SammanfattningTitel: Sociala Interaktioner hos utövare av World of WarcraftFörfattare: Lars Rydberg & Johan HanssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Ulf PetÀjÀTyp av rapport: C-UppsatsUtbildning: Media- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetet Àr gjort med syftet att undersöka sociala interaktioner hos de som spelar World of Warcraft och hur de sjÀlva menar sig socialt agera i spelet.Problem: Onlinespel överlag, men speciellt spelare av World of Warcraft har media bedrivit en hÀxjakt mot. De menar att deras sociala erfarenheter hÀmmas pÄ grund av att de spelar spelet för mycket.Metod: Kvalitativa intervjuer med 8 personer som spelar World of Warcraft har utförts och sammanstÀllts. Video- och ljudupptagning anvÀndes för att samla maximal mÀngd data.Resultat: Resultatet av vÄr undersökning visar hur den sociala interaktionen ser ut hos vÄra informanter som spelar World of Warcraft. Interaktionen i den virtuella vÀrlden strÀvar efter att efterlikna den verkliga. Detta har lett till att mÄnga utövare anvÀnder denna form av interaktion som ett komplement till deras sociala liv i verkligheten..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning pÄ deras Facebooksida. Vi vill med resultatet frÄn vÄr studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan anvÀnda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vÄrt syfte har vi intervjuat tre anstÀllda pÄ Företag X. I vÄr analysmodell utgick vi frÄn tre faktorer vi funnit pÄverkar hantering av negativ ryktesspridning pÄ företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar.VÄr studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i sÄvÀl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan dÄ svaren inte Àr anpassade till den tidsaspekt som rÄder pÄ sociala medier.

Syftet med denna uppsats belyser hur lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd, upplever att lÀrare kan underlÀtta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra informanter bestÄr av en fritidspedagog, en lÀrare och fyra specialpedagoger. VÄra informanter arbetar pÄ resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

Kunskap gÀllande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsÀttningar Àr underutvecklad bÄde i skolsituationen och i det sociala arbetet. DÀrmed Àr syftet med studien att studera hur kunskapslÀget ser ut bland kuratorer respektive lÀrare som arbetar i sÀrskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för kuratorer och lÀrare som möter ungdomar med sÀrskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillÀmpas i praktiken. En kvalitativ metod har anvÀnts och studien omfattar sju intervjuer med kuratorer och lÀrare frÄn tvÄ olika sÀrskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lÀgger ett stort fokus pÄ bemötandet av dessa elever och detta Àr en central del i det sociala arbetet med eleverna.

Det sociala arbetet har historiskt sÀtt haft en marginell plats inom hÀlso- och sjukvÄrd trots att det finns tydliga kopplingar mellan mÀnniskors vÀlmÄende och deras sociala situation. Inom psykiatrin Àr kuratorer den enda yrkesgruppen som Àr utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar dÀrför en viktig roll nÀr det kommer till att tillvarata patienternas rÀttigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig frÄn att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvÄrden genom att undersöka hur kuratorer ser pÄ och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn makt och professions teori.Undersökning visar pÄ att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvÄrden kretsar kring att hjÀlpa patienterna med deras sociala situation.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.

I en bank mĂ„ste en kreditbedömning utföras innan ett kreditbeslut kan fattas. Utfallet beror dĂ„ pĂ„ om kreditbedömaren har tillrĂ€cklig information om företaget och hur pĂ„litlig denna information Ă€r. NĂ€r kreditgivare söker och tolkar information om det kreditsökande företaget anvĂ€nder de sig utav flera kĂ€llor dĂ€r kreditgivarens sociala nĂ€tverk Ă€r en utav dessa kĂ€llor.  Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara och analysera om kreditbedömarens sociala nĂ€tverk pĂ„verkar kreditbeslutet betrĂ€ffande utlĂ„ning till smĂ„ och medelstora företag, genom en kvalitativ undersökning. Studien bestĂ„r av tre personliga intervjuer som har utförts pĂ„ Handelsbankens kontor i HöganĂ€s, Varberg och Ängelholm.

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berÀttar om sitt förhÄllande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbÀckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poÀng, Socionomprogrammet, VÀxjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVÀxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för VÄrdvetenskap och Socialt arbete, VÀxjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begÀr, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur unga vuxna socialbidragstagare förhÄller sig till konsumtion. Utvecklingen frÄn industrisamhÀllet till ett samhÀlle med konsumtion av de varor och tjÀnster som produceras i centrum, har pÄverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det pÄverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vÄr sociala identitet. Konsumtionsnormen idag sÀger inte bara att vi ska konsumera utan Àr ocksÄ knuten till förvÀntningar kring vad vi vÀljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sÀtt att förhÄlla sig till konsumtion dÄ de begrÀnsas i sin valfrihet pÄ grund av bristande ekonomiska resurser.

Dags för kompass. Journalistrollen har aldrig nagelfarits sÄ mycket som nu. I centrum för diskussionen stÄr sociala medier och hur de pÄverkar journalisters arbete..

Syftet med vÄr undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vÄr undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stÀrka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.

Sammanfattning Den hÀr uppsatsen uppmÀrksammar filmer och sociala medier som marknadsföringsverktyg inom turismbranschen. Det konkreta syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur turister sjÀlva marknadsför filmturistiska platser via sociala medier, i denna specifika studie TripAdvisor och Facebook, för filmtrilogin ?The Hobbit? och den filmturism som uppstod frÄn den föregÄende filmtrilogin ?The Lord of the Rings?. Och dels att undersöka vad turister skriver om pÄ sociala medier gÀllande den filmturism som bedrivs pÄ turistdestinationen Hobbiton Movie set i Nya Zeeland. De teorier som denna uppsats bygger pÄ Àr teorier kring ?tourist produced content?.

Syftet med denna jÀmförande studie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader i arbetssÀtt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lÀrare pÄ vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig sÄ till vida att pÄ friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det pÄ den kommunala skolan finns en speciallÀrare stationerad pÄ skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen pÄ skolorna och Àven i den sociala miljön. En slutsats var att alla lÀrare anser sig anpassa sitt arbetssÀtt utefter varje elevs behov och att de inte lÀgger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att fÄ rÀtt hjÀlp..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. FörskollÀrarna arbetade Àven i stora barngrupper dÀr det fanns barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarna ansÄg att stora barngrupper pÄverkade barn i behov av sÀrskilt stöd. De intervjuade förskollÀrarna uttryckte svÄrigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrÄn barnets förutsÀttningar i stora barngrupper.

JÀmförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid frÀmmande kultur och religion..

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.