Sökresultat:
20915 Uppsatser om Känslomässiga och sociala behov - Sida 51 av 1395
Husdjurets betydelse för mÀnniskans vÀlbefinnande
MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Ăr Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.
SOCIALA RELATIONER PĂ ARBETSPLATSEN : UTVECKLING OCH VALIDERING AV ETT MĂTINSTRUMENT
Goda arbetsrelaterade sociala relationer Àr nÄgot som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. BristfÀlliga sociala relationer pÄ en arbetsplats kan pÄ motsvarande sÀtt tÀnkas leda till problem. En genomgÄng av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mÀta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mÀtinstrument för dessa. BÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillÀmpats genom djupintervjuer samt en enkÀtundersökning.
Facebooka med dina kunder : En studie i hur svenska dagligvaruföretag kan stÀrka sina kunders varumÀrkeslojalitet genom sociala medier
Syftet med avhandlingen var att fÄ fram konkreta förslag pÄ hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka bÄde befintliga och nya kunders varumÀrkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehÄller teorier kring Àmnena varumÀrke, mÀrkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har Àven samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte anvÀnder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att anvÀnda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stÀrka sina kunders varumÀrkeslojalitet. Det handlar om att anvÀnda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frÄgor och funderingar pÄ ett bra och snabbt sÀtt genom denna nya mediekanal kan en lÄngvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumÀrkeslojalitet hos kunden. .
Tillsammans fixar vi det hÀr : gymnasiepedagogers syn pÄ elevers sjÀlvförtroende och sociala relationer
Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tÀnker kring sociala relationer och sjÀlvförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det hÀr har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebÀr.
Vad Àr sÀrskilda behov?En undersökning i en kommun över hur pedagoger och rektorer reflekterar kring och definierar begreppet sÀrskilda behov
Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder frÄn förskoleklass till Är nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet sÀrskilda behov. MÄlgruppen bestÄr av pedagogisk personal frÄn förskoleklass till Är 9, samt rektorer.
KÀnslomÀssiga behov hos patienter med cancer
Bakgrund: Cancersjukdomar Àr vanligt förekommande i Sverige idag och bÄde diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fÄtt besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och Àr i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjÀlpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka kÀnslomÀssiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.
Vilken insats?! En studie av framgÄngsrika specialpedagogiska insatser
Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av sĂ€rskilt stöd har skolan en skyldighet att sĂ€tta in specialpedagogiska insatser. Ă
tgÀrdsprogram ska upprÀttas och utvÀrde-ras kontinuerligt för att sÀkerhetsstÀlla arbetets kvalitet. Tidigare studier visar pÄ att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt pÄ elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gÄng identifierats att vara i behov av sÀrskilt stöd fortsÀtter att vara det igenom hela sin skoltid Àr ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgÄngsrika specialpedagogiska insatser som underlÀttar för elever i behov av sÀrskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hÀmtar inspiration ifrÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr mÀn-niskan ses som en social och historisk varelse som lÀr och utvecklas i samspel med sin om-givning.
Mönsteridentifikation pÄ sociala medier : Hur pÄverkar de webbdesign?
I denna uppsats undersöks designmönster. Tidigare, erkÀnda designmönsterbibliotek har anvÀnts som grund för att ta fram en ny designmönstermall. Sedan har sex designmönster identifierats och skapats frÄn sociala medier med hjÀlp av mönsteridentifikation, dessa Àr: gilla-knapp, hashtag, dela, kommentera, lÀgga upp bilder och nyhetsflöde. Vidare har intervjuer med sju respondenter frÄn olika Stockholmbaserade webbyrÄer genomförts för att undersöka huruvida de identifierade mönstren frÄn sociala medier pÄverkar deras webbdesign. Centralt för undersökningen var dessutom att ta reda pÄ om webbyrÄer idag överhuvudtaget anvÀnder sig av designmönster nÀr de bygger en webbplats.
Vad uppfattar lÀrare vara mest centralt i arbete mot mobbning?
Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.
Instagram ? ett medium för varumÀrken : En undersökande kvantitativ studie om att utifrÄn faktorer för konsumenters beteenden skapa varumÀrkesvÀrde pÄ Instagram.
MÄnga företag Àr idag aktiva med sina varumÀrken pÄ det bildbaserade sociala mediet Instagram. VarumÀrken som marknadsförs dÀr pÄverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger anvÀndare möjlighet att interagera med andra anvÀndare och sjÀlva styra över vad, nÀr, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger pÄ att övertala genom avbrott, upprepning och en pÄtrÀngande nÀrvaro har dÀrmed blivit allt mer ineffektiv. DÀrför mÄste företag för att nÄ konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-anvÀndare att följa och fortsÀtta följa deras varumÀrken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumÀrket mÄste företag förstÄ konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie Àmnar dÀrför undersöka hur Instagram kan anvÀndas för att skapa varumÀrkesvÀrde utifrÄn faktorer för konsumenters beteenden pÄ tjÀnsten.Teorier som anvÀnts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumÀrkesvÀrde, mÀnskliga behov och motiv till anvÀndning av sociala medier.
SynsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd : Intervjuer av pedagoger och en kommunpolitiker
Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.
"Det finns ju för kvinnor, varför ska det inte finnas för mÀn?" En studie om mÀns behov av stöd i sitt förÀldraskap nÀr de befinner sig i hemlöshet.
VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida fÀder som befinner sig i hemlöshet har upplevt ett behov av stöd i sitt förÀldraskap. Vi ville Àven utröna ifall det eventuella behovet blivit tillgodosett samt hur mÀnnen, under den period de befunnit sig i hemlöshet, upplevt sitt förÀldraskap. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktivistisk genusteori och Àven tillÀmpat begreppen intersektionalitet, diskurs samt makt. Det har i tidigare forskning bland annat framkommit att det sociala arbetet med personer som befinner sig i hemlöshet till viss del prÀglas av en traditionell syn pÄ kön och att mÀn i hemlöshet inte uppmuntras till att vara jÀmlika fÀder. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med mÀn som befunnit i hemlöshet och samtidigt haft barn under 18 Är.
Steget ut i de Sociala NÀtverken med Social CRM : En studie i vad som motiverar företag till att anvÀnda Social CRM
Syftet Àr att fÄ insikt i vad som motiverar företag till att anvÀnda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjÀlp av sociala nÀtverk. En kvalitativ ansats har anvÀnts dÀr tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med tvÄ olika personer pÄ varje företag. Studien visar att företag som Àr verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebÀr. De möjligheter företagen tar upp Àr att de kan nÄ en större mÄlgrupp pÄ ett mer kostnadseffektivt sÀtt, underlÀtta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumÀrkeslojalitet och vÀrdefulla konkurrensfördelar.
NÀrstÄendes behov vid palliativ vÄrd i livets slutskede : En litteraturstudie
Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr den vÄrd som ges dÄ patienten inte lÀngre reagerar pÄ botande behandling. Att vara nÀrstÄende till nÄgon som vÄrdas palliativt kan innebÀra pÄfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de nÀrstÄende har varierar beroende pÄ vilken roll de för tillfÀllet befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vÄrd eller rollen som givare av vÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes behov vid palliativ vÄrd i livets slutskede, dÄ patienten vÄrdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar.
Ungdomsbrottslighetens individer och strukturer : En diskursanalys av insatser utformade för att förebygga ungdomsbrottslighet.
Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.