄlla sig till i samverkan kring ungdomen.

Detta examensarbete handlar om hur nÀrvaron pÄ sociala medier ser ut för svenska morgonprogram pÄ radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien Àr till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men ocksÄ att lÀra att det inte bara Àr att skriva nÄgra inlÀgg ibland utan att det krÀvs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data frÄn sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som dÀrefter jÀmförs i diagram. Med en utgÄngspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvÄvÀgskommunikation tittar författarna nÀrmre pÄ hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att belysa hur barn som tillfÀlligt eller varaktigt Àr i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram i förskolans handlingsplaner. Samt vilka konsekvenser beskrivningarna och de föreslagna stödinsatserna kan medföra för barns identitetsskapande.Teori: Studien vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund dÀr sprÄket anses ha en stor betydelse för hur vi uppfattar vÄr verklighet (Bergström & Boréus, 2005). SprÄket bidrar till att forma kunskap, kunskapen kan sÀgas vara en produkt av de aktuella sÀtten att anvÀnda sig av kategorier. Kunskap betraktas som historiskt och kulturellt prÀglad. Sociala handlingar sker utifrÄn den kunskap man för tillfÀllet besitter och aktuell kunskap fÄr sociala konsekvenser (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).Metod: Med hjÀlp av diskursteoretiska metoder har 28 handlingsplaner i förskolan analyserats med avsikten att blottlÀgga framtrÀdande diskurser.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmÄl? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna..

Denna? uppsats ?syftar ?till ?att ?ge ?en ?insikt ?i ?hur ?smÄ ?webbolag ?kan ?skapa ?affÀrsnytta ?genom ?marknadsföring ?i ?sociala ?medier, ?samt? föreslÄ? riktlinjer ?för ?hur ?detta ?kan ?gÄ ?till. ?För ?att ?kunna ?besvara? uppsatsens? syfte? genomfördes? en? kvalitativ? studie? av ?hur? webbolagen? Booli,? Coolstuff ?och ?Freddie ?G ?Store ?marknadsför ?sig ?genom ?Facebook, ?Twitter ?och ?bloggar. ?De? sociala ?medierna ?har ?skapat ?nya ?förutsÀttningar ?för ?företag ?vid ?marknadsföring.

Denna studie behandlar Àmnet Äldrande finska krigsbarn. Dessa barn förflyttades i unga Äldrar till Sverige pÄ 1940- talet. DÄ krigets intensitet i Finland kom att vÀxla blev dessa barn förflyttade fram och tillbaka mellan lÀnderna med en eller ett par Ärs intervaller. Detta pÄverkade av förklarliga skÀl deras sociala trygghet och utveckling under resten av livet. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om huruvida gruppen Äldrande finska krigsbarn Àr i behov av sÀrskilda insatser eller sÀrskilda kunskaper hos socialarbetare i bemötandet av denna grupp.Studien utgÄr ifrÄn en fenomenologisk forskningsansats av induktiv karaktÀr. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som har denna bakgrund.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna Àr en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framvÀxt, har bidragit med en annan form av information som har fÄtt arbetsgivare att vilja anvÀnda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sociala medier, dock finns det minst lika mÄnga nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats Àr att öka medvetenheten hos arbetsgivare om anvÀndandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn tvÄ problemformuleringar; hur anvÀnder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med anvÀndandet av sociala medier för arbetsgivare nÀr de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick frÄn en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan lÄg till grund för vÄr empiriska insamling.

Stereotypa uppfattningar om mĂ€nniskor grundar sig pĂ„ egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, sĂ„ kallade standards, vid bedömning av andra. UtifrĂ„nteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frĂ„nolika typer av gymnasieprogram varierade och pĂ„verkades. Åttiotrepersoners enkĂ€tsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, frĂ„n ett studie- elleryrkesförberedande program.

Sedan samhall blev vinstdrivande har allt fler mĂ€nniskor blivit sysselsatta inom arbetsintegrerande sociala företag, eller sociala företag som man brukar sĂ€ga. År 2012 var den siffran uppe i nĂ€rmare en halv miljon, sĂ„ att de sociala företagen Ă€r viktig rĂ„der det inget tvivel om. Denna studie har undersökt ett sĂ„dant socialt företags betydelse sett ur ett grundarperspektiv, och ett deltagarperspektiv. Studien Ă€r genomförd med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med tvĂ„ företagsgrundare, och fyra deltagare. Syftet var att undersöka, hur deltagaren ser pĂ„ sin delaktighet inom företaget, vilka erfarenheter har det gett, och vilken betydelse har det inneburit att fĂ„ ingĂ„ i det sociala företaget? Och ur grundarperspektivet undersöktes: vad som var avsikten med att starta det sociala företaget, samt hur ser man pĂ„ sitt ledarskap, som skulle besvaras.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.