I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Socialt arbete Àr ett ombestritt Àmne. Begreppet har visat sig vara svÄrt att definiera och en samstÀmmig bild av vad socialt arbete innebÀr stÄr inte att finna. Uppfattningarna om hur det sociala arbetet skall identifieras Àr mÄnga och sÄledes syftar studien till att kritiskt utreda begreppet socialt arbete och ta reda pÄ hur det sociala arbetet förhÄller sig till definitionsfrÄgan i bÄde forskning och praktik. Studien följer frÄgestÀllningarna angÄende hur begreppet socialt arbete definieras i forskning och praktik och Àven hur det sociala arbetet pÄverkas gentemot definitionsfrÄgan. Studien har utförts utifrÄn en sÄ kallad triangulering dÀr bÄde en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma i det sociala arbetet har utförts för att utreda begreppet socialt arbete och dess identifiering.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

PÄ det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömÀssig Äsikt genom att vÀlja och vÀlja bort varor pÄ marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet Àr att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt anvÀnder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex sÄ kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseomrÄden anvÀnder sig av dessa.

Ungdomar stÄr inför en rad av valmöjligheter, tyvÀrr dras en del av dem in mot destruktiva vÀgar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och sÄ vidare. Dessa beteenden Àr ofta symptom för bakomliggande missförhÄllande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för barn och ungdomar som har uppvisat sÀrskilda beteendeproblem. Det hÀr Àr en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i LuleÄ Kommun som anvÀnder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan fÄ en relation med och fÄr pÄ sÄ sÀtt nÄgon utomstÄende att prata och umgÄs med. Uppsatsen ger en överblick av samhÀllsproblemen, dÀrefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och Àven riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

Utvecklingen frÄn jordbruks- och industrisamhÀllet till det moderna informationssamhÀllet har medfört stora förÀndringar i de sociala systemen vad det gÀller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tÀtt kopplade agenterna i de tÀtt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig frÄn tidigare historiska epoker med dynamiska processer unika för tidevarvet. Syftet med detta examensarbete Àr att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsÀttningar för identitetsbildning och ontologisk sÀkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kÀnnetecknas av sjÀlvorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper vÀxer fram pÄ en högre nivÄ. Den semi-autonoma agenten kan Àven konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som pÄverkar, och pÄverkas av, de mÄngfaldiga komplexa sociala systemen.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hÀlsa. PÄ naturskolorna fÄr barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptÀcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling pÄverkas pÄ flera sÀtt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger frÄn tio olika naturskolor om deras syn pÄ barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmÄgor som samarbete, samspel, sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla, glÀdje, lust och motivation.

Syfte: Syftet med studien Àr att analysera och tolka kvalitetsredovisningar som policytext ikommuner, samt fristÄende skolor och relatera till detta till ?elever i behov av sÀrskilt stöd?,samt att genom litteraturstudier och genom att ta del av tidigare forskning, fÄ möjlighet tillreflektion, förstÄelse och insikt om policies betydelse för den sociala praktiken.Teori: Perspektiv Àr teoretiska abstraktioner vars funktion Àr att underlÀtta förstÄelsen av ettforskningsomrÄde. Diskurser anger bland annat de ramar för vad som Àr möjligt och intemöjligt att formulera inom ett visst omrÄde. I diskursbegreppet ryms Àven den socialapraktiken, den diskursiva praktiken och policy som text. För att kunna byta perspektiv undermin studie har begrepp som distans och nÀrhet varit betydelsefulla.Metod: En induktiv ansats med utgÄngspunkt i en vÀxling mellan förstÄelse av helhet ochdelar i vÄrt skolsystem.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse av hur pedagoger i förskolan definierar och jobbar med barn med svÄrigheter i sociala samspel. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn intervjuer av tio förskollÀrare som arbetar med Äldrarna ett till sex Är.De huvudsakliga resultaten som framkommer Àr att pedagogerna definierar barn med svÄrigheter i sociala samspel frÀmst utifrÄn hur miljön pÄverkar men ocksÄ utifrÄn att barnet har svÄrigheter inom sig sjÀlv. De lyfter fram att barnet kan uppvisa ett utagerande eller inÄtvÀnt beteende dÀr det senare Àr lÀttare att missa. Förekomsten av barn med sociala samspelssvÄrigheter upplevs ha ökat genom Ären och det finns tre till fem barn i en barngrupp som har dessa svÄrigheter. De arbetssÀtt som nÀmns vara de mest effektiva med barn som har svÄrigheter i sitt sociala samspel Àr dels ett proaktivt arbetssÀtt dÀr miljöns betydelse och en nÀrvarande pedagog framhÀvs.

Att ha ett arbete Àr betydelsefullt, men det Àr ingen sjÀlvklarhet för alla mÀnniskor. SamhÀllet förÀndras stÀndigt och idag stÀlls det höga krav pÄ effektivitet och personliga kompetenser. Det gör att mÄnga mÀnniskor har svÄrt att nÄ upp till dessa krav och hamnar istÀllet utanför arbetsmarknaden. Vi vill med denna uppsats visa pÄ en alternativ verksamhetsform som kan bryta ett utanförskap och som kan fÄ mÀnniskor integrerade i samhÀllet igen. DÀrför har vi valt att studera sociala arbetskooperativ vilket Àr företag som drivs i föreningsform av medlemmarna sjÀlva.

Arbetets strÀvan Àr att ge en sammanhÄllen bild av den sociala snedrekryteringen som en process vilken tar sin början redan under grundskolans första Är och vilken till del Àr sprÄkligt betingad. Uppsatsen inleds med en beskrivning av den sociala snedrekryteringens process och omfattning, vilket följs av en överblick av sprÄksociologiska förklaringsmodeller till fenomenet. DÀrpÄ presenteras och diskuteras material frÄn det svenska forskningsfÀltet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka och redogöra för pÄ vilket sÀtt socialt betingade sprÄkskillnader bidrar till den sociala snedrekryteringen till högre studier. För att Ästadkomma detta har en teoretisk studie gjorts dÀr sÄ vÀl empiriska som teoretiska studier granskats och sammanförts.

SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar pÄverkas av den fysiska miljön pÄ skolgÄrdar samt hur miljön pÄverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens frÀmsta syfte Àr att ÄskÄdliggöra vilka utvecklingsriktningar som Àr aktuella dÄ det gÀller förbÀttringar av skolgÄrdsmiljöer. Eftersom skolgÄrdens fysiska utformning Àven pÄverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansÀttning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas pÄ skolgÄrden flera timmar varje dag i mÄnga Är, dÀrför Àr det vÀsentligt att den utemiljö de har att tillgÄ ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att fÄ helhet i undervisningen, trÀna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lÀra eleverna lyssna till sin intuition.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgÄngsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av genomförda intervjuer och observationer pÄ Arbetsförmedlingen, dÀr sex arbetslösa ungdomar och tvÄ arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhÄlla sig till. Vi var dÀrför intresserade av att ta reda pÄ hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemÄl och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhÄllningssÀtt dÀr resultatet pÄvisar att det förra Àr viktigt för unga arbetslösa dÄ de efterfrÄgar personligt bemötande dÀr de blir sedda som enskilda individer och fÄr hjÀlp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus pÄ förhÄllningssÀtt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och rÀknas till vÄra största folksjukdomar. VÄrdandet sker ofta i hemmet av maka/make trots att de sjÀlva har uppnÄtt hög Älder. Deras upplevelser av vÄrdandet behöver uppmÀrksammas för att öka förstÄelsen för deras situation och behov. Syfte: Att belysa upplevelser av att vÄrda en maka/make med demenssjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med innehÄllsanalys.